lördag 1 maj 2010

1 maj välkommen!

Jag har tidigare år varit inne på att jag tycker att 1 maj-demonstrationer på många sätt känts lite förlegade.

Men jag är nästan böjd att ändra mig nu detta året när regeringens hårda nypor har visat sig vara så pass hårda och eländiga. Det behövs en tydlig markering både inåt sina egna led och utåt för att visa att vi är trött på all skit som drabbat de som bäst behöver stöd.

Men jag är fortfarande av åsikten att det är mycket märkligt när socialdemokraterna demonstrerar de gånger det är ett socialdemokratiskt styre. Blir det inte lite som att demonstrera mot sig själv och sitt eget styre?

Möjligen kan jag tycka att de rödgröna, inklusive miljöpartiet, borde agera gemensamt även på 1 maj, så det är lite synd att Mp håller sig undan, även om de vid vissa tillfällen påstår sig stå till höger om sossarna.

Ska jag kritisera de Rödgröna, som jag då själv tillhör som vänsterpartist, så ser det rätt märkligt ut att man går ut att man satsar på de ensamstående mammorna. Även om nu ensamstående mammor är i majoritet så ska naturligtvis även ensamstående pappor inkluderas, för även om män generellt har bättre löner än kvinnor så är det inte så per definition att de har det.

I Älmhult är det, precis som förra året, gemensam samling och tal på stortorget av bland annat Lennart Värmby, tillsammans med socialdemokraterna. Det känns bättre ärligt talat än att ha just ett tåg, om inte annat med tanke på den lilla orten och de få åhörarna.

I övrigt så tycker jag att, en dag som denna, recensionen av Göran Greiders senaste bok innehöll en del inspirerande vad det gäller en dag som 1 maj:

Och underst i schemat finns ”arbetarklass identiteten” – i det avseendet är Greider en traditionell socialdemokrat. Han ifrågasätter tillväxten, sticker hål på konsumismen, kritiserar löneklyftorna, hugger mot nyliberaler och socialdemokrater, men att arbetet utgör grunden för både samhället och det kritiska tänkandet är närmast ett axiom. Jag kan både förstå och inte förstå den hållningen. Om man nu föresätter sig att lämna tillväxtsamhället, varför i så fall behandla arbetet som ett självändamål? Jag längtar efter den dag när första maj talarna kräver mindre arbete i? stället för arbete åt alla. Det vore i sanning radikalt!
Delvis samma sak är Birger Schlaug inne på hos DN-debatt:

Grundproblemet är inte att vi har hög arbetslöshet – grundproblemet är att man envisas med att uppfatta 40 timmars arbetsvecka som en naturlag trots att vi ständigt rationaliserar, effektiviserar och automatiserar. Jag skulle vilja höra ett grönt språkrör uttala detta!

En sak är då säker, med ministrar som hyllar diktaturen Kina, kristdemokrater som tror att vårdnadsbidraget är bra när det är ett fiasko och andra som undrar vad göteborgarna ska göra i Borås, trots att nästan 4 000 pendlar mellan städerna, så behövs det en helt ny regering, trots att kommersiell media försöker göda oss med tillrättalagda kungahusreportage där man niger och ler och låter bli att ställa några som helst svåra frågor...

En dag som denna vore den enda dagen jag hade valt att flagga, om vår flaggsockel på tomten haft någon flaggstång. Undrar om jag hade vågat flagga på halv stång alla de dagar som hade gällt kungahusets födelsedagar? ;)

Mer media ab ab ab ab ab gp gp skd exp exp exp hd hd hd bt dag kb dn

Inga helt anonyma kommentarer släpps igenom!




Inga kommentarer:

Skicka en kommentar