söndag 20 mars 2011

Flera fall framåt för S - När kommer de för V?

Jag skrev om Juholt som ny S-ledare för ett litet tag sen och att jag tror det var ett bra val, en ledare som är ny och inte är behäftad med något av alla de gamla problem som partiet dragits med under de senaste åren, sen Göran Perssons sista mandatperiod. (Även om man blir lite bekymrad när Göran Persson ser sig själv i Juholt, vilket knappast gynnar någon om det är en allmän sanning.)

Utbytet av toppolitiker, det vill säga "ansikten" som "alla" känner igen och har en relation till under en period som varit den sämsta i deras existens, fortsätter nu med Östros och Johansson och det är naturligtvis rätt väg att gå. Byt i toppen, för i botten finns fotfolket som är för många för att byta ut och vi lever i en allt för mediestyrd värld, där personen tyvärr betyder mer än politiken i sig.

Jag ska inte sia om hur mycket bättre sossarna i sig har potential att bli opinionsmässigt. Men det lär knappast fortsätta gå nedåt.

Jag önskar att Vänsterpartiet och deras Framtidskommission hade verkat lite mer intresserade av att göra liknande förändringar i toppen, för att få fram för allmänheten nya ansikten och lite nya idéer. Men jag känner mig, tyvärr, rätt skeptisk till att det kommer att hända eller åtminstone föreslås från deras håll...

Som jag skrev tidigare på Vänsterpartiet Älmhults hemsida, så ska jag iväg idag för att lyssna på en av representanterna från Framtidskommissionen, och sen om några veckor vidare för att lyssna igen och på fler personer vid ett större och mer officiellt möte än det här korta på ett par timmar.

På DN-debatt idag skrivs det om att S måste hitta en riktning för samhällsomvandlingen och frågan är om det samma inte gäller för Vänsterpartiet? Någonstans måste man försöka hitta en politik som sneglar mer mot besvikna vänstersossar än något annat, om man inte är intresserad av att fortsätta att vara ett 5-6%-parti.

En av GP:s ledarskribenter skriver för några dagar sen att Ohlys tid snart är ute och att han lär få svårt att vinna över Jonas Sjöstedt. Jag hoppas det stämmer, men ibland tycker jag att det känns som om stödet för en partiledare som inte ökat väljarantalet särskilt mycket under 10 år känns orimligt stort inom Vänsterpartiet.

Det borde vara självklart för ett parti som vill ha Världens bästa sjukvård istället för, skatterabatterade trädgårdar, att först sträva efter att få så många som vill rösta på partiet, så att man faktiskt kan genomföra en av de viktigaste sakerna i landet: Att ha en så bra sjukvård som möjligt.

Det får man svårt att göra om man inte fördubblar, helst mer än trippla, väljarstödet vid nästa val. Arbetet med det borde börjat redan direkt efter det gångna valet, med en ledning med självinsikt som valde att gå ut med att de inte kommer att fortsätta, utan lämnar rum för nya människor som inte är behäftade med gamla problem, att stiga fram och ta plats.

Det förnyelsearbetet mot fler röster och en framgångsrik politik har Socialdemokraterna så här långt hanterat betydligt bättre än vad Vänsterpartiet har gjort.

Media dn dn dn dn dn dn exp exp exp exp gp dag dag dag dag dag dag ab svd svd svd svd svd svd svd svd hd hd hd hd hd hd gp gp gp gp gp gp gp smp skd


Inga helt anonyma kommentarer släpps igenom!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar