Allt har konsekvenser

Jag var inne tidigare, i Stora män leker med liv, på hur det alltid får konsekvenser i slutändan, när man gör saker man inte borde göra.

Det är intressant att se hur snabbt kungens popularitet kan dala, efter de avslöjanden som gjorts om honom, och att han själv och hans vänner själva är den största orsaken till det hela.

Jag läser bland annat en artikel som påstår att det är fel fokus i kritiken mot kungen, och att man inte ska låta  kungens personlighet och ofullkomlighet skymmas för kritik mot monarkin i sig:

När det gäller monarkin har alltså institutionen och personen visat sig vara synnerligen svåra att hålla isär i den politiska debatten. I stället för att diskutera statsskickets principer riktar sig uppmärksamheten och engagemanget mot de kungliga som personer. Demokratins grundvillkor och demokratiska värden och principer hamnar i skymundan medan kungliga göranden och låtanden hamnar i centrum.

Även den senaste tidens skandaler sätter givetvis de kungliga som personer i centrum av debatten. Det man sysselsätter sig med är frågan om kungen har komprometterat sig. Upptagenheten gäller honom som person: har han betett sig omoraliskt? Den kvinnosyn som råder på strippklubbar ifrågasätts däremot inte.

I stället för att diskutera de verkligt viktiga frågorna: kungens inflytande och det svenska statsskickets problem och inte minst stötande föreställningar om kvinnor, dryftas alltså frågor om kungens vandel. Kungligheten står stadigt i vägen för en långt viktigare diskussion.

Som jag ser det så är det omöjligt att inte låta de sakerna hänga ihop, eftersom i det här fallet blir så tydlig att en kung som inte uppför sig som han "borde" inte alls blir den enande kraft som tanken fordom var att han skulle vara.

Även om vår nuvarande kung inte är så illa som man kan vara som människa, så är det inte svårt att tänka sig hur det varit om han i högre utsträckning umgåtts med kriminella eller valt att begå brott kontinuerligt, t ex kört rattfull, som är något många tycker illa om och som kungligheter i andra länder (och enligt ryktet även i Sverige) har gjort.

Vad händer den gången en kunglighet skadar någon allvarligt men ändå inte blir dömd? Eller den gången det visar sig att någon kriminell verkligen kan utöva utpressning mot en kunglighet eftersom de har bevis för något som fått dem att framstå som klandervärda, samtidigt som de har kunskaper som kan skada landet om de hamnar i fel händer?

Ska vi alls ha monarkin kvar, vilket jag inte tycker vi ska eftersom den är totalt otidsenlig, så borde alla kungligheter kunna bestraffas som vanliga människor.

Ett citat från en lektor i journalistik, från Svenska Dagbladet belyser problemet:

– Det är som att man faktiskt tror på myten om att kungafamiljen är någon slags idealfamilj med kungen som en sagokung som är bättre och godare och klokare än alla andra.

Det är det kravet som samhället ställer på någon som inte kan bestraffas, att det aldrig någonsin kommer att bli problem, utan att personen är bättre, godare och klokare än alla andra.

media ab ab ab ab ab ab ab dn dn dn dn exp exp svd svd svd svd svd hd gp gp gp gp dag dag hd hd hd skd nsk nsk


Inga helt anonyma kommentarer släpps igenom!

Först glad och sen inte glad...

Det är klart att man blir lite glad när man först läser om hur S återigen är det största partiet och hur kd och sd drastiskt minskar.

Men det är svårt att vara lika glad när man inser att Vänsterpartiet, igen, håller sig strax ovanför 4%-sträcket, trots påbörjade satsningar via Framtidskommissionen och Världens bästa sjukvård.

Frågan är vad man ska göra åt det hela? Än så länge så tycks inte satsningarna bära frukt och frågan är om inte en katastrofkommission vore ännu bättre...

Själv håller jag tummarna för att det finns gott om realistiska tankar inför kongressen 2012 och att det finns en större samsyn kring hur man ska hantera partiledarskapet, så att så många som möjligt drar åt samma håll.

För mig börjar den förändringen i toppen och går nedåt, eftersom det är toppnamnen som hörs och syns mest och ger mest påverkan på väljarna och för mig är lösningen ett delat partiledarskap med nya namn, utan belastande bakgrund.

media ab ab ab svd svd svd hd dn exp exp dag dag


Inga helt anonyma kommentarer släpps igenom!

Diktaturer in i den svenska skolvärlden

Jag läser idag en ledartext från Smålandsposten, som tycker illa om hur den kinesiska diktaturen startar lärosäten i Sverige.

Nyligen skrev Blekinge Tekniska Högskola, BTH, ett avtal med en myndighet under Kinas utbildningsdepartement om att etablera ett Confucius Institute vid högskolan. Tanken är att institutet ska bli ett centrum i södra Sverige när det gäller utbildningar som gagnar "allt från svenska företag som vill göra affärer i Kina till skolungdomar som vill lära sig Tai Chi". 
BTH:s Konfuciusinstitut blir ett av drygt 300 institut som Kina upprättat runt om i världen, för att lära ut kinesiska språket och sprida kunskap om kinesisk kultur. 

I grund och botten delar jag den borgerliga ledarskribentens syn på Kina och diktaturer och att det inte är bra att de påverkar med sin obefintliga demokratisyn.

Men frågan är hur man kan hänga upp sig på det här, som egentligen bara är ytterligare ett steg för den totala brist på självkritik som hela västvärlden hänger sig med mot Kina?

Det finns årtionden av affärer från västvärldens demokratier som ger grogrund till den här typen av institut, för de hade knappast kunnat starta sin verksamhet eller se någon poäng med att ha dem i t ex Sverige, om vi inte redan pumpat in så mycket pengar att Kina är nära att bli världens ekonomiskt sett största stat.

Någon kommunistdiktatur är inte Kina av idag, även om de kallar sig för det. Istället är de ett exempel på att det går att kalla sig för ett statskapitalistiskt diktatur.

Tycker man att kinadominansen är besvärande så är det snarast inom affärsvärlden kritiken från ledarskribenten borde hålla sig, för det är där deras ekonomiska vinster skapas, tack vare billig och överutnyttjad fattig arbetskraft.

Ett lärosäte med Konfucius som grund är bara en av många olyckliga konsekvenser av detta.

Inga helt anonyma kommentarer släpps igenom!

Var är Kristdemokraterna?

Jag noterar idag nyheten om att långpendlare skiljer sig oftare, vilket jag inte tror förvånar en enda människa. Det säger sig självt, man har svårare att delta i familjelivet och leva med sin familj om man får lägga några timmar extra varje dag på att förflytta sig.

Däremot så undrar jag var Kristdemokraterna, och i viss mån sd, som både säger sig värna om familjerna har tagit vägen?

Här har ni ett gyllene läge att agera för att människor ska slippa pendla längre än nödvändigt, inte minst de som riskerar att till och med få flytta från sina familjer, om de är arbetslösa, för att inte riskera bli av med sina ersättningar från t ex A-kassan.

media exp hd


Inga helt anonyma kommentarer släpps igenom!

Visst är det märkligt?

Minns ni för ett antal år sen, när det var vanligt med att djurrättsaktivister släppte ut minkar  och vilka stora rubriker det skapade? Jag säger inget om det som så, det var onekligen en nyhet och inte något genomtänkt tilltag som jag sympatiserar med.

Däremot tycker jag det är konstigt att det bara blir små notiser när minkfarmare plågar minkar. Spelar det så stor roll vem som plågar djuren för att det ska uppmärksammas? Spelar det någon roll vem som plågar djuren för att politiker och allmänhet ska bli förbannade?

Undantaget från regeln är lokaltidningen, här i form av Helsingborgs Dagblad, som skriver lite mer.

Naturligtvis borde det vara en minst lika stor, om inte större, nyhet att det finns människor som agerar så att djur plågas, i synnerhet när det gäller en så onödig hantering som minkfarmningen är. Det borde verkligen dagens regering agera mot!

media svd dn hd gp gp dag skd


Inga helt anonyma kommentarer släpps igenom!

Stora män som leker med liv...

Att Rättvisan urholkas under alliansregeringen är knappast någon nyhet. Att Det hänger ihop när maktens män bär sig illa åt är inte heller någon nyhet.

Men det är verkligen uppseendeväckande att läsa om hur kungen, som trots alla påståenden om att han är utan makt, ändå inte är utan kunskap som kan vara farligt för landet om det kommer i fel händer.

Det är verkligen uppseendeväckande att se hur den högsta politiska ledningen låter främmande makts säkerhetstjänst agera och spana i Sverige, något som normalt sett är att se som en krigshandling och det trots att USA enligt bland annat Bodströms kommande bok inte klarar av att hantera terroristhotet i sitt eget land.

Det är verkligen uppseendeväckande att se hur en av världens absolut mäktigaste politiker som kan påverka världspolitiken och världsekonomin tack vare sin toppost inom IMF totalt tappar huvudet och inte bara utsätter en kvinna med ett lågbetalt yrke för ett övergrepp, utan även riskerar världsekonomin och försätter sig själv i en oerhört utsatt position. Vad hade hänt där om något valt att utpressa honom istället för att polisanmäla? Vad hade ett land i behov av att styra IMF:s agerande kunnat göra för att ta beslut som gynnat dem och missgynnat andra grovt?

Själv kommer jag bara att tänka på Ebba Grön texten till Tyna bort och om hur stora män som leker med liv snart ska få tyna bort...

Det verkar med lite tur kunna gå den vägen med den gamle IMF-chefen. Men vad det gäller kungen och alliansregeringen, så lär vi få dras med dem oavsett vilka risker de  utsätter oss för och oavsett vilka fel de gör. De kunde alla bokstavligt talat komma undan med mord och det som behövs är hårdare tag mot de med makt som inte är intresserade av att följa de lagar och regler som alla vi andra följer.

För om inte de vid makten gör det, varför ska då folket göra det? Tala om att makt korrumperar.

I slutändan så blir det alltid folket som får bära resultatet av huvudlöst risktagande och ytterst mer sällan de som utsatt oss för riskerna vi får betala.

Den största skandelen ur svenskt perspektiv är dock att tystnaden är total, även efter avslöjandet, kring CIA. Självfallet måste Sverige ställa USA till svars, som Jens Holm från Vänsterpartiet kräver.

media svd svd svd svd svd svd svd svd svd svd svd svd svd svd svd svd svd svd svd svd svd svd svd ab ab ab ab ab ab ab ab ab ab ab ab ab ab ab ab dn dn dn dn dn dn dn dn dn dn gp gp gp gp gp gp gp hd hd hd hd smp exp exp exp exp dag dag dag skd skd skd nsk nsk nsk


Inga helt anonyma kommentarer släpps igenom!

Det var inte helt väntat...

Det var inte ett helt väntat resultat av moderaternas regionstämma i helgen att de vill skjuta upp beslutet om en sammanslagning av Blekinge och Kronoberg med Skåne tills 2019. Det är rätt många år tills dess och jag tycker precis som jag tyckte innan, att det enda rätta är en folkomröstning om det hela:

Folkomröstning i regionsfrågan!

Jag noterar att de stora partierna i Skåne verkar bestämt sig för att de vill gå tillsammans med Kronobergs län för att skapa en sydsvensk region.

Jag tycker, precis som jag konstaterade i rapporten från Regionfullmäktige, för någon vecka sen, att det bästa är att ha ett sammanhållet Småland.

Normalt sett är jag inte förtjust i för många folkomröstningar, utöver valen, eftersom vi har representativa val.

Men det går att konstatera att i den här frågan hade det varit lämplig, eftersom allmänhetens kännedom om hur regionpolitiken fungerar är låg och få vet vilka frågor de har hand om och att regionfullmäktige utses efter landstings- och kommunalvalen, eftersom landstinget och kommunerna ska ha representanter i regionfullmäktige.

Regionförbundets verksamhet är följande, vilket var okänt för mig innan jag började som aktiv politiker:

• utveckla länets infrastruktur
• vara trafikhuvudman i Kronobergs län genom Länstrafiken Kronoberg och Öresundståg
• stödja och driva nätverk för gemensamma regionala frågor, ex. Energikontor Sydost, Reaktor Sydost, Miljösamverkan Kronoberg-Blekinge med flera
• stödja, starta och driva regionala kultur-, tillväxt-, miljö- och infrastrukturprojekt med hjälp av statliga medel för regional tillväxt och egna projektmedel
• föra länets talan och vara regional representant på nationell nivå, ex. genom remissvar
• arbeta internationell i EU via vårt Brysselkontor och genom att delta i internationella projekt
• erbjuda tjänstemän och förtroendevalda utbildningar för kompetensutveckling och erfarenhetsutbyte (Kurs & konferens)
• forska för en bättre välfärd och omsorg (FoU Södra Småland)
• tillhandahålla utbildningar och informativt skolmaterial för pedagoger (AV-media Kronoberg)
• stödja länets besöksnäring (AB Destination Smaland)

Sett till de frågorna så ser jag mer problem och att Kronoberg blir bortprioriterat mot de skånska satsningarna mot exempelvis Danmark och Köpenhamn eller satsningar som gynnar de skånska större städerna, som Malmö och Lund.

Frågan är konkret: Vem tror på att Ljungbergmuséet i Ljungby blir prioriterat framför Kulturen i Lund eller Louisiana i Danmark? Vem tror på att Kronobergs slottsruin utanför Växjö får en bättre utveckling när Kronborgs slott med Shakespearanknytning finns i Helsingør och Malmöhus slott finns i Malmö? Vem bryr sig om glasriket i Småland när Österlen syns ofta i media? Vem bryr sig om tågstopp i Gemla och Vislanda när det är överfullt på tågen inom de skånsk-danska storstadsområdena?

Ju längre bort de här satsningarna kommer från hemmaplan och ju mer samhället i stort skiljer sig åt, som det faktum att södra Skåne är tätbefolkat och har större städer och bara Malmö har över 100 000 fler invånare än hela Kronobergs län, desto mer större är risken för att vi blir bortglömda och inte kan påverka vår egen vardag lika bra om innan.

Läs även En röst från någon med insikt i frågan.

media skd nsk nsk hd hd hd hd smp smp kvp skd


Inga helt anonyma kommentarer släpps igenom!