torsdag 31 december 2009

Gott Nytt År!

2009 har varit det bästa året i mitt vuxna liv. Ja, antagligen under hela livet, men så mycket minns jag inte av mina barnaår, så jag låter vara osagt vad det gäller några av de tidigaste åren...

Flytt tillbaka till mina hemtrakter, husköp, sambo och ett fast jobb för första gången på år, för att inte säga årtionden!

Det tog egentligen bara 3 år efter jag flyttade från min uppväxtkommun, om jag inte minns fel, innan jag insåg att jag egentligen ville tillbaka dit igen eftersom de flesta av släkt och vänner bodde där. Men det tog nästan 11 år innan det blev så, och då via "omvägar" i Perstorp och Gemla.

Att jag bott i lägenhet i hela mitt vuxna liv har retat mig i minst tio år, men det har aldrig känts som om det funnits den ekonomiska möjligheten, kombinerat med att jag inte haft fast jobb, om än mängder av tillfälliga, vilket har gjort att jag inte velat binda upp mig om jag hittar jobb någon annanstans.

Det känns så skönt att bo i eget hus nu så jag hittar inte ord för det!

Dessutom fick jag en sambo på köpet, och en det så här långt känts som om det fungerar oerhört bra med. Naturligtvis höjer vi rösterna och bråkar ibland vi också, för vem är felfri?

Men det känns åtminstone som om jag bor med någon jag passar ihop med och som det går ganska långt mellan bråken, och desto kortare mellan de barnsliga skämten och skratten. Innan har jag vid mer än ett tillfälle funderat på om jag alls passar att bo ihop med någon, men det tror jag att jag kan säga att jag gör. (Sen blir det naturligtvis lättare att ha ett rätt stort hus att samsas om än lägenhet, i synnerhet om man jämför med den första sambons och min lägenhet som var på 17 kvm + att vi var "unga och dumma").

Det fasta jobbet började visserligen förra året, men blev inte fast på pappret då, utan en bit in på detta året. Naturligtvis är det som alla jobb, inte bara bra och felfritt. Men det är det jobbet jag trivts "minst dåligt" på. Egentligen är jag så mycket hemmakatt att jag helst varit hemma hela dagarna :)

Så med de sakerna i bakfickan så blir jag nästan nervös inför nästa år. Det blir svårt att toppa det här året och någon gång måste något gå åt helvete. Väl?

Gott Nytt År!

Ishavsklimat

Visserligen föredrar jag kyla före värme alla dagar på året, men det är klart, väder som ger rubriker som Chockkyla drar in över Sverige hade även jag klarat mig utan.

Men det är ju som det heter så att det finns inget dåligt väder, bara dåliga kläder så hade jag tänkt mig ut för att först skotta bort snön runt huset, sen till jobbet för att öppna upp och eventuellt göra lite i ordning och till sist ut och springa :)

En sak är i varje fall säker, jag kommer att vakna till rejält (och bli skittrött när jag kommer in i värmen igen :) ) och jag är glad att bergvärmen funkar som bäst när den behövs som bäst, när det som idag är uppåt -16°c :)

Bara att hoppas att det går att få upp värmen någorlunda i den snart 200 år gamla kyrkan, som sannerligen inte är lätt uppvärmd såna här dagar, tills eftermiddagens begivenheter...

onsdag 30 december 2009

Bara förlorare i gravolyckan

Som kyrkvaktmästare, som dessutom jobbade på en kyrkogård i Skåne när den omskrivna olyckan hände inte så många mil från de drabbade kyrkogården, är det skönt att se att någon faktiskt döms för att inte ha tagit sitt ansvar och sett till att de två som var satta att hölja (fylla igen) graven hade kompetensen att göra det.

Det är ändå tragiskt att läsa kyrkoherdens egna ord hos Dagen.

För mig som jobbat inom den branschen i 7-8 år, till och från sen 80-talet, så får jag ändå säga att jag är förvånad att det inte händer dödsolyckor oftare än det gör.

En av de få bra saker som kommit ut av denna olyckan är att Svenska Kyrkan tagit tag i att skapa ett säkrare arbete på kyrkogårdarna. Jag hoppas verkligen att det kontrolleras att det blir så i praktiken också, och att de inte bara blir något som genomförts på pappret...

Media dn sds hd

Tystnaden kan stå oss alla dyrt

Slaget om väljarna skriver Aftonbladet om, och att det står mellan Reinfeldt och Sahlin. Det är onekligen så det verkar bli.

Det som förvånad mig lite ett tag att Piratpartiet haft så låga siffror vid opinionsmätningarna sen EU-valet.

Men med tanke på deras tystnad i media så finns det ingen anledning att vara så förvånad, som framförallt verkar varit bra för Sd:s anhängare. Tyvärr verkar den tystnaden verkar bestå ända in i europaparlamentet.

Även om jag inte är Piratpartist så sympatiserar jag onekligen med deras politik, även om den är alldeles för enfrågeinriktad för min smak, och jag hade hellre sett dem som samarbetspartner till De rödgröna än en vågmästarroll åt Sd, som det riskerar bli nu.

Frågan är om det går att hoppas på en uppryckning för deras del? Och om det inte är ett svaghetstecken att det känns som om deras roll som det största missnöjespartiet behövs för att mota bort Sd?

Mer media svd

Våld föder våld


Det verkar vara upp och nervända världen när så många tycks applådera möjligheten att inte bara för föräldrar att slå barn, utan även gemene man.

Så vitt jag vet är våld inte alls tillåtet i rättstater som bestraffning och i synnerhet inte av barn, oavsett vad för dumt de gör.

Hade de med åsikten att den äldre mannen hade rätt att misshandla ligisten ifråga haft samma åsikt om en kille i yngre tonåren med invandrarbakgrund valt att använda samma våld mot en äldre man som kallat honom för svartskalle och kriminell och bett honom dra åt helvete? Eller om han på annat sätt brytit mot någon lag eller regel?

Själv har jag stött på några snattande äldre människor och gud vet  hur många med okopplade hundar som de haft dålig koll på, för att inte tala om de på varuhusen som kör över mina hälsenor med kundvagnarna...

För att få någon konsekvens i resonemangen så utgår jag från att det vore okej att använda våld mot dem också som inte vill förstå att det de gör är fel? Eller?

Media ab svd dn sds hd

10% av vargarna ska skjutas

Det är verkligen beklämmande att se hur regeringen bestämt att 27 vargar ska skjutas, det vill säga cirka 10% av den lilla vargstammen i Sverige.

Det enda sättet det på allvar kunnat påverka vargstammen positivt, genom att göra inavlen mindre, är om man samtidigt för in vargar som inte alls är släkt med de vargar som, med ett undantag om jag inte minns fel, härstammar från ett och samma vargpar, som levde under 1980-talet.

Men att ta det här beklagliga beslutet fullt ut är det ingen risk att regeringen vågar göra. Det är inte vargarnas bästa de har för ögonen, utan att tillfredsställa stora delar av jägarkårens potentiella väljare...

Det ser ut som en händelse...

Det ser ut som en händelse att jag först läser om Thåström i Aftonbladet, och om hur hans texter blivit rakare och mer "jordade", samtidigt som SvD på ledarsidan parafraserar en textrad av Ebba Gröns "Tittar på TV" i artikeln Från Peking hörs det just nu väldigt mycket, samtidigt som jag konstaterar att både Kina och SvD, från sina totalt olika utgångspunkter, går åt motsatt håll, och snarare blir mindre trogna sina grunder.


Thåström har jag följt sen Ebba Gröns andra skiva 1982 och trots att han är så totalt emot nästan allt vad media heter, så har han (bortsett från några urusla år i Imperiet) alltid gått framåt och framstår mer och mer som den mest sanna och äkta textförfattaren i Sverige, vilket borde ge honom en plats i Svenska Akademin (som han, om han följer sin mytbildning, naturligtvis skulle tacka nej till) och borde ge honom en helt annan status än överskattade personer som exempelvis Lundell.


Vad det gäller SvD:s artikel om Kina, så är det nog första gången någonsin jag läser om hur någon högerskribent skriver och uttrycker tvivel över att den kinesiska ekonomiskt liberala ekonomin faktiskt innebär någon förändring för demokratin där:




Kina praktiserar kapitalism av västerländskt snitt men tycks inte samtidigt röra sig i riktning mot demokrati, utan kan tvärtom bli ett varaktigt exempel på hur marknadsekonomi och ofrihet ändå kan umgås relativt obekymrat. Jag är osäker på om familjerna till arkebuserade fångar ännu måste betala staten kostnaden för den använda revolverkulan, men hur som helst finns det ett förtryck och en brist på information som är påtaglig.
Redan något så harmlöst som Facebook är blockerat på internet. Men Louis Vuitton-väskorna guppar alltjämt fram på storstädernas trottoarer. Det är kort sagt ett besynnerligt samhälle som växer fram där borta. Och efter Köpenhamn måste vi åtminstone lära oss att bättre handskas med det.



 Kanske kan det nya årtionden innebära en mindre hyllande retorik av det kinesiska undret och ett konstaterande att det inte är bra att fylla diktaturers kassor, utan att det är dags att försöka pressa på en förändring mot demokrati?

Normalt sett brukar annars skribenter och politiker på högersidan hävda att de hyllar friheten och ratar diktaturen. På vilket sätt är det frihet att låta en stor diktatur få så stor ekonomisk makt?

Egentligen är jag inte säker på att det är ett så besynnerligt samhälle som SvD-skribenten, och säkert andra också, tycker. Hur många tackar nej till bättre ekonomi för egen del? Det är trots allt sig själv man är sig närmast, och jag är övertygad om att den politiska ledningen i Kina är väl medvetna om att inte göra samma typ av "misstag" som gjordes när östeuropa föll efter att det gjorts några få eftergifter till demokratin.

Personligen tror jag att Kinas ökad makt är ett betydligt större hot än terrorhotet som så många anser vara det värsta av allt, men det tycks ibland som om det är lättare att hitta en tydlig fiende som inte är de som ger oss billig elektronik...

tisdag 29 december 2009

Vilket århundrade är vi i?

Det känns oerhört konstigt att läsa om hur Kärnfamiljer går först i kön och att det bland annat i Stockholm utgår köregler för förskola och förskoleavgift från adressen där barnet är skrivet, trots att det sen ett antal år är kutym med delad vårdnad och boende varannan vecka hos vardera föräldern.


Sen kan man lägga till att just Stockholm antagligen är den staden med flest separationer och barn som bor på mer än ett ställe.


Normativa regler stressar när kärnfamiljen är rådande när det gäller även egentligen rätt banala saker. Som att ha ett system som fungerar i ett samhälle där det sen länge är ungefär 50% av äktenskapen som spricker inom tio år, vilket onekligen påverkar barnen och dess förmåga att inte bara ha en fungerande relation med två föräldrar, utan även med sina skolor och barnomsorg.


Det är väl ändå på tvåtusentalet vi lever, och inte 1800-frös ihjäl? Inbilla mig inte att det inte går att skapa system och datorprogram som kan hantera de faktum många levt eller lever  under sen årtionden tillbaka.

Jaha, vad säger man då?

Hej och välkomna kanske? :)

Jag har använt mig av internet för att uttrycka mina åsikter i olika former av dagböcker, bloggar och kanske framförallt diskussionsforum sen 1995.

Med denna bloggen är det första gången det blir under mitt faktiska namn, även om jag inte alltid varit särskilt noga med att hålla mig anonym.

Hur det går låter jag vara osagt, men jag ska försöka tänka mig för lite mer innan jag skriver vad jag tycker, än vad jag kände att jag behövde göra med den föregående bloggen, lite beroende på både mitt jobb och mitt val att bli aktiv igen inom politiken.

Den gamla bloggen var i huvudsak politisk, vilket jag utgår från att även denna kommer att vara. Men det kommer säkert att slinka med en del privata inlägg och foton dessutom.

Dessutom är jag helt ny hos Blogger och känner mig direkt osäker på det rent tekniska, men förhoppningsvis löser sig även det :)

Utan min kära sambo Annikas hjälp hade jag inte redat ut varken layout eller något annat, så tack till dig!

Det var nog allt jag kom på nu och är det någon som undrar något så får ni väl fråga? :)