I kommunen sitter jag med som ordinarie ledamot i Den allmänna beredningen, är ersättare i Kommunfullmäktige samt utbildningsnämnden.
I landstinget sitter jag med i Vänsterpartiet Kronobergs Landstingsgrupp och är ersättare i Landstingsfullmäktige, Folkhälsoutskottet, Patientnämnden och Regionfullmäktige.
Jag är också nykterist, läser mycket, lyssnar nästan alltid på musik, ser mycket film, klappar katter, springer gärna och långt i skogen, är orienterare, ofta ironisk och är alltid trött.
Går att nå på jerker@mac.se om man inte vill skriva en kommentar här.
Med ojämna mellanrum får jag frågor om reklamen. Reklamen ger intäkter när någon klickar på dem och vid inköp efter klick och inte vid enbart visning, tyvärr.
De relativt låga intäkterna (ca 500 kr efter skatt och arbetsgivaravgifter m m för 2010) går till välgörande ändamål.
Förra årets intäkter (+ lika mycket till från egen plånbok) gick till Jul i Gemenskap i Älmhult, som ordnar julfirande för ensamma.
Ser du någon reklam som upplevs olämplig, så säg gärna till. Jag har, som ett exempel på något olämpligt, plockat bort reklam för SMS-lån, som kom upp utan att jag valt det.
Åsikterna som framförs av mig här är enbart mina egna och är inte alltid nödvändigtvis de samma som eventuella partier, föreningar, fackförbund eller andra organisationer jag är involverad i.
Det är således ingen officiell blogg för något eller någon annan än mig själv och de åsikter jag har, oavsett inläggens innehåll.
Kommentarerna
Kommentarerna från er som skriver här släpps igenom, om de följer svensk lagstiftning, vanligt hyfs och netiquetten samt inte länkar till andra suspekta siter.
Helst ska kommentarerna handla om inläggets innehåll också, om inte riskerar den att inte släppas igenom.
Nästan alla inlägg kommenteras av mig. Ibland kan det dock, på grund av tidsbrist, tyvärr ta en eller två dagar innan jag har tid med att släppa igenom och kommentera era kommentarer.
Det är ibland märkligt att vara Vänsterpartist, och få veta vad partiet tycker av meningsmotståndare. I synnerhet när det är lögner. Kajander påstår att Vänsterpartiet är emot betyg, men det stämmer inte. Däremot så anser både jag och partiet att det inte finns någon anledning till betyg innan slutet på grundskolan, något inte heller vetenskapen vänder sig emot.
Kajanders insändare innehåller en lång utvikning om en skola som inte fungerar och frågar om det är en sån skola Vänsterpartiet vill ha? Det förvånar mig att Kajander inte tycks inse att de som på riksnivå styrt skolan under 8 år är alliansen och att hans eget Folkpartiet haft ministerposten i fråga via Jan Björklund. Inte heller vill han förklara hur betyg skulle få eleverna som stör att uppföra sig bättre.
Själv satt jag under förra mandatperioden som ersättare för Utbildningsnämnden i Älmhult, och träffade gott om lärare och besökte flera skolor, vissa med viss regelbundenhet. Inte en enda gång har någon sagt till mig att det är betyg i yngre år de behöver för att lösa skolans problem.
Däremot har de flesta lyft fram fler lärare och mer personal som ett måste och att det behövs fler utbildade lärare. Älmhults skolor har höjt sina resultat via de pengar man fått från Ikea, där man bland annat satsat på fler lärare. Precis som Vänsterpartiet tycker man ska göra.
Jerker Nilsson, Vänsterpartiet Älmhult Inga helt anonyma kommentarer släpps igenom!
Det är tredje fjärde gången på bara ett par dagar som jag noterar att alliansen tar gamla förslag från Vänsterpartiet i rikspolitiken och gör till sina egna. Det om något är ett bra betyg till de frågorna som Vänsterpartiet driver. Grattis, nu börjar ni driva den politiken Vänsterpartiet har drivit i många år för att den är bra. Idag är det de fyra allianspartiledarna som går ut med att det behövs fler tunnelbanestationer och bostäder i Stockholm, något som Vänsterpartiet drivit sen flera år tillbaka...
Det märks att det är val, för ni har haft 7 år på er att försöka lösa problemen med kollektivtrafiken i Stockholm, men först nu har ni vaknat. Det bygger på en tillväxt som redan är gjord och är en satsning som alltså borde gjorts för längesen, om man läser fakta om det hela.
Men det är ju skönt att Reinfeldt verkar ha bytt åsikt sen något år tillbaka...
Som Vänsterpartiets Jens Holm berättar i sin blogg, så förstörs den här påstådda vilja till satsning av Förbifart Stockholm.
Igår berättade Kalla Fakta i Avslag till varje pris om indragen assistanshjälp för funktionshindrade, som är en konsekvens av att kommunerna får lägre statsbidrag än tidigare. Med tanke på att så mycket som ca 20% av en kommuns inkomst beror på statsbidrag, så påverkar lägre statsbidrag utan att tveka kommunernas möjligheter att satsa på de som behöver stöd och det går inte att tala om att man prioriterar skolan, när verkligheten ser annorlunda ut och utbildningar läggs ner.
Men med tanke på Folkpartiets förändring vad det gäller euro, samtyckeslag och friskolor igår och idag, så är det trevligt att se att Vänsterpartiet verkar även enligt er ha haft rätt hela tiden i rätt många frågor.
Kort sagt så visar att det att även om Vänsterpartiet är ett litet parti, att det är viktigt att driva på vidare om den här typen av frågor. Inte bara för att vetenskapen visar att vi har haft rätt, utan för att man lyfter upp frågan så att fler partier nappar på det och att vi får en faktiskt förändring.
Även om jag självfallet vill att Vänsterpartiet ska bli ett betydligt större parti, så är i slutändan det viktigaste ändå ett bra samhälle för alla, och till det behövs det fler partier som delar våra åsikter. Synd bara att det ska behöva ta så lång tid innan ni lyssnar på Vänsterpartiet...
Jag tycker det är mycket skönt att Jonas Sjöstedt och övriga i ledningen för Vänsterpartiet var tydliga redan för några veckor sen: Vi vill sitta i regeringen med ministersposter, men inte till vilket pris som helst. Eller som han sa själv på Vänsterdagarna för några veckor sen:
Om regeringsfrågan sa Jonas Sjöstedt att ”Vi går till val på vår egen politik, men vi siktar på makten. Vi har varit tydliga hela vägen: den bästa regering som Sverige kan få är en rödgrön regering med ett starkare vänsterparti. Det är vårt besked. Vi vill delta i en regering, vi vill ha vänsterpartister som ministrar. Men vi regerar inte till varje pris. Vänsterpartiet kommer inte att sitta i en regering som fortsätter dagens privatiseringspolitik. Det ska göra skillnad att rösta på Vänsterpartiet”.
Och han sa vidare att om partiet inte når sitt mål om en röd-grön regering så är alternativet opposition: ”Vi är inte intresserade av att vara ett stödparti och vi vill inte tillbaka till situationen som rådde före 2006. Men självklart regerar vi hellre än är i opposition.”
Sjöstedt avslutade med att säga att partiet kommer att ha två tydliga löften till väljarna inför 2014. -Med Vänsterpartiet slipper du borgare i regeringen och du slipper vinster i välfärden.
Det ser lite märkligt ut att som Stefan Löfven gör idag, att gå ut att säga att vi kan regera med vilket parti som helst, utom Sverigedemokraterna.
Och som vi alla vet så har arbetslösheten ökat sen Moderaterna och alliansen kom till makten 2006.
Själv är jag förvånad över att det finns ett enda borgerligt parti som man vill samarbeta med, eftersom deras politik, vilket S många gånger fört fram, är ett stort misslyckande på alla viktiga punkter.
Man behöver inte ens nämna alla bortglömda skandaler eller arbetsförmedlingen som går under i kaos och sparkade chefer...
Det värsta av allt tycker jag ändå är att det är ett svek mot de socialdemokratiska väljarna, för de har alltid föredragit ett mer tydligt samarbete med Vänsterpartiet.
Det gör att anser man att alliansregeringen är ett stort misslyckande så är det numera endast Vänsterpartiet som är ett trovärdigt vänsteralternativ till borgerligt inflytande på rikspolitiken och det enda säkra alternativet för oss som inser att vinstdrivande verksamhet inte fungerar inom vård, skola och omsorg. Det behöver man inte ens sett på Uppdrag Granskning för att inse.
För utsatta grupper som unga, funktionsnedsatta och invandrare har i princip inget hänt sedan alliansregeringen kom till makten. Det kan vi i Centerpartiet inte acceptera. För oss är det självklart att Sverige måste kunna erbjuda alla människor möjligheten att jobba och försörja sig själva.
Regeringens jobbpolitik behöver därför utvecklas. Framtidens arbetslinje måste i större utsträckning bygga på lägre trösklar in på arbetsmarknaden, ökad trygghet vid uppsägning, förbättrad matchning och bättre möjligheter för företag att växa och anställa.
Man kan ju nästan förledas att tro att centern inte alls är med i regeringen och är medskyldig till den misslyckade politiken.
Kul är dock att de sällar sig till kritikerna, som börjar bli många inom alliansen där Björklund från Fp var först...
Jag tror att han kan ha en poäng i det, för vad det gäller att göra för att synas där man trängs bland ett gigantiskt moderaterna och två mindre mittenpartier, så tror jag det krävs saker som märks.
Då märks ju visserligen nyheten att Björklund kände till vapenaffären rätt mycket och den är ju onekligen radikal, i synnerhet för ett påstått liberalt parti... Fast knappast på ett positivt sätt som stämmer överens med något alls och lika illa för en påstådd liberal som en utrikesminister att vara involverad i folkmord, där man försöker påstå att det fanns fredsavtal:
Framförallt är det ingen nyhet utan något både Fp och andra borgerliga partier har fört fram flera gånger tidigare. Själv tror jag att Fp hade haft mer att vinna på att bli mer socialliberalt, vilket de har framstått som under de korta perioder de har haft som mest anhängare. Fast har de någon som helst förankring i t ex omsorgen om utsatta barn längre, eller tror de att allt går att lösa med betyg?
För att gå tillbaka till Vapenaffären igen, ty den är fascinerande i den mening att den så totalt går emot allt som alla partier tidigare påstått sig stå för.
Det går att se hur vissa ledarskribenter, som i SvD försöker försvara den.
Men det är skönt att se att DN, vars liberalism ofta kan ifrågasättas på goda grunder, släpper fram Peter Wolodarskis fantastiska text Lika korkad som en vanlig folkpartist:
Utrikesdepartementet konstaterar i en rapport att ”församlings- eller religionsfrihet existerar inte i Saudiarabien. Politiska partier är inte tillåtna. Fackföreningar är inte tillåtna och inte heller finns någon strejkrätt… Kvinnor förblir diskriminerade och de har små möjligheter att själva forma sina liv”.
Med ena handen beskriver alltså regeringen ett av världens mest brutala styren. Men med den andra väljer man att fullfölja ett militärt samarbetsavtal, som Socialdemokraterna ingick 2005, med samma skurkregim.
Bara detta – att Sverige lierar sig militärt med Saudiarabien – är djupt oetiskt och borde inte ha varit möjligt att driva igenom. Att detta ändå skett visar att de ljusskygga vapenaffärerna inte försvann bara för att det kalla kriget tog slut. De försvarsindustriella och ekonomiska intressena är fortfarande så starka att moralen går ut där pengarna går in.
Det kan till och med vara så att frestelsen att ingå tvivelaktiga avtal med diktaturer har ökat i takt med att vårt eget försvar dragit ned på sina beställningar. Produkterna måste säljas. Och om Sverige köper mindre, behöver någon annan köpa mer. Politikerna skjuter ifrån sig ansvaret och tvår sina händer, trots att de bäddat för ett system som gång på gång försett skurkaktiga stater med vapen. Det enda sättet att få stopp på detta ovärdiga är att i lag förbjuda all försäljning till icke-demokratier, utan undantag. Men det har hittills varken Moderaterna, Socialdemokraterna eller Centern velat.
I stället har dessa partier lagt grunden för en exportstruktur som inte tål öppenhet, granskning och normala politiska beslutsgångar. Ty så snart allmänheten får veta vad som pågår – denna gång tack vare Ekots ansträngningar – blir ordningen omöjlig att försvara.
Med sitt språk glider statsråden runt sanningen så att de är nära att förlora balansen. Det explosiva i Saudiaffären är de uppenbara försöken att mörklägga, vilseleda och föra allmänheten bakom ljuset. Pistolen ryker redan när det visar sig att Totalförsvarets forskningsinstitut startat ett bulvanföretag för att genomföra affären. Det inger inte förtroende när försvarsminister Sten Tolgfors först ger intryck av att han inte känt till saken för att sedan ändra version efter att ha blivit överbevisad.
Antingen har Tolgfors talat osanning eller så har han undermålig kontroll över sitt fögderi. Oavsett vilket bör försvarsministern ligga illa till.
Efter Boforsaffärerna på 1980-talet lovade utrikesminister Sten Andersson (S) att vapenbyken skulle ”tvättas ordentligt och offentligt”. Någon riktig tvätt blev det aldrig, trots att de omfattande härvorna ledde till att Bofors blev ett fult ord i Indien; synonymt med mutor och maktmissbruk. Den som visste för mycket kunde sväva i livsfara. Vintern 1987 föll den svenska krigsmaterielinspektören Carl-Fredrik Algernon framför en t-banevagn i Stockholm. Då talades det om självmord, men handelsminister Björn Molin är i sina memoarer övertygad om att Algernon mördades därför att han satt inne med avgörande information.
Vad visste försvarsministern om den saudiska vapenfabriken och projekt Simoom? Vad visste regeringen? Vad visste oppositionen?
”Du är bestämt lika jävla korkad som en vanlig folkpartist”, sade Boforsdirektören Martin Ardbo. I dag är vi alla folkpartister.
Det är skönt att se att det enda partiet som inte tycks vara folkpartister idag är Vänsterpartiet och de som är folkpartister hyllar Raoul Wallenberg och tycker det är tid att ge honom ett erkännande. Det låter ju "väldigt rimligt" att ett parti som skiter i demokratin i diktaturer gör en sån sak. Vad hade Raoul Wallenberg tyckt om det?
Jag menar sen när i helvete kan det ses som radikalt att hålla med 78% av befolkningen och vara mot diktaturer och att stödja dem?
Deras makt utgår från folkets vilja, och folkets vilja vad det gäller vapenexport är 78% säger nej till vapenexport till diktaturer. Svårare än så är det inte. En vald politiker i demokratin Sverige bör inte bara lyssna på folkets åsikt, utan även försöka göra omvärlden tryggare och mer demokratisk. Men framförallt bör man lyssna på det folk som man blivit vald av, något man hänvisar till när det gäller andra saker, som sjukförsäkringen och jobbpolitiken, som man sagt sig ha starkt mandat för att föra.
Mest anmärkningsvärt av allt är att Saudiarabien allmänt räknas till de ”moderata”, det vill säga någotsånär fredliga och USA-vänliga, arabländerna. Visst deltog Saudiarabien i kriget mot Saddam Husseins Irak i början av 1990-talet, verkade för en fredsöverenskommelse mellan Israel och palestinierna och upplät mark till amerikanska militärbaser i islams heliga land – ett beslut som särskilt upprörde Usama bin Laden. Men det saudiarabiska styret som sådant kan knappast betecknas som moderat, och än mindre den verksamhet som bedrivs i omvärlden.
För även om andra länders dubbelmoral i förhållande till Saudiarabien är stor, är nog den saudiska dubbelmoralen ännu större. Redan i samband med Gulfkriget började försöket att kanalisera den interna religiösa entusiasmen ut ur landet, där den skulle kunna ställa till med problem, och ut i världen, där den skulle kunna stärka Saudiarabiens ställning. ”Den traditionella saudiska politiska idén”, skriver Efraim Halevy, förre chefen för Israels underrättelsetjänst Mossad, ”har alltid byggt på föreställningen att rikets stabilitet kan ’köpas’ – att fientliga eller potentiellt fientliga element kan blidkas och deras ansträngningar riktas någon annanstans, så att kungariket Saudiarabien lämnas i fred.”
Med underförstått amerikanskt godkännande – menar Halevy – har det från Saudiarabien spridits islamisk fundamentalism över hela den muslimska världen, utan hänsyn till följderna. För att komma undan de svåra frågor som religiösa fanatiker skulle kunna ställa om landets egen politik, bidrar man till att fanatismen sprids utanför landets gränser. Någon större dubbelmoral än denna är svår att tänka sig.
Jag delar inte skribentens slutsatser om att Saudiarabiens dubbelmoral är värre, av den enkla anledningen att de är en diktatur, och diktaturers moral är per definition dålig och det finns få, om ens något, exempel på en diktatur som under en längre tid behandlat hela sin befolkning bättre än vad man generellt gör i demokratier.
Den värsta just dubbelmoralen är att stödja den icke-demokratiska verksamheten de har sysslat med, något västländerna varit medvetna om, samtidigt som de försöker dölja sitt eget stöd och försöker göra Saudiarabien till en "mindre dålig" diktatur...
Även statsministern har rättfärdigat avtalet med att det bidrar till att saudierna lyssnar mer på Sverige när vi kritiserar bristerna i mänskliga rättigheter. Men denna absurda MR-koppling är ju i praktiken ett underkännande av alla vapenembargon; om bara Nordkorea fick köpa lite vapen så skulle nog de galna ledarna tänka lite mer på folkets frihet.
Att sen skribenter försöker slå blå dunster i våra ögon är en annan sak när det gäller jobbpolitiken är en sak. Inte ens de vanliga hyllningskörerna kan försvara vapenexportpolitiken.
I Skattepengar till andra än medborgarna, så förvånades jag inte över att det gick skattepengar som inte kom medborgarna till godo ut till privata företag.
Därför blir jag lite glatt överraskad när jag ser en borgerlig tidning, nämligen centeranknutna Skånska Dagbladets ledarsida ha rubriken Jo, det finns för mycket valfrihet, apropå möjligheterna att sälja rätten driva skola.
Det är bättre att Folkpartiet fortsätter hålla sig till sin främsta källa till anhängare: Att slå på invandrare... Visst stämmer det att språket är viktigt, men det är oerhört populistiskt att tro att det är det enda viktiga och att det inte alls är viktigt för infödda. Frågan är vad man gör med de infödda som inte klarar ett eventuellt språktest?
Det behövs självfallet minskade kostnader och ökade anslag, om något ska fungera. Däremot är det inte det samma som att det enda svaret är att sälja ut offentlig verksamhet, eftersom det inte är en naturlag att det då blir billigare att driva. Det är inte det samma som att sänka momsen för företag som säljer ohälsa, eftersom vi likt andra länder riskerar att få betala surt i vård.
Men så länge den viktigaste delen av oppositionen, är ett konstant haveri och man inte byter ut ledargestalterna, så lär protesterna klinga rätt ohörda och slagen mot unga och arbetslösa kommer att fortsätta att genomföras, trots att regeringen inte ens har majoritet i riksdagen.
Därför blir jag inte helt förvånad att för första gången, mig veterligen, så ser jag hur sex nordiska vänsterledare, med svenska Vänsterpartiets Jonas Sjöstedts i spetsen, uttalar sig unisont om hur storbankernas verksamhet måste regleras.
Om inget annat har det visat sig att total oreglerade marknader inte fungerar bättre än totalt reglerade och när det kommer just till bankerna så kan deras krascher orsaka betydande påverkan på vårt land och våra grannländers ekonomi.
Vi kan självfallet inte påverka USA eller världsekonomins makt över vårat land, trots att de har stor påverkan. Men vi kan påverka hur våra egna storbanker får och kan agera. Det är tröttsamt att skattebetalarna ska behöva vara de som sopar upp efter deras storsatsningar, så att de kan gå så gott som skadefria ur varje kostsamt misstag de gör.
Carlgren och kompani skriver bland annat följande angående rovdjurspolitiken.
Att den "tar hänsyn till lokala sociala och ekonomiska förhållanden."
Ja tänk om man resonerat likadant i fler frågor, som vad det gäller sjukskrivningar, arbetslöshet och de ersättningar från försäkringar människor har betalat in mer till än vad som betalas ut, eftersom sjuk- och arbetslöshetsförsäkringarna inte, sen flera år, betalar ut lika mycket som de får in, och blir en dold skatt.
Men det är klart, det påverkar ju betydligt fler människor än vad rovdjurspolitiken gör, så då spelar det uppenbarligen mindre roll...
Sen fortsätter man med att "Det ska vara en politik som är lokalt förankrad och avspeglar regionala skillnader, inte på stelbenta och centralistiska direktiv från Bryssel."
Byt ut Bryssel mot Stockholm... Även inom arbetslösheten finns det regionala skillnader, som borde få påverka och inte styras av stelbenta och centralistiska direktiv från Stockholm...
Jerker Nilsson, Vänsterpartiet, Älmhult
(Obs: Det första och sista fotot är mina egna. De får användas i icke-kommersiella sammanhang, om man talar om att jag är upphovsmannen och länkar tillbaka till detta inlägg. Det i mitten är inte mitt och får inte användas. Däremot använder jag det med upphovsrättsinnehavarens tillåtelse. Dock vill vederbörande vara anonym.)