Vill vi veta hur framtiden ser ut?

Bristen på långsiktigt tänkande, istället för kortsiktigt, har jag skrivit om flera gånger. Senast för någon månad sen i Långsiktigt tänkande efterlyses.


Det samma går att säga om situationen i USA och deras allt mer bristfälliga ekonomi, som det naturligtvis finns både flera olika orsaker till och flera olika lösningar på.


Lika naturligtvis så kommer det inte bli de som till största delen står bakom att de befinner sig där de är som kommer att få betala det, utan vanliga fattiga människor, inte bara i USA, utan världen över.


De krissamtal som påstås pågå nu är något som borde börjat för längesen och fortsatt, eftersom det kapitalistiska, eller om man så vill liberala ekonomiska tankesättet, inte innehåller något långsiktigt tänkande.


Nu är det lätt att luras, åtminstone för vissa med bristande fantasi (som vanligt i mediekommentarerna), att tro att jag som Vänsterpartist skulle vara för planekonomi, men inte alls. Det är ju minst lika tydligt bevisat sig vara ett ohållbart system det också.


Lika lite som en ekonomisk marknad kan vara totalkontrollerad, lika lite kan den vara helt eller nästan helt oreglerad, eftersom makten ligger någon annanstans än i händerna på de som kan väljas bort eller väljas in.


Tyvärr verkar det som att demokratin i sig är ett hinder, eftersom det är lättast för väljarna att välja de som lovar mest som gynnar sin egen grupp av människor på kort sikt. Jämför exempelvis med Kina, som med sin bristande, för att inte säga frånvarande, demokrati har seglat upp till en av världens starkaste ekonomier och med rätta kan kritisera den amerikanska ekonomiska politiken.

Kina är landet som fick på relativt kort tid ta över mycket av enkel tillverkningsindustri från väst, eftersom det var för dyrt att tillverka sakerna här. Synd bara att det i slutändan innebär färre antal arbetstillfällen och pengar här. Men som sagt så är nästa kvartalsrapport viktigare än den egna befolkningens arbetstillfällen.

Frågan är när politiker världen över, i demokratiska länder, på allvar ska våga säga tråkiga saker som innebär dåliga saker på kort sikt, men bra på lång sikt, för väljarna? Lite längre än till nästa kvartalsrapport eller nästa valresultat måste verkligen samhällena världen över drivas.

Så är det inte idag och jag tvivlar på att det kommer att vara så i morgon.

Jag har sagt i åtskilliga år att de här sakerna är en vansinnesväg att gå för väst, men först nu verkar även andra inse det:

Det enda vi med säkerhet vet är att den globala maktförskjutningen från USA och EU mot Kina inte tagit någon paus. Den fortgår steg för steg och har om något snabbats på av krisen.

Standard & Poor’s underbetyg åt den amerikanska ekonomin är ett underbetyg åt västvärldens politiska ledning, som deprimerande nog får kommunisterna i Peking att framstå som ansvarsfulla.

Jag är, som de allra flesta Vänsterpartister, inte särskilt förtjust i USA av många goda anledningar. Men det känns knappast bättre att en diktatur, tack vare politiska beslut i USA och EU gör att den kinesiska ledningen tycks ha bäst grepp i världen om ekonomin... Vilket är tack vare politiken här i minst lika hög utsträckning som deras egen politik. (läs även den dystopiska Pax Americana krackelerar)

En av få goda saker med det här dock att det lär bli mer än den israeliska ekonomin som krackelerar, om de inte längre får så höga bidrag från amerikanska staten...

Här hemma försöker högerpolitikerna, och viss mån sossarna tidigare, skylla de ekonomiska problemen på sjukskrivna, som i hög grad visar sig vara känt kriminella personer. Varför inte sluta agera för att bestraffa alla sjuka, genom att ge dem medicin istället för vård i första hand, och arbetslösa och istället välja att jaga de som är skyldiga och varför inte titta närmare på de som kombinerar kriminalitet med sjukskrivningar? Eller varför inte sluta ge vård för självskadande kvinnor helt och hållet, vilket har gett dödsfall...

I kombination med att vi kommer att fortsätta att bli allt äldre, så går det inte att fortsätta sänka nivån för vården.

Men med högerpolitiker här som försvarar diktaturer så kan man inte förvänta sig någon reaktion...

Vill vi alls veta hur framtiden ser ut, i synnerhet under de kinesiska ledarnas stora ekonomiska makt? Jag vill inte det...

Läs gärna även tidigare inlägg av liknande sort:

Fortsatt hyckleri kring Kina
Regeringens hållning mot diktaturer
Diktaturer in i den svenska skolvärlden
Jag är övertygad om att alla ismer mår bra av diktaturer
En Orwellsk kampanj
Dags för förändring av de svenska exportlagarna


media e24 e24 e24 e24 ab ab ab ab ab ab ab ab ab ab svd svd svd svd svd svd svd svd svd svd svd svd svd vd svd svd dn dn dn dn dn dn dn dn dn dn dn dn dn dn dn dn dn dn dn dn dn dn dn dn dn dn dn dn dn hd hd hd hd hd hd hd hd hd hd hd hd hd hd hd hd hd hd hd hd hd hd hd smp exp exp exp exp expdn  dag dag dag dag dag gp gp gp gp gp gp gp gp gp gp gp skd skd nsk nsk nsk nsk smp

Inga helt anonyma kommentarer släpps igenom!

Regeringens hållning mot diktaturer

Jag var inne på hur man hanterar vissa diktaturer jämfört med andra från vår regering och övriga västvärlden i gårdagens inlägg.

Idag noterar jag att en svensk bloggare får lämna Kina efter att ha uppmanat till flashmob för demokratin.

Frågan är om regeringen kommer att på något sätt kommentera det här? Sannolikt inte och blir det något så blir det knappast några större uttalanden, trots att det är ett absurt skäl att bli utslängd för...

Mer om det hos advocacy.globalvoiceonline.org

media dn dag hd hd gp gp exp exp ab




Inga helt anonyma kommentarer släpps igenom!

Alliansen - ett hot mot landets svaga grupper

I gårdagens inlägg, Ett fall framåt för Vänsterpartiet, så pratade jag lite om de mindre allianspartierna Centern och Folkpartiet och om deras behov av profilering och förmåga att haka upp sig på några frågor de gör till sina. Bland annat så var jag förvånad över att folkpartiet inte alls nämnde något om skolan... Men det var tydligen den media jag läste som inte nämnde det, för självfallet hade de gjort det :)

I vanlig ordning så försökte Björklund även att lura folk att de är ett liberalt parti som inte tycker om diktaturer, i synnerhet inte socialistiska... Men han är naturligtvis i vanlig ordning totalt omöjlig att ta på allvar, eftersom han vill att vi ska lära oss "kinesiska" i skolan, för att kunna öka kultur- och handelsutbytet mellan Sverige och Kina. Han är inte rätt person att detaljstyra läroplanen, det är experterna som ska göra det. Inte en man utan högre utbildning...

En riktig liberal hade naturligtvis inte velat stödja den kinesiska diktaturregimen, även om den på många sätt går att se som en ekonomiskt liberal diktatur, utan istället insett att inkomster till en diktatur enbart gynnar diktaturen. Det är ingen slump att Sovjet och östblocket föll samman så snabbt som de gjorde, eftersom deras ekonomier var så oerhört dåliga. Det är ingen risk alls att det kommer att hända inom den närmaste tiden för Kina, eller att västvärlden ens vill det, eftersom det finns så mycket pengar att tjäna på diktaturen.

Centerpartiet är på gång att byta partiledare och det finns en barnläkare, en it-minister och ett par smålänningar som Annie Johansson, som anses vara favoriten, och Eskil Erlandsson, som är landbygdsminister, som utses av en av Smålandspostens skribenter, som goda kandidater.

En barnläkare, vars namn är relativt okänt, har möjligheter bara av sin profession att dra cred för ett parti som stött alliansregeringen i deras nedmontering av sjukförsäkring och sjukvård, men jag tror likväl att den visuellt sett mediala fullträffen Annie Johansson kommer att bli den som får rollen som partiledare, som kommer att tillsammans med Gustav Fridolin bli de yngsta partiledarna. Något som gör att de kommer att, i teorin, kunna sitt kvar länge på sina poster, om de lyckas med sin politiska gärning.

Hennes debattartikel om sparande, som jag kommenterade i Sparande kommer att fortsätta vara en klassfråga, tycker jag dock tyder på en del brister hos hennes politiska retorik. Går man till kommentar nummer två, av Magnus, i Åt vilket håll går Centerpartiet? så verkar det finnas ett visst fog för att hon inte kommer att dra så många röster heller, trots att hon ser trevligare ut än den traditionella gubbmaffian inom politiken:

När Annie deltog i en debatt om sms-lån i SVT med ungdomar och några yngre politiker, bankrådgivare m fl såg jag en broiler som snackade i soundbites och slår dövörat till för alla andras argument. Hennes vinkel på frågan "Kan sms-lån i praktiken utgöra ocker, och hur ska man isåfall hantera det?" var helt enkelt att de inte faller inom lagbokens definition av ocker idag (lagen skrevs långt innan någon hört talas om mobiltelefoner och långt innan vare sig kostnaderna för att leva eller arbetslösheten pressats upp till dagens nivåer) och då var det, enligt AJ, inte legitimt att ens ställa frågan. lagbokens definition är den enda definition som existerar. Uppenbarligen har hon aldrig behövt tänka utanför läroböckerna eller se politik som ett försök att hantera det som inte är kodifierat i lagar och direktiv, att vara proaktiv och realistisk.

Stämmer det att det är på det sättet hon agerar, vilket gärna läsare får kommentera, så kommer det inte att bli någon förbättring för partiet. Det riskerar att bli lika illa som om man sätter Eskil Erlandsson som partiledare, en man som sannolikt bara drar män från landsbygden i samma ålder som  han själv, som inte heller bryr sig om ifall barn får äta gift fisk, som inte ens får användas i kattmat...

Det kommer onekligen att göra att alliansen blir än mer pressad och någonstans så lär det gå en smärtgräns för hur mycket stödröster man är villig att ge märkliga mindre borgerliga partier, även om det är Kd som är mest omaka i allianssamarbetet...

Jag hoppas att pressen fortsätter och att befolkningen i Sverige inser att alliansen är de som gjort mest för att försämra möjligheterna för utsatta grupper, där barnomsorgen inte är anpassad efter dagens verklighet, där regeringen bedriver propaganda för sig själva med skattemedel, privat sjukvård kommer undan med att inte göra sitt jobb, där privat sjukvård får ge dig ovetenskapligt utpröva medicin utan verkan, där arbetslinjen går över lik, där utförsäljningar gör att våra skattepengar blir oskattade i skatteparadis, där barnen inte får lära sig simma och där sjukhusen överbeläggs med risk för patienthälsan.

Är det verkligen så långt vi vill ha försämringarna för landets svaga grupper?

media ab ab ab ab ab ab ab ab ab ab ab ab ab svd svd svd svd svd svd svd svd svd svd svd svd svd svd svd svd svd svd svd svd dn dn dn dn dn dn dn dn dn dn dn dn dn dn dn dn dn dn dn dn dag dag dag dag dag dag exp exp exp exp exp exp gp gp gp gp gp gp gp gp gp gp gp gp gp hd hd hd hd hd hd hd hd hd hd hd smp smp smp smp smp skd skd skd nsk nsk nsk e24 e24 kvp


Inga helt anonyma kommentarer släpps igenom!

Diktaturer in i den svenska skolvärlden

Jag läser idag en ledartext från Smålandsposten, som tycker illa om hur den kinesiska diktaturen startar lärosäten i Sverige.

Nyligen skrev Blekinge Tekniska Högskola, BTH, ett avtal med en myndighet under Kinas utbildningsdepartement om att etablera ett Confucius Institute vid högskolan. Tanken är att institutet ska bli ett centrum i södra Sverige när det gäller utbildningar som gagnar "allt från svenska företag som vill göra affärer i Kina till skolungdomar som vill lära sig Tai Chi". 
BTH:s Konfuciusinstitut blir ett av drygt 300 institut som Kina upprättat runt om i världen, för att lära ut kinesiska språket och sprida kunskap om kinesisk kultur. 

I grund och botten delar jag den borgerliga ledarskribentens syn på Kina och diktaturer och att det inte är bra att de påverkar med sin obefintliga demokratisyn.

Men frågan är hur man kan hänga upp sig på det här, som egentligen bara är ytterligare ett steg för den totala brist på självkritik som hela västvärlden hänger sig med mot Kina?

Det finns årtionden av affärer från västvärldens demokratier som ger grogrund till den här typen av institut, för de hade knappast kunnat starta sin verksamhet eller se någon poäng med att ha dem i t ex Sverige, om vi inte redan pumpat in så mycket pengar att Kina är nära att bli världens ekonomiskt sett största stat.

Någon kommunistdiktatur är inte Kina av idag, även om de kallar sig för det. Istället är de ett exempel på att det går att kalla sig för ett statskapitalistiskt diktatur.

Tycker man att kinadominansen är besvärande så är det snarast inom affärsvärlden kritiken från ledarskribenten borde hålla sig, för det är där deras ekonomiska vinster skapas, tack vare billig och överutnyttjad fattig arbetskraft.

Ett lärosäte med Konfucius som grund är bara en av många olyckliga konsekvenser av detta.

Inga helt anonyma kommentarer släpps igenom!

Jag är övertygad om att alla -ismer mår bra av diktatur

En rätt kul, om än provocerande, undertitel i form av Tänk om kapitalismen mår bra av lite diktatur?

Självfallet är det så det är och det är ingen slump att just Kina går bra, med så billig arbetskraft.

För sakens skull så tror jag att alla -ismer mår utmärkt av diktatur, eftersom de kan utvecklas i frihet åt det hållet de strävar efter.

Om det är bra? Inte alls, för särskilt demokratiskt är det inte.

Kanske kan det vara en förändring på gång, när till och med amerikanska kristna börjar inse att det inte går att kombinera vad som helst med varandra och få ett bra resultat. Godhet, eller kristen tro om man så vill, och kapitalism är ytterligare en sak som är svår att kombinera med lyckat resultat.

Tänk som samhället istället vore inrättat för att ta hand om de som bäst behöver samhällets hjälp, och efter enskilda människors vinning i andra hand...


Inga helt anonyma kommentarer släpps igenom!

Fortsatt hyckleri kring Kina från alliansen

Jag är förvånad över att det tog kristdemokraten Anneli Enochson så lång tid att fundera över Kina, som när hon nu tycker frihetens vind ska blåsa över Kina.

Vänsterpartiet protesterade mot deras särbehandling gentemot kristnas yttrandefrihet, bl a vid ett besök i Göteborg för ett år sen. Allianspartierna som kd samarbetar med var lika tysta då som kd var.

Jag skrev om de händelserna i Mängder av år sen jag skrev en insändare, som gav oerhört mycket positiv respons från flera olika håll, inklusive Enochsons partikamrater som skämdes över sin lednings flathet och tystnad.

Den som orkar kan googla på "Vänsterpariet Kina" och konstatera vilket parti det är som både lokalt och nationellt kräver mest mot den diktaturen, så som jag ser det så verkar Enochson befinna sig i fel parti...

"Lustigast" av alla träffar blir det i ett blogginlägg av moderaten Gunnar Hökmark, Vänsterpartiet en barlast, där han först ondgör sig över Vänsterpartiet och de kopplingar han ser till diktaturer, samtidigt som han själv i sista stycket i samma inlägg anser att vi självfallet måste ta till vara på de ekonomiska framsteg som gjorts i Kina. Framsteg som inte varit möjliga om inte landet varit diktatur.

Allianspartierna tog dessutom oerhört god tid på sig, inte minst via de ministrar som sitter i regeringen, att uttala stöd för de som slåss för demokrati i norra Afrika, något jag var inne på senast igår.


Inga helt anonyma kommentarer släpps igenom!

En Orwellsk kampanj

Så var vi då där igen i svenskans kampanj med att sopa det egna landets och den egna moderatstyrda regeringens vurm för diktaturer under mattan...

Att ledarsidan har en annan åsikt än min i de flesta frågor är en sak. Det ska de ha. 

Men att de inte ens är intresserade av att kritisera alla som agerar till förmån för diktaturer är illa. För precis som jag sagt tidigare, så gäller det idag också. 

Det är värre att en regering både godkänner andras affärer och väljer att göra vapenaffärer med diktaturer, som idag kan användas mot de demokratikämpar i de fallande diktaturerna.

Första träffen på google på "Handelsminister Björling besöker Libyen och Tunisien" ger följande text från hösten 2009:

"Ewa Björling reser till Libyen och Tunisien för att utveckla handelsrelationerna och ytterligare bredda kontaktytorna. Med sig har hon företagare från ett brett spektrum av det svenska näringslivet. Hon kommer att delta i två affärsseminarier, ett i Tripoli och det andra i Tunis, där svenska och libyska företagare får tillfälle att träffas och knyta kontakter.

Tunisien har en av de mer öppna ekonomierna i regionen och har lockat till sig investeringar från flera svenska företag. Förutsättningar finns att utveckla utbytet ytterligare. Libyen har sjösatt stora satsningar på infrastruktur inom bland annat bostadsbyggande och hälso- och sjukvårdssektorn. Sektorer där svenska företag har ett stort kunnande.

Handelsministern kommer vid sitt besök att särskilt lyfta fram svenska miljökunnande och frågor som berör företagens sociala ansvar, CSR."

Företagens sociala ansvar? Som att övervaka oppositionen då eller för att få fördelar från staten?

Men vad att vänta i ett land som inte kriminaliserat tortyr? Antagligen ingen vettig hjälp för de som flyr dårskapen! 

Det är inte att vänta med en alliansregering som får stöd av sd, även om det handlar om de som kämpar för den demokrati även sd påstår sig gynna och som på sikt antagligen fått ner antalet flyende människor.

Men jag hoppas att jag har fel i det ovan och att uppgörelsen med miljöpartiet ger något vettigt i ett läge i världspolitiken där stöd behövs!

Svenska Dagbladets konstiga hållning har jag skrivit om i Efter diktaturen tar vi hycklarna, där jag kritiserar Svenska Dagbladets mycket märkliga hållning, där man påstår sig vara kritisk till diktaturer, men väljer att sälja resor till Kina. En för oss andra rätt känd och hård diktatur som jag inte ser någon poäng med att gynna, eftersom det knappast gör något bättre i världen med att de satsar mer pengar på sitt försvar.

Läs även gårdagens inlägg Att inte se bjälken i sitt eget öga och Eva-Britt Svenssons eminenta inlägg Nej till fort Europa i flyktingbloggen, om hur folkpartiets Malmöström mutar diktatorn Kaddaffi för att få honom att stänga gränserna...


Uppdaterat Dessvärre så blev det ett steg i fel riktning vad det gäller alliansens och miljöpartiets uppgörelse om migrationen... Dock tycker jag det är, och borde varit sen länge, självklart med sjukvård och skola för barnen.


Men visst finns det en risk med att låsa papperslösa starta företag, vilket absolut kan öppna upp för mer trafficking i form av arbetskraft.


Här har jag kritiserat Svd och deras ledarsida ett bra tag på goda grunder. Men de har rätt i en sak: Anser man att de som uppehåller sig i landet ska få skolgång, sjukvård och till och med starta företag, så ska man ge dem uppehållstillstånd eller asyl. Två parallella system blir oerhört märkligt och hur fan ska man kunna starta företag utan ett personnummer?


I övrigt noterar jag att den sämsta svenska jag har läst någonsin, och då har jag ändå umgåtts och jobbat med invandrare, är i kommentarerna till nyheten om beslutet ovan i en välkänd sverigedemokratisk facebook-grupp. Många av skribenternas hot är dessutom direkt obehagliga och hycklande med tanke på vad de anser om hot från andra...


Och det understryker bara vad jag sa för ett litet tag sen, sd och deras anhängares retorik piskar upp stämningen mot mer våld.

Media dn dn dn dn dn dn dag dag dag dag dag skd skd nsk hd hd hd hd ab ab ab ab ab ab ab ab ab ab ab svd svd svd svd svd svd svd svd svd svd svd svd gp gp gp gp gp gp gp gp gp gp exp exp smp smp


Inga helt anonyma kommentarer släpps igenom!

Palmes utrikespolitik saknas extra mycket nu

Det är 25 år sen Palme mördades idag och det sammanfallet med kollapsen av ett antal diktaturer som den i Jemen, Oman och Libyen och förhoppningsvis till sist även Kina, så är det omöjligt att inte undra över vad han hade sagt, gjort, reagerat och framförallt agerat med anledning av detta.

Det är svårt att se att han, även vid aldrig så god hälsa, hade varit partiledare fortfarande, men att han varit tyst betvivlar har jag svårt att se. Han hade varit betydligt mer pratsam och agerat mycket tydligare än de som borde vara tydligast och högljuddast i hela landet, vår för en gångs skull tyste och försiktige utrikesminister, mannen som borde göra som frankrikes utrikesminister - Avgå! Men som istället lindar in sitt stöd för diktaturverktyg när det gäller övervakning...

Krav på sanktioner hade kommit långt tidigare än nu, för att stödja de som på allvar vill ha frihet och demokrati.

Jag, som alla andra som är lite äldre, minns oerhört väl när Palme dog och vad jag gjorde då. Det är nästan svårt att tänka sig att det har gått 25 år sen och att han exempelvis inte fick se östeuropas fall heller, något jag också är övertygad om att han hade tyckt om, trots att han blev anklagad för att vara "kommunist", trots att hans mamma var från Lettland.

Trots att jag tyckte att Palme var en stor politiker här, så var hans politiska gärning mot utrikespolitiken betydligt större och betydligt bättre och någonstans så har Sverige inte varit i närheten av en politiker av hans kaliber.

Möjligen kan jag tycka att hans inrikespolitiska gärning, i synnerhet under de sista åren av hans levnad, är lite överskattad, eftersom han tyvärr var en av de jag upplevde var de som började på den liberalisering av socialdemokraterna som skulle drivas framåt hårdare efter hans död, och göra partiet till något annat än ett arbetarparti.

Däremot är jag glad om sossarna på allvar får en renässans för Palme och hans politik, så att de driver tillbaka åt vänster, från 90-talets nyliberala tänkande. En Palme i livet hade kunnat vara mycket större hjälp vid en nytändning för socialdemokraterna, på ett annat sätt än hans efterföljare, som snarare är orsaken till att raset började.

Att Palme är ett trauma som inte läkt är jag böjd att hålla med om. Men samtidigt så upplever jag många gånger att de som argumenterar för att utredningen har fått för mycket resurser glömmer att det är en attack mot demokratin.

Ett mord på den främste representanten för det demokratiskt Sverige och att det inte är ett "vanligt" mord. 25 år är ändå en lång tid och det är inte bara glömska utan även något som de yngre generationerna inte har upplevd att vara med om, vilket också påverkar resonemangen. Utredningen måste leva, åtminstone tills den dagen det är bortom allt rimligt tvivel att mördaren inte lever.

Jag skrev om Palme-mordet förra veckan, och jag vet inte vem mördaren är, men jag skriver däremot om varför jag är rätt säker på att det inte är Christer Pettersson.

Vad det gäller revolterna i diktaturerna runt om i norra Afrika så smittar de av sig. Jag har tidigare varit tveksam om att något alls ska hända i Kina. Men även om jag inte tror att det styret kommer att försvinna på överskådlig tid så verkar åtminstone något hända där, men tyvärr tror jag att den diktaturen är "bättre" på att kväva de revolterna alternativt göra reformer så att merparten av befolkningen är tillräckligt nöjda för att inte vilja offra sina liv.

Det är nog egentligen bara Nordkorea jag inte har något som helst hopp om någon förändring mot revolt, för det landet är för stängt för att det ska hända. Det finns ingen inspiration utifrån att få.

Egypten och övriga revolter, samt den svenska regeringens hyckleri, skrev jag sist om i Sluta samtycka.


Media ab ab ab ab ab ab ab ab ab ab ab ab ab ab ab ab ab ab ab ab ab ab ab ab ab svd svd svd svd svd svd svd svd svd svd dn dn dn dn dn dn dn dn dn dn dn dn dn dn dn dn dn dn dn dn dn dn smp exp exp exp exp exp exp gp gp gp gp gp gp gp gp gp gp gp dag dag dag dag dag dag dag dag dag dag gp gp hd hd hd hd hd hd hd hd hd hd hd skd skd skd skd skd skd skd  skd skd skd skd skd nsk nsk nsk nsk nsk nsk


Inga helt anonyma kommentarer släpps igenom!