Klövdjuren betydligt dyrare än rovdjuren för skattebetalarna

Från dagens Smålandsposten:

Klövdjuren betydligt dyrare än rovdjuren för skattebetalarna

Det är tragiskt att någon väljer att döda ovanliga djur som lodjur, likt det som hittades i Åsnen. Lodjuret är ett skyggt djur som sällan attackerar boskap och helst äter vilt. Det är lättare att förstå de problem fårägare kan få med varg.

Men vargen går att hantera. Värmland är ett av landets mest vargtäta områden, med 26 revir. 2013 hade man i Värmland drygt 17 000 får, enligt Jordbruksverket. Men bara 3 vargangrepp 2012 och 6 stycken 2013.

Enligt Maria Falkevik, rovdjursansvarig på Länsstyrelsen och Gunnar Glöersen, jaktvårdskonsulent vid Jägarförbundet, båda i Värmland, beror det på den utbredda rovdjursstängslingen.

Det sägs att rovdjursstängslingen begränsar möjligheterna för människor att röra sig i naturen. Vi som rör oss ute i naturen ser många stängslingar runt nyplanteringar som ett skydd mot klövvilt. En stängsling som är för hög för människor att ta sig över. 

                          

Ett annat argumentet är hög kostnad för samhället, t ex via de bidrag som betalas för rovdjursstängsling. Enligt den senaste Rovdjursutredningen och riksdagens utredningstjänst så är den sammantagna kostnaden för rovdjuren 160 miljoner. Det finns andra utredningar från personer i jägarförbunden som hävdar att summan är 900 miljoner.

Det är visserligen höga summor, men samtidigt så nämns sällan vad kostnaden för samhället är för övrigt vilt.

Förra året skedde det 46 000 viltolyckor i Sverige. Enligt Anders Sjölund på Trafikverket så kostade olyckorna samhället 4 miljarder kronor (ungefär samma summa som all sjukvård kostar under ett år i Kronoberg). I den summan ingår inte egendomsskador och Sjölunds bedömning är att inte alla viltolyckor blir klassade som viltolyckor hos polisen. Forskaren Andreas Seiler på Sveriges lantbruksuniversitet, har för sin del räknat ut att en älgolycka kostar samhället minst 200 000 kronor.

Till kostnaden tillkommer det ytterligare en miljard, för reparationer av bilar efter viltskadorna samt höjda försäkringspremier som drabbar privatpersoner. Bara i Kronoberg kostade viltolyckorna bilägarna och försäkringsbolagen 56 miljoner.


Idag finns 5 miljoner bilar, 9,5 miljoner invånare och nästan 400 000 älgar innan älgjakten. Går vi till 60-talets början så hade vi 1,5 miljoner bilar, 7,5 miljoner invånare och sannolikt under 200 000 älgar. Älgens ökning beror hur skogen sköts (det blir mer föda idag) och hur man jagar. Det är ingen slump att det sker många viltolyckor idag när älgar och bilismen ökat kraftigt.

Ett sätt att skydda sig är via viltstängsel. Det kostar 400 000 kr/km att sätta upp och 2 000 kr/km i underhåll per år. Trots kontakter med Trafikverket kan de inte ge uppgifter på hur mycket stängsel som sätts upp och underhålls. Men med tanke på hur mycket stängsel man ser utmed vägarna inser man att summan blir hög.

Den svenska skogsbrukens forskningsinstitut, Skogforsk, har räknat ut att 15% av virket förstörs av älg, det vill säga 23 miljarder i minskad försäljning, utöver missade skatteintäkter via färre anställda inom skogsindustrin.

Det sägs ibland att rovdjur inte passar in i dagens samhälle. Frågan är i så fall om något vilt gör det och om alla är beredda att betala så mycket som älgstammens storlek kostar skattebetalarna idag? För att inte tala om de olyckor med personskador och ibland dödsfall som sker.

Mitt förslag är en rejäl minskning på antalet klövdjur, för att hålla nere både samhället och individernas utgifter.

smp
Inga helt anonyma kommentarer släpps igenom!