"Lika jävla korkad som en vanlig folkpartist"

Igår skrev jag om hur 78% av svenska befolkningen säger Nej till vapenexport till diktaturer och noterade hur en folkpartistisk statssekreterare vid Arbetsmarknadsdepartementet skrev i Expressen om hur Fp måste vara alliansens radikaler...

Jag tror att han kan ha en poäng i det, för vad det gäller att göra för att synas där man trängs bland ett gigantiskt moderaterna och två mindre mittenpartier, så tror jag det krävs saker som märks.

Då märks ju visserligen nyheten att Björklund kände till vapenaffären rätt mycket och den är ju onekligen radikal, i synnerhet för ett påstått liberalt parti... Fast knappast på ett positivt sätt som stämmer överens med något alls och lika illa för en påstådd liberal som en utrikesminister att vara involverad i folkmord, där man försöker påstå att det fanns fredsavtal:



Sänkta ungdomslöner är visserligen inte negativt i allas ögon, även om det är det i mina, men det är knappast särskilt liberalt eller rättvist. Det är lite som kärnkraften så här ett år efter den japanska olyckan...

Framförallt är det ingen nyhet utan något både Fp och andra borgerliga partier har fört fram flera gånger tidigare. Själv tror jag att Fp hade haft mer att vinna på att bli mer socialliberalt, vilket de har framstått som under de korta perioder de har haft som mest anhängare. Fast har de någon som helst förankring i t ex omsorgen om utsatta barn längre, eller tror de att allt går att lösa med betyg?

Men ofta så hamnar de i samma bruna sörja som både länder och andra partier redan befinner sig i och vem vet, kanske kan de agera inom att hävda att föräldrapeng är kvinnofälla?

För att gå tillbaka till Vapenaffären igen, ty den är fascinerande i den mening att den så totalt går emot allt som alla partier tidigare påstått sig stå för.

Det går att se hur vissa ledarskribenter, som i SvD försöker försvara den.

Men det är skönt att se att DN, vars liberalism ofta kan ifrågasättas på goda grunder, släpper fram Peter Wolodarskis fantastiska text Lika korkad som en vanlig folkpartist:

Utrikesdepartementet konstaterar i en rapport att ”församlings- eller religionsfrihet existerar inte i Saudi­arabien. Politiska partier är inte tillåtna. Fack­föreningar är inte tillåtna och inte heller finns någon strejkrätt… Kvinnor förblir diskriminerade och de har små möjligheter att själva forma sina liv”.

Med ena handen beskriver alltså regeringen ett av världens mest brutala styren. Men med den andra väljer man att fullfölja ett militärt samarbetsavtal, som Socialdemokraterna ingick 2005, med samma skurkregim.

Bara detta – att Sverige lierar sig militärt med Saudiarabien – är djupt oetiskt och borde inte ha varit möjligt att driva igenom. Att detta ändå skett visar att de ljusskygga vapenaffärerna inte försvann bara för att det kalla kriget tog slut. De försvarsindustriella och ekonomiska intressena är fort­farande så starka att moralen går ut där pengarna går in.

Det kan till och med vara så att frestelsen att ingå tvivelaktiga avtal med diktaturer har ökat i takt med att vårt eget försvar dragit ned på sina beställningar. Produkterna måste säljas. Och om Sverige köper mindre, behöver någon annan köpa mer.

Politikerna skjuter ifrån sig ansvaret och tvår sina händer, trots att de bäddat för ett system som gång på gång försett skurk­aktiga stater med vapen. Det enda sättet att få stopp på detta ovärdiga är att i lag förbjuda all försäljning till icke-demokratier, utan undantag. Men det har hittills varken Moderaterna, Socialdemokraterna ­eller Centern velat.

I stället har dessa partier lagt grunden för en exportstruktur som inte tål öppenhet, granskning och normala politiska beslutsgångar. Ty så snart allmänheten får veta vad som pågår – denna gång tack vare Ekots ansträngningar – blir ordningen omöjlig att försvara.

Med sitt språk glider stats­råden runt sanningen så att de är nära att förlora balansen. Det explosiva i Saudiaffären är de uppenbara för­söken att mörklägga, vilseleda och föra allmänheten bakom ljuset.

Pistolen ryker redan när det visar sig att Totalförsvarets forskningsinstitut startat ett bulvanföretag för att genomföra affären. Det inger inte förtroende när försvarsminister Sten Tolgfors först ger intryck av att han inte känt till saken för att sedan ändra version efter att ha blivit överbevisad.

Antingen har Tolgfors talat osanning eller så har han undermålig kontroll över sitt fögderi. Oavsett vilket bör försvarsministern ligga illa till.

Efter Boforsaffärerna på 1980-talet lovade utrikesminister Sten Andersson (S) att vapenbyken skulle ”tvättas ordentligt och offentligt”. Någon riktig tvätt blev det aldrig, trots att de om­fattande härvorna ledde till att Bofors blev ett fult ord i Indien; synonymt med mutor och maktmissbruk. Den som viss­te för mycket kunde sväva i livsfara.

Vintern 1987 föll den svenska krigsmaterielinspektören Carl-Fredrik Algernon framför en t-banevagn i Stockholm. Då talades det om självmord, men handelsminister Björn Molin är i sina memoarer övertygad om att Algernon mördades därför att han satt inne med avgörande information.

Vad visste försvarsministern om den saudiska vapenfabriken och projekt Simoom? Vad visste regeringen? Vad visste oppositionen?

”Du är bestämt lika jävla korkad som en vanlig folkpartist”, sade Boforsdirektören Martin Ardbo.

I dag är vi alla folkpartister.

Det är skönt att se att det enda partiet som inte tycks vara folkpartister idag är Vänsterpartiet och de som är folkpartister hyllar Raoul Wallenberg och tycker det är tid att ge honom ett erkännande. Det låter ju "väldigt rimligt" att ett parti som skiter i demokratin i diktaturer gör en sån sak. Vad hade Raoul Wallenberg tyckt om det?

Jag menar sen när i helvete kan det ses som radikalt att hålla med 78% av befolkningen och vara mot diktaturer och att stödja dem?

media ab ab ab ab svd svd svd dn dn dn dn hd hd hd hd exp gp gp gp dag nsk skd skd skd skd skd svt svt sr sr sr sr


Inga helt anonyma kommentarer släpps igenom!