onsdag 13 mars 2013

Prestige hos maxiallianspolitikerna i Älmhult


Smålandspostens artikel visar ungefär vad jag och Vänsterpartiet har anat hela tiden som ligger bakom Anci Stiernas plötsliga sorti.

I botten ligger även, som bl a Stefan Jönsson (S) fört fram tidigare, i huvudsak olika syn på skolpolitiken mellan centern och moderaternas företrädare, som hela tiden är det som mest påverkat skolan och de problem de har haft.

Ett bevis för att Anci Stierna i själva verket är en bra tjänsteman är att hon så snabbt får en ny tjänst i Staffanstorp, som naturligtvis vetat om problemen i Älmhult, trots att den nya anställningen som produktionschef för skola och förskola på intet sätt är lättare att sköta om än den i Älmhult. Däremot så har hon antagligen betydligt bättre och mer realistiska politiker att jobba mot, trots att även den kommunen är borgerligt styrd.

Hade Stierna varit den enda högre tjänstemannen eller ens vanliga läraren som haft problem med de styrande politikernas strypsnara på skolan så hade kanske även jag misstänkt att en stor del av problemet låg hos henne. Men med tanke på att det är väldigt vanligt att man hör om hur mycket på knäna de anställda går inom utbildningsverksamheten går så var det snarare så att hon var en av få som hade mod nog att tydligt även utåt allmänheten tala om hur illa det var. Det tycks som om det är självklart för alla, utom de styrande politikerna, att färre vuxna per barn är en negativ utveckling för barnens skull.

Jag har full förståelse för att Stierna utifrån den faktiska spark utåt hon får ska ha ha ett avgångsvederlag. Men det visar också på att man tänker för mycket i prestige hos de ledande maxiallianspolitikerna och ignorera att det inte bara är skattepengar utan även kunskap man gör sig av med.

Enligt uppgift till mig så ska hon även sent i sin anställning ha fått väldigt dyra utbildningar. Det gör att ännu mer kostnader och ännu mer nyvunnen kunskap helt glider ur händerna på Älmhults kommun och som Staffanstorp därför får helt gratis.

Mest av allt hoppas jag att de ledande politikerna har lärt sig något av den här härvan och att skolan nu får lugn och ro att prova sin nya organisation, till barnens främsta och inte till politikernas främsta.

Jerker Nilsson, ordf Vänsterpartiet Älmhult


Inga helt anonyma kommentarer släpps igenom!

15 kommentarer:

  1. Tomas Harrysson13 mars 2013 kl. 20:07

    Att Anci var uppskattad behöver inte betyda att hon var en bra chef. Att grundskolan hade svårt att hålla sina ramar var hon högs delaktig till. Hon låg också bakom den "nya" organisationen som drevs igenom så sent som 2011 där bl.a. bråthult stängdes, Ryfors blev F-5, Häradsbäck skulle drivas, Gemö F-5 osv..
    I stort sett all i denna organisation är nu ändrat med den "ännu nyare" organisationen. 2011 var den nya läroplanen och den nya skollagen redan genomförd och att man inte redan då anpassade skolorna därefter kändes högst märkligt, helt oförklarligt idag. Vad kostade denna omorganisation och till vilken nytta? Alla partier utom centern röstade för.
    Titta också på vad en grundskoleelev kostar idag jämfört mot t.ex 2009. Du vet att jag inte tror på "stordriftsfördelar" inom skola och förskola som bl.a. Anci jobbade för. Kostnaderna har mycket riktigt ökat sen vi började stänga ner skolor. Detta trots att du gärna för fram motsatsen. Jag vet ju att du gärna skyller detta på friskolorna men då gör du det lite väl enkelt för dig och blundar för de verkliga problemen. Att Anci var kunnig och uppskattad råder det inga tvivel om men jag tror inte saknaden av henne i rollen som grundskolechef är oövervinnerlig. Annars håller jag med dig om att det nu gäller att lägga undan gamla surdegar och jobba för att den nya organisation skall bli bra och hållbar och ha tillräckliga resurser. Kommunen har inte råd att ha dåliga skolor och våra barn förtjänar en skola i toppklass.

    SvaraRadera
  2. Nej men det betyder ju inte heller motsatsen.

    Som chef gäller det ju att anpassa verksamheten utifrån de förutsättningar man fått. Funkar inte det så gäller det att tala om att det inte håller, vilket är vad jag upplever är fallet här.

    Någonstans så verkar det ju vara så att någon tycker att hon inte blivit helt okej behandlat och därför ska ha mer pengar än vad som är brukligt.

    Nä jag skyller inte enbart på friskolorna. Men trots att du flera gånger hävdat att jag farit med osanning så har du nu själv hört kommunens ekonomer föra fram ATT friskolorna skapar mycket mer och mycket dyrare administration och att det är svårt att beräkna vad skolan kommer att kosta. Inte minst för att man inte kan ge rätt siffror på hur många elever friskolorna kommer att ha.

    Sen handlar det inte om Virestad friskola, utan om den större friskolan i kommunen.

    I övrigt tror jag inte att någon anställd person är helt oersättlig, men jag tycker fortfarande att en tjänsteman som vågar var kritisk är betydligt mer värdefull än någon som inte är det.

    SvaraRadera
  3. Tomas Harrysson14 mars 2013 kl. 20:12

    Anledningen till att man upplever ökad administration pga av friskolor kan ju också ha att göra med att man med tveksamma lagtolkningar försöker undvika att lika villkor skall råda. Kommer att tänka på ordspråket "den som gräver en grop åt andra..." Domarna i förvaltningsrätten tyder ju på det. Faktum kvarstår att administrationen för en kommunal elev ligger på ca 10% medan det ges 3% i friskolornas grundbelopp. Jag tycker då inte det är sanning att säga att administrationen är dyr pga. friskolorna.
    Det är inte min uppgift att försvara "den stora stygga" friskolan men det är inte helt enkelt att ge exakta prognoser, sen har ju kommunen tidigare inte heller frågat då man valt att strypa dialogen. Vi hoppas det blir bättre framöver.

    SvaraRadera
  4. Det påverkar naturligtvis också men är lagarna svårtolkade så är det snarare lagstiftaren som inte gör sitt jobb. Oavsett vad det gäller så tycker jag inte att kommunen ska betala ut pengar som de inte är säkra på att de ska betala ut. Även om det blir dyr adminstration nu så kan det bli dyrare i längden.

    Får erkänna att jag inte vetat om att kommunen strypt dialogen. Det låter kontraproduktivt. Och jag menade inte att det måste vara så att KO-skolan medvetet ljuger om antalet elever de tror de ska få.

    SvaraRadera
  5. Tomas Harrysson15 mars 2013 kl. 18:28

    Det finns mer att önska av skrivningarna i skollagen som skall vägleda kommunerna till "lika villkor". Detta kan nog både friskolor och kommuner skriva under på. Arbetet med förtydliganden pågår.
    Om kommunen använder 20Mkr utöver budget (som friskolornas bidrag baseras på) så får ju onekligen kommunala skolor mer än friskolan. Man frångår då lagens skrivning om lika villkor. Skollagen är också tydlig med att om pengar tillförs under budgetåret så skall friskolorna kompenseras. Oavsett om man tror sig kunna hitta ett kryphål i lagen så är det tydligt att man försöker åsidosätta vad som avses. Skulle detta tillåtas så är det fritt fram att underbudgetera och i efterhand skjuta till pengar för att täcka förlusten. Var går gränsen i så fall? 20Mkr, 50Mkr, 100Mkr? Man kanske inte ens behöver ha en budget, då är man inte skyldig att ge friskolorna något alls. För de som har en avsikt att bryta mot lagen så finns det alltid förutsättningar för den som är kreativ.
    Det var bl.a. detta jag syftade på i kommentaren på smp.se. Lätt att säga att alla skall ha lika, svårare att stå upp när pengarna skall betalas.
    En annan fråga är skolskjutsarna. Skollagen säger att kommunen har en skyldighet om det inte är dyrare eller medför organisatoriska besvär att skjutsa till friskolan än till den skola eleven i fråga är hänvisad till. De elever som bor runt Virestad och runt Bråthult blir det knappast dyrare att släppa av i Virestad eller i Bråthult än att skjutsa in till anvisade skolor i Liatorp/Diö/Älmhult. Det är tydligt vad som avses i lagen. Problemet är att detta endast går att laglighetspröva via kommunbesvär. Förvaltningsrätten bedömmer alltså endast att beslutet fattats på ett korrekt sätt, inte om beslutet i sig är korrekt. I de fall vi drev angav kommunen en ökad kostnad jämfört med nuläget då man inte har några kostnader alls. Givetvis skall det jämföras mot den kostnad kommunen skulle haft om det inte fanns någon friskola och eleven gick i anvisad skola.
    Det finns fler frågor där kommunen försökt hitta kryphål, en del har vi funnit en samsyn i så det går åt rätt håll. Skall du på UN på onsdag så får vi se um du stå upp för att alla skall få samma förutsättningar. Frågan om underskotten kommer upp då.
    Trevlig helg!

    SvaraRadera
  6. Jag vet inte hur du definierar kryphål här, men formellt sett så tycker jag det är självklart att man ska följa reglerna som finns. Men det är lika självklart att verkligen göra det, och inte betala ut pengar man inte måste för att inte slösa med skattepengarna på sånt man inte måste använda dem till.

    Däremot är det självfallet fel att underbudgetera, vilket jag inte tror är gjort med mening i Älmhult.

    Finns det ingen annan att gå vidare till med om beslutet i sig är rätt eller inte? Det kan jag uppriktigt sagt tycka är märkligt att det inte går.

    Jag utgår från att jag kommer att vara icke tjänstgörande ersättare, vilket gör mina åsikter relativt ointressanta. Men som sagt så tycker jag inte att kommunen ska betala ut något, oavsett vad det gäller, om det inte är sånt kommunen måste göra det, eftersom Älmhults kommun och utbildningsnämnd har för dålig ekonomi.

    SvaraRadera
  7. Tomas Harrysson16 mars 2013 kl. 08:05

    Jag accepterar din ståndpunkt men säg inte att du tycker alla skall ha samma förutsättningar då.
    De kommunala skolorna fick 2011 ett tillskott på 7-8% som inte friskolorna fått. Det är inte lika villkor, sen kan du skylla på ansträngd ekonomi, otydliga lagar, ideologi eller vad du vill.

    SvaraRadera
  8. Är det några andra saker du hade accepterat att kommunen betalat ut skattepengar där det inte behövs och där det är någon annan som sköter om verksamheten?

    SvaraRadera
  9. Tomas Harrysson16 mars 2013 kl. 12:18

    Det finns massor med kostnader som kommunen har där det inte finns något krav i lagen. Ett grundkrav i både kommunallagen och skollagen är dock att alla behandlas lika, ingen får gynnas eller missgynnas. Om vi t.ex. tar skolskjutsar så ges skjuts till Pjätteryd även om man bor utanför upptagningsområdet. Det har också beslutats om så kallade fritidsskjutsar som det inte heller finns något krav på. Det är en service till medborgarna och jag har aldrig kritiserat detta trots att skjutsen till Pjätteryd är ett tydligt exempel på att ge en huvudman konkurrensfördelar. Jag trodde faktiskt att du skulle tycka att rättvisa var något självklart. Besviken på dig men egentligen inte förvånad.

    SvaraRadera
  10. Någonstans så tycker jag att det i så fall fattas något i kommunal- och/eller skollagen och att det är där förändringen borde ske.

    Vad som är rättvist tycker jag är en tolkningsfråga. Är det rättvist mot skolverksamheten generellt i kommunen att betala med utbildningspengarna där man inte måste göra det, som med skolskjutsar i det här fallet?

    SvaraRadera
  11. Tomas Harrysson16 mars 2013 kl. 17:45

    Är kommunen till för invånarna eller är invånarna till för kommunen? Vad som avses med lagarna är solklart men i alla lagtexter finns det luckor och otydliga formuleringar. Det är därför det finns advokater. För den som vill verka i en gråzon finns det alltid möjligheter. En privatperson kan göra det, ett företag kan göra det och en kommun kan också göra det. Även i statliga ämbetsverk förekommer det.
    Just skolskjutsarna har inget med utbildningsverksamhet att göra och skall därför ligga utanför UNs ansvar. Detta är infrastrukturskostnader som kan likställas med gång- och cykelvägar, gatlysen osv. Alltså kostnader som finns för att medborgare på ett säkert sätt kan förflytta sig till och från skola och arbetsplatser. Kosnaderna borde ligga under en samhällsbyggarnämnd.
    Jag är ganska säker på att du innerst inne tycker att alla barn skall behandlas lika men din ideologi förblindar dig. Eller är det verkligen så att du tycker att de som är dumma nog att välja en friskola skall ha mindre resurser eller sämre service. De är ju trots allt inte kommunens barn, eller?

    SvaraRadera
  12. Jo då jag tycker att alla barn ska behandlas lika, det har du rätt i. Jag säger inte att det här är lätt eller så självklart som det är för dig att ha en åsikt kring.

    Men jag tycker inte det är självklart att man ska betala skolbussen eftersom det existerar en skolbuss för skolbarnen som det är idag.

    Kommunens barn är ju egentligen alla eftersom det är skattepengar som betalar även friskolornas verksamhet.

    Det enda sättet jag ser är att täppa igen luckorna och de oytdliga formuleringarna och att det inte är kommunens uppgift att göra det.

    SvaraRadera
  13. Tomas Harrysson17 mars 2013 kl. 08:35

    Står det i skollagen att jämförelse skall göras mot de kostnader kommunen skulle haft om eleven går i anvisad skola så är det solklart vad som avses. Att sen kommunen ljuger och säger att det ändå blir dyrare eftersom man idag inte har någon kostnad alls. Man klarar sig undan för att beslutet inte kan prövas i domstol. Det är inte så snyggt Jerker och skyll för allt i världen inte på otydliga lagar. Det är en medveten diskriminering mot barn som valt en annan skola än den kommunen vill att de skall gå i. Skolskjuts är en förutsättning för att kunna driva skolor på landet och har man inga skolor på landet så blir det ännu högre skolskjutskostnader när barnen skall till skolan längre bort. Denna sanning glöms ofta bort när politiker hävdar att det finns besparingar att göra genom att stänga skolor.
    Som det är nu tvingas skolan bekosta och organisera skjutsar själva. Vi får alltså ta av våra undervisningspengar vilket också är ett sätt att åsidosätta pricipen om "lika villkor". Frågan om underskotten är lika tydlig. Det står i skolförordningen att "om det tillförs pengar under året så har friskolorna också rätt till extra anslag" Det går inte att hävda att det inte tillförts medel. Hur man än vänder på det så har de kommunala skolorna fått dessa pengar även om det är bokfört som en förlust. Hade det funnits ett åerbetalningskrav så skulle det möjligen kunna tolkas annorlunda men något sådant krav finns inte. Jag anser att det är mycket tydligt att kommunen aktivt söker efter luckor och kryphål för att komma undan sina skyldigheter. Jag tror inte vi kommer längre men jag konstaterar med besvikelse att din människosyn inte är vad den utger sig för att vara.
    Dock bra att du noterade att även barn i friskolor är kommunens barn. Det är en insikt som är en förutsättning för att man skall kunna se dessa frågor med öppna ögon. Det är en styrka för kommunen att ha ett brett utbud av skolor med olika profiler och olika huvudmän. Det ger invånarna valmöjligheter.

    SvaraRadera
  14. När just utbildningsnämnden går med så stort förlust år efter år så tycker jag inte det är konstigt att man aktivt försöker dra ner på de kostnader man kan dra ner på.

    SvaraRadera