1 maj

Jag tjuvstartade helgens politiska aktiviteter redan igår, som jag skrev om i En dag med många möten - 30 april i Älmhult, men ska fortsätta idag.

För ett år sen skrev jag att jag tidigare tyckt att 1 maj-demonstrationer varit lite förlegade, men att jag började ändra mig så smått.

Efter förra årets 1 maj-firande så tyckte jag det kändes lite mer hoppfullt, men efter det efterföjande valet i höstas så vet jag inte om jag hade rätt i den förhoppningen...

Men det visar åtminstone att partierna till vänster definitivt behöver synas mer och 1 maj är ett tillfälle, även om det på många sätt fortfarande är något som vänder sig mer inåt organisationen än ut mot väljarna. I synnerhet en söndag när folk riskerar vara bakfulla eller ägna sig åt andra saker än att fundera över politik.

Vänsterpartiet landet över firar 1 maj under parollen Allas rätt till välfärd, något som är oerhört grundläggande, och vill man gå på ett arrangemang idag med Vänsterpartiet så finns möjligheten på många orter från norr till söder.

Det finns oerhört många orättvisor att protestera mot en dag som den här och Josefin Brink skriver en brinnande och viktig debattartikel i Aftonbladet om att Fasa ut FAS 3:

Fas 3 har snabbt blivit en lukrativ marknad för arbetsgivare som har som affärsidé att tjäna pengar på arbetslösa. Över hela landet vittnas om arbets givare som tar in Fas 3-deltagare för att utföra ordinarie jobb utan betalning. Andra blir sittande sysslolösa medan pengarna tickar in till företaget.

I dag är det så många som 26 000 som blivit hänvisade till denna slutstation och antalet väntas stiga med flera tusen bara i år. Arbetsmarkandsminister Hillevi Engström lovade i veckan att se över de allra värsta missförhållandena i Fas 3. Det är bra, men det räcker inte.

 

Vänsterpartiet anser inte att oavlönat arbete hör hemma i arbetsmarknadspolitiken. Vi vill därför helt avskaffa Fas 3. De tusentals människor som utnyttjas som obetald arbetskraft kan, med rätt insatser, hitta tillbaka till arbetsmarknaden. Långtidsarbetslösa är ingen homogen grupp, och därför behövs flera vägar ut ur Fas 3 och vidare in i arbetslivet. Vi satsar därför brett på olika insatser.

Vi vill inrätta 10 000 övergångsjobb för Fas 3-deltagare. Deltagaren får en anställning som pågår i högst två år med lön enligt kollektivavtal. Steget från Fas 3 till övergångsjobb är ett steg från stigmatisering till värdighet, från gratisjobb till riktig lön.

En fullständig grund- och gymnasieutbildning är helt nödvändigt för att hitta jobb idag. De Fas 3-deltagare som behöver komplettera sin utbildning ska därför få möjlighet att läsa in grundskola eller gymnasium. Vi vill också satsa på fler platser i yrkeshögskolan och de som redan har en högskoleutbildning ska kunna göra de kompletteringar som behövs för att hitta ett jobb.

Arbetsmarknadsutbildning leder i stor utsträckning till varaktig anställning eftersom den riktas in på områden där det riskerar uppstå flaskhalsar och brister. Vi vill därför  utöka antalet platser i arbetsmarknadsutbildningen. Lärlingsanställning är ett annat bra alternativ för den som vill lära sig ett nytt ­yrke. Vi vill därför inrätta anställningsstöd till lärlingsanställningar för dem som lämnar Fas 3.

Jag har varit inne på liknande tankegånger flera gånger förut, att det behövs utbildningar för de som har svårt att få arbete, inte ren förvaring i brist på annat, som dessutom sköts om av företag som inte har intressen av att få bort människor från FAS3 till reguljärtarbete, eftersom de i längden inte tjänar på det själva.

Det går inte att lura sig själv att vi under de senaste åren gått framåt varken vad det gäller jämställdhet eller arbetslivet och det känns som om det är på många punkter samhället gått baklänges och drabbat många grupper som var utsatta redan innan.

media dn exp exp exp exp exp exp nsk ab ab ab ab ab ab ab ab ab ab ab ab dn dn dn dn dn dn dn dn dn dn exp exp exp exp exp svd svd svd svd svd svd svd gp gp gp gp gp gp gp gp gp gp gp gp gp gp gp gp gp gp gp sr dag dag dag dag skd skd skd skd skd skd skd skd skd skd skd hd hd hd hd hd hd hd smp  nsk


Inga helt anonyma kommentarer släpps igenom!

1 maj i Älmhult

Jag skrev tidigare idag om 1 maj - Välkommen!

Den var välkommen och det var trevligt att vara där och träffa människor och kul att konstatera att folk känner igen mig, till och med en av tidningarnas reportrar som definierade mig som "han med bloggen", en av få inom älmhultspolitiken.

Det kändes överhuvudtaget mer hoppfullt än jag tycker jag har känt det tidigare, och trots att det var kyligt och inte alls soligt och fint som förra året så blev det till sist rätt mycket människor.

Jämfört med hur det verkar ha varit i Grekland och Helsingborg var det naturligtvis och lyckligtvis oerhört lugnt i Älmhult där det hetaste var utfallen mot alliansen och den varma korven från IF Metall...

Någonstans kan man konstatera att 1 maj får väldigt mycket media, i synnerhet ett valår som det här, och oavsett vad man tycker om demonstrationer och tal, så är bara det faktumet något som gör det värt att behålla.

Talen i Älmhult, både de av sossarna och av Vänsterpartiets Lennart Värmby handlade om, som Smålandsposten säger, förändringar.

Förändringar är självfallet nödvändiga för att vrida skutan Sverige tillbaka till något som påminner om ett rättvist land sett till hur fördelningarna är gjorda mellan människorna som bor här.

Det lustigaste av all media är kristdemokraten Oscarssons uttalande vid ett tåg i Uppsala för familjen, där han påstår de visar att de värnar familjerna och sen hänvisar till att man ska rösta på alliansen för att få behålla vårdnadsbidraget.

Synd bara att man varit än mer rädd om familjerna och deras väl och ve om man tagit de pengarna och riktat mot familjer som faktiskt behövt ekonomisk hjälp och attackerat utförsäljningarna av skattefinansierad verksamhet, som riskerar påverka många barn ochf amiljer.

Det är knappast någon hemlighet att dålig ekonomi splittrar familjer. Men istället väljer de att skänka pengar även till de som inte alls är i något behov av dem...

1 maj i Älmhult i bilder (alla foton är mina och får användas fritt för de som talar om vem fotografen är och länkar tillbaka till detta inlägget)

Media svd svd svd svd svd gp gp gp ab ab ab ab ab ab ab skd skd skd skd skd skd dn dn dn dn dn dn dn dn dn dn sds sds sds sds sds sds sds kb kb kb kb nsk nsk nsk nsk nsk nsk nsk nsk nsk nsk nsk nsk nsk nsk nsk nsk nsk nsk  exp exp exp exp hd hd hd hd hd hd hd hd hd hd hd hd hd hd hd dag dag dag dag smp sds skd skd skd skd skd skd skd skd skd skd skd skd skd skd skd  kvp kvp gt gt exp exp exp exp exp


Inga helt anonyma kommentarer släpps igenom!

Annonser från BloggPartner

1 maj välkommen!

Jag har tidigare år varit inne på att jag tycker att 1 maj-demonstrationer på många sätt känts lite förlegade.

Men jag är nästan böjd att ändra mig nu detta året när regeringens hårda nypor har visat sig vara så pass hårda och eländiga. Det behövs en tydlig markering både inåt sina egna led och utåt för att visa att vi är trött på all skit som drabbat de som bäst behöver stöd.

Men jag är fortfarande av åsikten att det är mycket märkligt när socialdemokraterna demonstrerar de gånger det är ett socialdemokratiskt styre. Blir det inte lite som att demonstrera mot sig själv och sitt eget styre?

Möjligen kan jag tycka att de rödgröna, inklusive miljöpartiet, borde agera gemensamt även på 1 maj, så det är lite synd att Mp håller sig undan, även om de vid vissa tillfällen påstår sig stå till höger om sossarna.

Ska jag kritisera de Rödgröna, som jag då själv tillhör som vänsterpartist, så ser det rätt märkligt ut att man går ut att man satsar på de ensamstående mammorna. Även om nu ensamstående mammor är i majoritet så ska naturligtvis även ensamstående pappor inkluderas, för även om män generellt har bättre löner än kvinnor så är det inte så per definition att de har det.

I Älmhult är det, precis som förra året, gemensam samling och tal på stortorget av bland annat Lennart Värmby, tillsammans med socialdemokraterna. Det känns bättre ärligt talat än att ha just ett tåg, om inte annat med tanke på den lilla orten och de få åhörarna.

I övrigt så tycker jag att, en dag som denna, recensionen av Göran Greiders senaste bok innehöll en del inspirerande vad det gäller en dag som 1 maj:

Och underst i schemat finns ”arbetarklass identiteten” – i det avseendet är Greider en traditionell socialdemokrat. Han ifrågasätter tillväxten, sticker hål på konsumismen, kritiserar löneklyftorna, hugger mot nyliberaler och socialdemokrater, men att arbetet utgör grunden för både samhället och det kritiska tänkandet är närmast ett axiom. Jag kan både förstå och inte förstå den hållningen. Om man nu föresätter sig att lämna tillväxtsamhället, varför i så fall behandla arbetet som ett självändamål? Jag längtar efter den dag när första maj talarna kräver mindre arbete i? stället för arbete åt alla. Det vore i sanning radikalt!

Delvis samma sak är Birger Schlaug inne på hos DN-debatt:

Grundproblemet är inte att vi har hög arbetslöshet – grundproblemet är att man envisas med att uppfatta 40 timmars arbetsvecka som en naturlag trots att vi ständigt rationaliserar, effektiviserar och automatiserar. Jag skulle vilja höra ett grönt språkrör uttala detta!

En sak är då säker, med ministrar som hyllar diktaturen Kina, kristdemokrater som tror att vårdnadsbidraget är bra när det är ett fiasko och andra som undrar vad göteborgarna ska göra i Borås, trots att nästan 4 000 pendlar mellan städerna, så behövs det en helt ny regering, trots att kommersiell media försöker göda oss med tillrättalagda kungahusreportage där man niger och ler och låter bli att ställa några som helst svåra frågor...

En dag som denna vore den enda dagen jag hade valt att flagga, om vår flaggsockel på tomten haft någon flaggstång. Undrar om jag hade vågat flagga på halv stång alla de dagar som hade gällt kungahusets födelsedagar? ;)

Mer media ab ab ab ab ab gp gp skd exp exp exp hd hd hd bt dag kb dn

Inga helt anonyma kommentarer släpps igenom!

Annonser från BloggPartner