Trots att jag egentligen bara skrivit om OS en gång så har jag följt tävlingarna rätt väl, i vart fall vad det gäller svenskarnas framfarter och jag har verkligen tyckt det varit spännande, kul och allmänt upplyftande att se deras prestationer som har varit lite bättre än väntat rent generellt.
Nu är det i vart fall över och jag känner definitivt av en viss OS-abstinens som en följd av de känslor jag får en av de få gångerna jag känner mig mer som en nationalist än som något annat :)
Det var roligt att det dessutom var spännande ända in i det sista med medalj på femmilen av Johan Ohlsson. Sen är det synd att femmilen, och damernas tremil, av idag är en tråkig följa-Johntävling på många sätt, där det blir spännande först sista milen, i bästa fall.
Nä dra tillbaka den tävlingen till det gamla hårdare formatet där folk hoppade av för att det blev för jobbigt, med enbart klassisk stil, enskilda starter och inga mesiga möjligheter till att byta till nyvallade skidor :)
I övrigt blev det på många sätt ett minnesvärt OS, både på fina upplevelser och insatser, samt mer tråkiga varianter och 11 medaljer är bättre än de 9 man hoppades på från början. (Även om jag ser att någon försöker förfalska historien med att hävda att det var 10 som var målet)
Det värsta var egentligen i början när det gäller dödsfall och svåra krascher som verkar vara delvis orsakade av bristande träningsmöjligheter, något som måste vara livsviktig när det gäller faktiskt farliga sporter där man kommer upp runt 120 km/h.
De mest minnesvärda händelserna var självfallet de svenska medaljerna och alla roliga uttalande från de tävlande, inte minst Ferry, och kanske mest att det var roligt att se hur glada alla vinnarna var :)
Vinter-OS tycker jag är betydligt roligare än vad sommar-OS är, vilket delvis beror på att svenskarna är bättre här. Men det har säkert med årstiden i sig att göra också, och att det nu varit en fin vinter även här, så man själv har kunnat åka mycket skidor, och för min del får både vintern och OS fortsätta två veckor till...
Att jag sen kan konstatera att de åker rätt exakt dubbelt så fort som jag gör, det är en annan historia :)
Uppdaterat Jag noterar att SOK är orolig efter för liten satsning från regeringen, vilket kan göra det svårare få fram bra idrottare till kommande OS.
Jag tycker uppriktigt sagt, trots ett stort idrottsintresse, att det största problemet är att man satsar för lite på breddidrott och motion, både för att det främjar folkhälsan och i slutändan även ger fler som vill tävla inom idrott, vilket också påverkar den yttersta eliten, eftersom alla börjar nedifrån som okunniga amatörer någon gång, oavsett idrott.
Mer media ab ab ab ab svd svd svd svd svd svd svd svd svd svd svd svd dn dn dn dn dn dn dn dn dn dn sds kb kb nsk hd hd hd hd hd hd hd hd
Inga helt anonyma kommentarer släpps igenom!
Visar inlägg med etikett os. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett os. Visa alla inlägg
söndag 28 februari 2010
söndag 21 februari 2010
Vilken tävling!
Jag skriver relativt sällan om sport, utöver mina egna misslyckade försök på motionsnivå, men det är skitsvårt att vara tyst när jag ändå ser på relativt mycket sport, i synnerhet vintertid när det är roligare sporter än den förbannade fotbollen som jag numera kräks på, efter den underbara tävlingen i skiathlon i OS sent igår kväll svensk tid.
Än roligare blir det när man läser om hur segraren hånats av norrmännen tidigare och norrmännen, i synnerhet i männens skidspår, lämnar ett direkt mediokert intryck tävlingsmässigt.
Det mest spännande och roliga var egentligen inte att Hellner vann, utan att trean Johan Ohlsson inte bara lyckades köra nästan halva loppet på egen hand, tvärtemot teorin om hur den typen av lopp brukar läggas upp för att vinnas och få oerhört bra hjälp av sina lagkamrater, som trots OS tänkte oegoistiskt så länge Ohlsson låg själv långt framme, och försökte stoppa konkurrenternas framfart.
Att Ohlsson dessutom orkade bita ihop och inte klappa igenom helt när han blev upphunnen tycker jag är en betydligt större bragd än att Hellner lyckas vinna hela loppet och gör honom som en mer än välförtjänt kandidat till exempelvis Svenska Dagbladets bragdmedalj. Men vem tror på att någon vågar ge en bronsmedaljör den medaljen när segraren också var svensk?
Det bör dock sägas att Södergren och Hellners insats är värda att hyllas också, i synnerhet Hellners som agerar hjälpryttare, men sen ändå vinner hela tävlingen. Men mest imponerad är jag av Ohlssons lopp.
Mer media ab ab ab ab ab ab ab svd svd svd svd svd dn dn dn dn dn dn dn dn sds sds sds sds sds sds kb nsk nsk nsk hd smp
Inga helt anonyma kommentarer släpps igenom!
Än roligare blir det när man läser om hur segraren hånats av norrmännen tidigare och norrmännen, i synnerhet i männens skidspår, lämnar ett direkt mediokert intryck tävlingsmässigt.
Det mest spännande och roliga var egentligen inte att Hellner vann, utan att trean Johan Ohlsson inte bara lyckades köra nästan halva loppet på egen hand, tvärtemot teorin om hur den typen av lopp brukar läggas upp för att vinnas och få oerhört bra hjälp av sina lagkamrater, som trots OS tänkte oegoistiskt så länge Ohlsson låg själv långt framme, och försökte stoppa konkurrenternas framfart.
Att Ohlsson dessutom orkade bita ihop och inte klappa igenom helt när han blev upphunnen tycker jag är en betydligt större bragd än att Hellner lyckas vinna hela loppet och gör honom som en mer än välförtjänt kandidat till exempelvis Svenska Dagbladets bragdmedalj. Men vem tror på att någon vågar ge en bronsmedaljör den medaljen när segraren också var svensk?
Det bör dock sägas att Södergren och Hellners insats är värda att hyllas också, i synnerhet Hellners som agerar hjälpryttare, men sen ändå vinner hela tävlingen. Men mest imponerad är jag av Ohlssons lopp.
Mer media ab ab ab ab ab ab ab svd svd svd svd svd dn dn dn dn dn dn dn dn sds sds sds sds sds sds kb nsk nsk nsk hd smp
Inga helt anonyma kommentarer släpps igenom!
lördag 16 januari 2010
Jag gillar vintern av flera anledningar
Jag gillar verkligen vintern, inte minst nu när det är vinter på riktigt även i södra Småland, av flera anledningar, inte minst för att man slipper den jävla värmen...
En av anledningarna är att det är betydligt roligare saker att se på tv i sportväg än den så dödens tråkiga fotbollen som förpestar tv-rutorna i tid och otid...
Vintersport, möjligen med undantaget av friidrott, är betydligt mer spännande än all annan idrott jag ser resten av året.
Dagens vintersporter, som varade hela dagen, var dessutom rejält spännande och gav ett antal fina svenska prestationer inför OS om en månad. Det ser jag definitivt fram mot så mycket att jag mycket väl kan tänka mig att ta några dagars semester, i synnerhet när det kommer till den egentligen rätt lilla, men så väldigt tv-mässiga skidskyttet.
Roligast att se var dock inte de som vann eller fick topplaceringar, utan det var att se Martin Johansson köra in på en fjortonde plats i herrarnas. Dels för att han debuterade i de här sammanhangen, men framförallt för att se honom i toppform igen efter den svåra och allvarliga olyckan han var med om under VM i orientering, när han fick en rejält grov pinne i benet och höll på att förblöda, men räddades av konkurrenterna.
Han lär få svårt att välja sport som toppidrottsman både i orienteringen och skidorna. Min gissning är att det blir skidorna till sist eftersom det är lättare att göra en karriär och tjäna pengar på det, än vad det är inom min favoritsport orientering.
Apropå det så i morgon ska jag försöka orka och hinna med både just orientering och skidor efter varandra. Med tanke på hur fantastiskt trött och sliten jag känt mig senaste tiden så är jag glad om jag ids ta mig ut och hemmifrån alls.
Som vanligt är det som när jag tog mig i kragen idag och sprang en knapp mil i snön, det är skitskönt nästan direkt bara jag tar mig ut istället för att sitta inne och försöka bli pigg...
Media ab ab dn dn dn dn dn nsk nsk svd svd svd svd hd hd sds sds sds
En av anledningarna är att det är betydligt roligare saker att se på tv i sportväg än den så dödens tråkiga fotbollen som förpestar tv-rutorna i tid och otid...
Vintersport, möjligen med undantaget av friidrott, är betydligt mer spännande än all annan idrott jag ser resten av året.
Dagens vintersporter, som varade hela dagen, var dessutom rejält spännande och gav ett antal fina svenska prestationer inför OS om en månad. Det ser jag definitivt fram mot så mycket att jag mycket väl kan tänka mig att ta några dagars semester, i synnerhet när det kommer till den egentligen rätt lilla, men så väldigt tv-mässiga skidskyttet.
Roligast att se var dock inte de som vann eller fick topplaceringar, utan det var att se Martin Johansson köra in på en fjortonde plats i herrarnas. Dels för att han debuterade i de här sammanhangen, men framförallt för att se honom i toppform igen efter den svåra och allvarliga olyckan han var med om under VM i orientering, när han fick en rejält grov pinne i benet och höll på att förblöda, men räddades av konkurrenterna.
Han lär få svårt att välja sport som toppidrottsman både i orienteringen och skidorna. Min gissning är att det blir skidorna till sist eftersom det är lättare att göra en karriär och tjäna pengar på det, än vad det är inom min favoritsport orientering.
Apropå det så i morgon ska jag försöka orka och hinna med både just orientering och skidor efter varandra. Med tanke på hur fantastiskt trött och sliten jag känt mig senaste tiden så är jag glad om jag ids ta mig ut och hemmifrån alls.
Som vanligt är det som när jag tog mig i kragen idag och sprang en knapp mil i snön, det är skitskönt nästan direkt bara jag tar mig ut istället för att sitta inne och försöka bli pigg...
Media ab ab dn dn dn dn dn nsk nsk svd svd svd svd hd hd sds sds sds
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
Inlägg
