Visar inlägg med etikett socialdemokraterna. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett socialdemokraterna. Visa alla inlägg

onsdag 17 september 2014

Den politiska framtiden i Älmhult ser spännande ut

Naturligtvis vill jag som alla andra att mitt eget parti ska gå så bra som möjligt. Även om vi gjorde det historiskt sett näst bästa valet någonsin i Älmhult (1998 fick vi 5,3% mot 5% i detta valets första räkning, då fick partiet 12% drygt på riksnivå, vilket påverkade lokalt också), så hade jag hoppats på ytterligare lite bättre resultat. 

Men det är svårt att vara missnöjd med att nästan fördubbla de 2,6% som Vänsterpartiet Älmhult fick 2006. Jag är oerhört tacksam för alla som röstat på oss! Tack!

Det som är synd är att det inte finns någon tydlig och stark möjlighet till ett starkt rödgrönt styre i Älmhult. Men i gengäld så tappar även maxialliansen majoriteten, vilket öppnar upp för ett styre över blockgränsen.

Jag vet att Vänsterpartiet ibland ses som ett konstigt ytterlighetsparti av några få. Men politiken på det lokala planet är ofta, från alla partier, mindre ideologiskt drivet och handlar mer om konkreta sakfrågor.

När jag för några år sen fick gå in som ersättare i Utbildningsnämnden så lärde jag mig rätt snabbt att det där ofta fanns en samstämmighet om hur skolan skulle skötas, och att de som avvek mest var centerpartiet, vilket gjorde att stämningen i allianslägret var rätt frostigt periodvis...

Med det i bakhuvudet så ser jag personligen inga större problem med att gå över blockgränserna varken vad det gäller Folkpartiet eller Moderaterna. 

Nu vet jag inte vilka de partierna kommer låta sitta i nämnderna eller vilka personer som kommer in i fullmäktige, men sett till förra mandatperioden så hade det inte varit så stora problem som jag tror många tror att komma överens om utbildningsfrågorna. Som ändå är den tyngsta ekonomiska posten, och sannolikt den tekniskt sett mest komplicerade, i en mindre kommun som Älmhult.

För Vänsterpartiets del ser jag främst att vi får igenom något av den politik vi lovat att driva och att vi får komma in i några av nämnderna. För det var också något jag snabbt lärde mig, sitter man i en nämnd, om än bara som ersättare, så får man veta mycket mer, lär sig mycket mer och förstår mycket mer vad som händer och varför. 

Framförallt så ser man lättare vilka förbättringsområden som finns och som går att förändra politiskt för invånarna i Älmhult.

Men hur vårt eventuella samarbete ser ut är upp till övriga större partier att bestämma, samt vårt eget partis medlemmar, för det är fullt möjligt att de inte delar min personliga åsikt här ovan.

Får vi inte igenom något vi lovat våra väljare och får nämndsplatser så är det bättre att fortsätta vara i opposition.

smp smp smp

Inga helt anonyma kommentarer släpps igenom!

söndag 16 februari 2014

Finns det fortfarande någon som undrar varför allianspartierna går dåligt?

Jag följer ett antal olika twittrare med borgerlig och allianstillhörighet (och är vän med några på Facebook). Ibland uppstår det ett förvånat mummel över att "människor inte verkar förstå att vår politik är bra"...

Ett påstående, som många verkar se igenom nu, är det som den moderata riksdagskandidaten Eward Riedl säger i Statens skatteintäkter har ökat med alliansen.

Men det räcker att läsa kommentarerna till hans bloggpost, som han inte bemöter någonstans själv utan tycks ha gett upp, för att man ska inse att något är lurt med det hela.

För att få hans "uträkning" att stämma så måste man räkna bort följande saker:

1. Inflationen har ökat sen 2006. Alltså får man mindre för pengarna.
2. Lönerna stiger. Alltså får du färre anställda för samma summa pengar som innan.
3. Befolkningen har ökat med drygt 400 000, vilket gör att det är mer människor som behöver välfärd vilket ger mindre pengar per person.
4. Kostnaderna för att betala allt annat som behövs för att driva välfärden har också ökat. Du får med andra ord inte bara färre timmar som en anställd inom sjukvården hinner jobba för samma summa pengar. Du får även färre skolböcker för samma summa pengar eller färre skolor.

Ska man resonera som moderaterna och alliansen gör så hade ökningen under socialdemokraternas styre 2005 varit gigantisk jämfört med när moderaterna själva styrde 1991, eller varför inte 1977....

Vad som inte nämns är att man har sänkt skatten med 140 miljarder, varav jobbskatteavdraget med nästan 100 miljarder är det mest påtagliga exemplet. Det nämns heller aldrig att höga socialförsäkringsavgifter gör att de ger ett överskott på hela 327 miljarder kronor, över tio år. Det är en dold skatt som drabbar de med låg lön hårdare, som finansierar skattesänkningarna för de rika.

Det är den största anledningen till att det nu efter så många år av borgerligt styre, inte längre går att lappa och laga sjukvården, trots att BUP har långa köer vilket påverkar antalet självmord och får människor att välja att privat anlita barnmorskor för 20 000 kr.

Det är synd att det har tagit så lång tid för människor att reagera, men det är ingen slump att alliansen sjunker som en sten.

Det gör dessutom inte intäkterna bättre när man väljer att sälja ut gruvdriften så hårt att t o m Dagens Nyheters liberala ledarsida klagar. Det är oerhört kontraproduktivt att inte ta ut till räckligt med avgifter när utländska företag kommer hit och plockar ut pengar, samtidigt som det blir svenska skattepengar som får betala för att miljöförstöringen efter gruvdriften är slut.

En av få relativt ärliga moderater får ändå sägas vara Ingemar Swalander i Kronobergs landsting, som  konstaterar att  "Visst, det finns faktorer där vi ligger sämre till, men dem hoppar vi över idag"... Synd bara att han drar ett löjets skimmer över det hela, när han inte med ett ord nämner hur man ska lösa de problem som finns.

Det sägs att valet avgörs av Kampen om trovärdigheten. Då borde valet redan vara avgjort. Vi behöver nämligen inte fler dollarmiljonärer. Vi behöver jobb och en framtid.

Eller som Vänsterpartiets partiledare, Jonas Sjöstedt, säger:

"Skattehöjning bara valfläsk
I lördagens Aftonbladet säger finansminister Anders Borg att det kan bli aktuellt med skattehöjningar under nästa mandatperiod, för att klara jobben och skolan. Men Jonas Sjöstedt menar att regeringen tydligt visat var de står i skattefrågan, efter upprepade skattesänkningar under två mandatperioder.
– Man ska se vad regeringen gör, inte vad de säger. Inför valet vill de få det att framstå som att de ska bedriva en annan politik nästa mandatperiod. Jag tror inte på det, det är ren valtaktik, säger Jonas Sjöstedt."

media svd dn dn smp sr

Inga helt anonyma kommentarer släpps igenom!

fredag 8 november 2013

Inte förvånande, men inkonsekvent

Jag tycker det är mycket skönt att Jonas Sjöstedt och övriga i ledningen för Vänsterpartiet var tydliga redan för några veckor sen: Vi vill sitta i regeringen med ministersposter, men inte till vilket pris som helst.

Eller som han sa själv på Vänsterdagarna för några veckor sen:



Om regeringsfrågan sa Jonas Sjöstedt att ”Vi går till val på vår egen politik, men vi siktar på makten. Vi har varit tydliga hela vägen: den bästa regering som Sverige kan få är en rödgrön regering med ett starkare vänsterparti. Det är vårt besked. Vi vill delta i en regering, vi vill ha vänsterpartister som ministrar. Men vi regerar inte till varje pris. Vänsterpartiet kommer inte att sitta i en regering som fortsätter dagens privatiseringspolitik. Det ska göra skillnad att rösta på Vänsterpartiet”.

Och han sa vidare att om partiet inte når sitt mål om en röd-grön regering så är alternativet opposition: ”Vi är inte intresserade av att vara ett stödparti och vi vill inte tillbaka till situationen som rådde före 2006. Men självklart regerar vi hellre än är i opposition.”

Sjöstedt avslutade med att säga att partiet kommer att ha två tydliga löften till väljarna inför 2014.
-Med Vänsterpartiet slipper du borgare i regeringen och du slipper vinster i välfärden.

Det ser lite märkligt ut att som Stefan Löfven gör idag, att gå ut att säga att vi kan regera med vilket parti som helst, utom Sverigedemokraterna.

Skolresultaten har blivit konstant sämre sen Jan Björklund från Folkpartiet och alliansen kom till makten 2006. Han skyller efter 7 år fortfarande på socialdemokraterna och det uppmärksammas även internationellt.

Antalet arbetstillfällen på landsbygden har minskat konstant sen alliansen kom till makten 2006. Trots en centerpartistisk landsbygdsminister i Eskil Erlandsson.

Och som vi alla vet så har arbetslösheten ökat sen Moderaterna och alliansen kom till makten 2006.

Själv är jag förvånad över att det finns ett enda borgerligt parti som man vill samarbeta med, eftersom deras politik, vilket S många gånger fört fram, är ett stort misslyckande på alla viktiga punkter.

Man behöver inte ens nämna alla bortglömda skandaler eller arbetsförmedlingen som går under i kaos och sparkade chefer...

Det värsta av allt tycker jag ändå är att det är ett svek mot de socialdemokratiska väljarna, för de har alltid föredragit ett mer tydligt samarbete med Vänsterpartiet.

Det gör att anser man att alliansregeringen är ett stort misslyckande så är det numera endast Vänsterpartiet som är ett trovärdigt vänsteralternativ till borgerligt inflytande på rikspolitiken och det enda säkra alternativet för oss som inser att vinstdrivande verksamhet inte fungerar inom vård, skola och omsorg. Det behöver man inte ens sett på Uppdrag Granskning för att inse.

media ab ab ab ab ab ab ab ab ab ab ab ab ab svd svd svd svd svd svd svd svd svd svd svd svd svd svd dn dn dn dn dn dn dn dn dn dn dn dn dn dn smp smp smp smp smp smp nsk nsk skd skd


Inga helt anonyma kommentarer släpps igenom!

fredag 15 februari 2013

Du är lurad! Se den här dokumentären och förstå varför! - Om Lönesänkarna

NU har både jag och Annika lyckats se den här filmen från Dokument Inifrån. Allt jag kan nynna på är klassikern, Staten och kapitalet, som sitter i samma båt. Men det är ju inte dom som ror, så att svetten lackar...

Jag vet att ekonomi, i synnerhet på statsnivå, oftast är tråkig. MEN den här går att förstå och förklarar många saker, och det är tidigare tvärsäkra människor, vars tvärsäkerhet har svalnat och som numera är kritiska till tänkandet kring ekonomi som gör att du som löntagare får mindre del av arbetsgivarnas vinst än på snart 100 år.

Det förklarar OCKSÅ dagspolitiken, det förklarar OCKSÅ varför Sossarna och även Palme förtjänar kritik än idag, det förklarar OCKSÅ varför S idag är ett litet parti historiskt sett och det förklarar varför, utan att mena det, varför jag är Vänsterpartist.

DÄRFÖR bör även du välja 58 minuter av ditt liv att se den och förstå den och försöka agera mot dina politiker och fackföreningar för att få en förändring!

Hela filmen finns här ett litet tag till: Lönesänkarna på svt.se

"Allt mindre av det växande välståndet kommer vanliga löntagare till del. Inte på hundra år har svenska löntagare fått så lite betalt för vad de faktiskt producerar. De senaste trettio årens ekonomiska politik har gjort Sverige till ett land med kraftigt ökande inkomstskillnader.

Finansmannen Rune Andersson är en av Sveriges rikaste män. Han beskriver hur Sverige blivit ett helt annat land under de trettio år han varit verksam inom det svenska näringslivet.

– I den här klassiska fördelningen mellan arbete och kapital så har kapitalet fått en högre andel av inkomsterna de senaste decennierna. Det är ju en remarkabel ökning, helt klart.

Under hundra år fick varje generation svenskar uppleva påtagligt högre reallöner och en allt högre levnadsstandard. Men sedan slutet av 1970-talet har allt mindre av det växande välståndet kommit vanliga löntagare till del. Inkomsterna i landet har förskjutits från löner till vinster. Enligt Lennart Schön, professor i ekonomisk historia så saknar förändringen motstycke i historien.

– Lönernas andel av de totala inkomsterna i landet har minskat dramatiskt sedan början av 1980-talet. Vi behöver gå tillbaka till 1910-talet för att hitta en så låg andel av inkomsterna som tillfaller löntagarna.

I säsongens första Dokument inifrån undersöker Erik Sandberg hur en serie av medvetna politiska beslut gjort de allra rikaste ännu rikare medan levnadsstandarden för den breda allmänheten inte tillåtits öka i samma takt som för tidigare generationer. Grunden för den ekonomiska politiken lades redan för trettio år sedan och såväl borgerliga som socialdemokratiska regeringar har genomfört åtgärder för att hålla nere löneökningarna i landet. Men politikens syfte har varit en känslig fråga och politikerna har undvikit att tala klarspråk till väljarna.

– Jag vill påstå att man rentav mörkat det här och uttryckt sig oerhört svävande, säger Lars Calmfors, professor i nationalekonomi.

Politikernas förhoppning har varit att löneåterhållsamhet skulle sätta fart på investeringarna och skapa fler jobb ändå har arbetslösheten stigit och investeringsgraden är fortsatt låg. Kanske är det dags att fråga sig om politiken varit effektiv och om den varit värd priset."

Lönesänkarna på svt.se

Inga helt anonyma kommentarer släpps igenom!

söndag 26 augusti 2012

När argumenten tar slut, så tar nävarna vid?

När argumenten tar slut, så tar nävarna vid? Eller vad ska man kalla Thomas Böhlmarks "argument" för att försöka tvåla till socialdemokraterna? 

Böhlmark har jag skrivit om ett par gånger innan, i samband med förra valet, och säga vad man säga vill, men hans argumentation var inte bra då heller. 

Det finns någonstans två saker som blir extremt uppenbart hos moderaterna nu.

Deras brist på politik och deras hart när totala oförmåga att hitta kompetent folk eller bristande omdöme hos de som avgöra vilka som ska rekryteras.

Att på ledande poster tillsätta personer som man får ägna massor av tid att städa upp efter, som här som någon som håller i bland annat det officiella twitterflödet hos moderaterna, är tidsödande och skapar konstant negativa rubriker.

Samtidigt så kryper det mer och mer fram hur alliansen slarvar med skattepengar. Inte bara renodlade fusk, som hos Tillväxtverket, utan även rena satsningar av skattepengar, som de med superfängelsena, som visar sig sluta med att vara rent slöseri med de resurser som blir färre och färre till de som verkligen behöver dem.

Bristen på seriös politik kan visas på många sätt. 

Ett är när en mörkblå högerskribent på SvD talar om att moderaterna inte har någon försvarspolitik som går att finansiera.

Ett är en justitieminister som prioriterar statistik framför annat.

Ett annat är korta notiser om brister av vården i livets slutskede, som beror på att det är brist på tid, som i sin tur beror på besparingar.

Eller varför inte en utrikesminister som bedriver ministerstyre och inte låter kronofogden agera enligt de lagar som finns.

Kanske en regering som konstant går emot den i grunden inte helt felaktiga jobbpolitiken, med att fördyra redan för dyra körkort, vilket gör det svårare att ta sig till jobb eller tacka ja till jobb som kräver bilkörning.

Själv minns jag många år där man kritiserar inte minst vänsterpartiet för att inte finansiera sina satsningar. Själv vill man ha ett nytt JAS-plan, men inte har man visat hur det ska bekostas...

För mig som vänsterpartist är dock alliansens undergång trevlig att se på från sidan, även om den pågått en längre tid, men först nu börjar märkas på allvar i media, trots desperata påhopp på något som svenska folket är för: En välfärd utan oskattade vinster till skatteparadis eller en politik som är mer långsiktigt hållbar, som ibland tar sig så enkla uttryck som att Bra mat till äldre minskar vårdbehovet för de äldre

Visserligen försöker media få det att framstå som att sossarna tappar mängder av väljare, men samtidigt så går väljarna till vänsterpartiet och miljöpartiet, vilket gör de rödgröna oerhört starka. Nästan ingen nämner att Kd, igen, ligger under 4%, vilket gör att alliansen ligger ca 10% efter oss rödgröna.

Visserligen finns det många som talar sig varma för att S ska samarbeta åt höger. Jag personligen tror dock att det hade varit att gräva sin egen grav, eftersom det inte är något som en majoritet av sossarnas väljare vill se.

Sd och deras hårda anknytning till Breiviks retorik bör inte helt glömmas. Ett parti vars anhängare vill förbjuda en hel religion och tycker det är okej att trakassera somalier, samtidigt som man gnäller på de som yttrar sig mot det egna partiet har sen länge lämnat demokratin bakom sig och deras koppling till Breivik är tydlig, för han stod knappast ensam med sitt hatbudskap.

Som sagt, när argumenten tar slut, så tar nävarna och våldet vid...

media ab ab ab ab ab ab svd svd svd svd svd svd svd svd svd svd svd dn dn dn dn dn dn dn dn dn dn hd hd hd hd hd hd smp gp gp gp gp gp gp gp gp gp gp gp gp gp nsk nsk nsk nsk nsk nsk skd skd skd skd skd skd sr sr sr sr sr sr

Inga helt anonyma kommentarer släpps igenom!

lördag 28 januari 2012

Dags att prata politik igen - Så att Kd åker ur

Januari månad har verkligen inneburit mycket politik i medierna, på gott och ont. Förhoppningvis är det mer till gott, så att gemene man mer får upp intresset för politiken i stort, oavsett vilka man sympatiserar med, eftersom det ändå är där grunden till ett demokratiskt land läggs: I de politiska partiernas arbete. Det är till och med så att jag hellre ser att folk röstar på ett annat parti än Vänsterpartiet, om de väljer att tänka igenom och intressera sig för varför de väljer att väja ett annat parti.


Först ut var ju Vänsterpartiet och deras partiordförandebyte till Jonas Sjöstedt, sen blev det ett väldigt debacle kring Juholts avgång och Löfvens ingång. Ordförande bytet för oss i Vänsterpartiet tycks ha gett oss ett rejält lyft.





Nu i helgen så handlar det om konstant krisande Kristdemokraterna och om man ska välja att behålla Hägglund eller inte.


Ska man börja med Löfven som kommer från fackförbundssidan så finns det både för och nackdelar med den kopplingen. Att någon som beskriver sig som gammelmoderat från Vasastan bara vill se nackdelarna är som sig bör, men man kan hålla i bakhuvudet att facken är på frammarsch, så även om det i viss mån kan ses som nackdel idag, så kan det mycket väl vara en fördel i morgon. Inte minst eftersom fackförbunden får fler medlemmar.


Fortsätter den fackföreningsfientliga politiken, och därigenom människofientliga, så tror jag på sikt det kommer att öka medvetenheten hos fler, om hur dagens moderata politik mer tillåter utnyttjande av anställda, inte minst unga människor desperata efter jobb.


Även om det har gått några år sen Löfven jobbade som en "vanlig människa", i hans fall som svetsare, så är det ingen nackdel att ha en partiledare som vet vad det är att jobba med ett vanligt jobb, precis som med den f d volvoarbetaren Jonas Sjöstedt, framför att ha människor som inte har haft ett vanligt jobb förut. Annie Lööf, centerpartiets ledare, har visserligen jobbat med ett vanligt jobb, på krog, i ett halvår. 


Men det går knappast att se som en större merit om du ska vara den som bestämmer över näringspolitiken i ett helt land. Vilket gör mig mindre förvånad över att regeringens satsning på sänkt krogmoms är ett fiasko, som bara snabbmatsrestaurangerna anammat, vilket på sikt riskerar att öka sjukvårdskostnaderna...


Jag tror, för att kunna profilera sig tillräckligt mot högeralliansen, så behöver S gå lite mer tillbaka till sina grunder och vara mer kritiska än tidigare mot t ex utförsäljningar och upphandlingar, som t ex den katastrofala upphandlingen för borgerligt styrda Region Skånes tågtrafik, vilket kostar skattebetalarna flera miljoner extra, när DSB gör ett fiasko av sitt övertagande.


Ett annat och på många sätt värre exempel, är hur privata vårdboende tjänar pengar på mindre antal anställda, vilket går ut över de boende och de anställda. Även i det här fallet är det i en högerstyrd skånsk kommun.


Och då menar jag inte bara uttala sig mot det, utan faktiskt, till skillnad från de som styrde sossarna de sista perioderna de hade makten, se till att agera tydligt.


Vad det gäller Kd så är det nog det partiet med störst problem, betydligt större eftersom deras kris riskerar att ta partiet ur riksdagen. Inget mig emot eftersom det utan att tveka är partiet med minst existensberättigande i riksdagen.

Ett konservativt parti som påstår att de värna om de människorna som behöver stöd. Men som ett litet maskformigt bihang till alliansen så har de knappast fått igenom något annat än vårdnadsbidraget, ett bidrag som går emot arbetslinjen och cementerar utanförskapet för kvinnor som inte kommer ut på arbetsmarknaden. Konsveratismen har ingen som helst framtid i ett modernt samhälle.

Trots att de har en minister inom deras kärnområde i form av Maria Larsson så är det för mycket skandaler och nedskärningar inom välfärdsektorn och inom det området upplever jag som Kd är mycket långt ifrån verklighetens folk och mycket närmare overklighetens folk, som moderaterna företräder i sin real politik. För när hörde ni sist Kd bråka något kring när ett utsålt äldreboende visar sig vara sämre och bry sig mindre om de gamla än de gjorde under kommunalt styre?

Förhoppningsvis så väljs Odell som ordförande, även om jag tvivlar på det efter han gjort ett uttalande som endast en sd-politiker kunnat göra annars, och går åt det mer konservativt Livets Ord-hållet, vilket garanterat kommer att skrämma bort en majoritet av väljarna, eftersom människor tenderar att glömma bort hur höga Kd-representanter anonymt på nätet försökte styra människors åsikter kring represenanterna för kd på ett mycket märkligt sätt..

Oavsett vad tycks inte varken Hägglund eller Odell kunna lyfta partiet på sikt. Men det kommer inte att hända eftersom de som styr i båten är moderaterna, och Moderat politik skapar otrygghet, vilket kd verkar bli bestraffade för.

Någonstans är det efter dagens kd-batalj dags att börja prata politik igen. Det är det sämsta som kan hända för kd, för då finns möjligheten att igen konstatera att vad de än gör så påverkar de inte regeringens politik till något mer mänskligt.


media ab ab ab ab ab ab ab ab ab ab ab ab ab ab ab ab svd svd svd svd svd svd svd svd svd svd svd svd svd svd svd svd svd svd svd svd dn dn dn dn dn dn dn dn dn dn dn dn dn dn dn dn dn dn hd hd hd hd hd smp smp smp exp exp exp exp exp exp exp exp exp exp exp exp exp exp exp gp gp gp gp gp gp gp gp gp gp gp gp gp gp dag dag dag dag dag dag dag dag dag dag dag dag dag nsk nsk nsk nsk nsk nsk nsk nsk nsk nsk nsk nsk nsk nsk skd skd skd skd skd skd skd skd skd 


Inga helt anonyma kommentarer släpps igenom!

tisdag 24 januari 2012

Blandekonomi är svaret igår så väl som idag

Det är fan i mig beklämmande att vi har ett samhälle som via skattemedel låter människor gå hemma med bidrag för sina friska barn, i form av vårdnadsbidrag, samtidigt som vårdbidraget, för de som vårdar sina sjuka barn, är så dåligt utformade att människor får gå från hus och hem!


Det behövs en tydlig uppryckning från media så att de bevakar samhället mer än idag, för att vi ska kunna behålla en riktig och öppen demokrati, där vi vanliga människor med lägre kunnande har svårt att hitta de fel som begås.

Naturligtvis så ska alla från vänster till höger kontrolleras. Men allvarligt talat, vilket är mest intressant att skriva om NU? En partiledare som avgått och fortfarande äter, eller en statsminister som fortsätter ljuga? Konstigt nog så väcker det sistnämnda mindre uppmärksamhet, trots att han har betydligt mer makt...

Nu ska man inte klaga för mycket, för det finns onekligen de som har det värre, och om liknar anställda vid djur...

Samtidigt så sägs det att det inte finns pengar nog till allt "vi" vill ha av samhället. Men men Nordeas vinst ökar och Investor höjer utdelningen, så det finns pengar. Bara inte till de som behöver det främst, utan istället får vi läsa rubriker som Räcker vården till fler?

Vettig vård ska räcka till de som behöver det. Nordeas och Investors vinster och utdelningar är det vi, du och jag, som har direkt och indirekt, har jobbat eller betalat ihop med våra hjärnor, kroppar, själar och familjliv som insats och verktyg.

Den vettigaste artikel jag har läst på länge har rubriken Blandekonomi är svaret på den ekonomiska krisen.

Det är något jag alltid försökt framföra, inte minst när jag blir anklagad för att vara "kommunist som tycker om Sovjet"... Men lika lite som diktatoriska femårsplaner fungerar bra fungerar en helt fri liberal och kapitalistisk marknad:


 En påtaglig stabilisering av världsekonomin kräver en radikal nedskärning av mängden spekulationskapital. Annars kommer nya regleringar att kringgås eller köras sönder så som skett redan, gång på gång. Vad som krävs är en vidareutveckling av blandekonomin som idé och reformagenda i ett globalt perspektiv.
Dagens kapitalism står närmare kommunismen än blandekonomin. Lägg märke till det intima samarbetet mellan det kinesiska kommunistpartiets politbyrå och den ekonomiska elit som behärskar dagens mäktiga koncerner i kapitalismens oligopolistiska, globala stadium. Blandekonomi utesluter kommunismens och kapitalismens auktoritära, totalitära, diktatoriska drag.
Den avgörande frågan är:
1). Kommer en ny global kommunistisk/kapitalistisk diktatur att leda till de nationella demokratiernas undergång via allt värre krisutbrott, massarbetslöshet, växande sociala konflikter och xenofobi (typ; Tage Erlanders berömda tes om ”de växande förväntningarnas missnöje” i global skala)?
eller
2). Kommer den demokratiseringsvåg som samtidigt går över världen att lyckas etablera en global blandekonomi och stabilitet?
I praktiken är blandekonomi, enklast uttryckt, en skattekvot på 50 procent av BNP. Hälften marknad, hälften demokrati! Hälften till de enskilda medborgarna att använda efter eget godtycke och hälften i skatt för gemensamma ändamål; vägar, järnvägar, skolor, sjukhus, äldreomsorg, sociala försäkringar, pensioner.
Tankarna ligger mycket nära vad Vänsterpartiet förespråkar och även vad fler och fler superkapitalister förespråkar, när de inser att det de tidigare trott på inte fungerar:


Med en skattekvot på 45–50 procent i de tongivande länderna kan dagens statsskulder, som pekas ut som en orsak till den ekonomiska krisen, gradvis avvecklas. Varför ska vi skattebetalare ta upp gigantiska lån till ockerräntor från den superrika ekonomiska eliten, när vi i stället kan ta pengarna räntefritt? Därmed skulle också mängden spekulationskapital – den ekonomiska krisens verkliga drivkraft – reduceras i stället för att ständigt öka i katastrofens riktning. 
Flertalet inom den ekonomiska eliten hatar fortfarande skatter, fortsätter vinstmaximera, spekulera och placera sina tillgångar i skatteparadis utan hänsyn till människor och miljö. Men en insikt växer bland världens rikaste i Frankrike, Tyskland, Schweiz och USA (Warren Buffet bland andra) om att skatterna måste höjas mest för de rikaste, för att dämpa den ekonomiska krisen och de sociala konflikterna. EU-kommissionen och Frankrikes president Nicolas Sarkozy agiterar för skatt på finansiella transaktioner. 
En rapport till ”världskapitalismens årsmöte”, World Economic Forum i Davos 2011 hette ”The Nordic Way”. Den bekänner sig reservationslöst till blandekonomin och är signerad Jacob Wallenberg, Investor och Kristina Persson, från den vänsterorienterade tankesmedjan Global Utmaning. Där skriver historikerna Henrik Berggren och Lars Trägårdh att den nordiska modellen fungerar så väl inte minst därför att de fackliga organisationerna tar ett makroekonomiskt ansvar. De slår fast att jämlikhet skapar social tillit, lycka och ekonomisk utveckling, vilket allt fler forskare internationellt inser.

Jag var inne lite på samma tankar i Återreglera marknader som inte fungerar.

Jag hoppas på stöd från sossarna och att de inte bara anammar Vänsterpartiets demokratiska öppenhet i valprocesser.

Tror ni fortfarande inte att gemensamt ägande fungerar? Sveriges mest besökta turistmål Liseberg är kommunägt, trots att det påstås att de tankarna aldrig fungerar... Frågan är bara varför svenska folket ska välja att alltid sälja bort alla sina inkomster, som inte är direkta skatter och avgifter?


media ab ab ab ab ab ab ab ab ab ab ab ab ab ab ab ab ab svd svd svd svd svd svd svd svd svd svd svd svd svd svd svd svd svd svd svd svd svd svd svd dn dn dn dn dn dn dn dn dn dn dn dn dn dn hd hd hd hd hd hd hd smp smp smp exp exp exp exp exp exp exp exp exp exp exp exp exp exp exp exp gp gp gp gp gp gp gp gp dag dag dag dag dag dag dag dag kvp nsk nsk nsk nsk nsk nsk skd skd skd skd skd skd skd skd


Inga helt anonyma kommentarer släpps igenom!

söndag 22 januari 2012

Bättre och bättre dag för dag!

Gårdagen var onekligen lite sorglig, med Juholts avgång och en ny dag för socialdemokratin!

Idag är det en oerhört mycket bättre dag, i synnerhet för Vänsterpartiet, som går starkt framåt i den senaste opinionsmätningen och klockar in på rekordstora 8,8% efter att ha tagit väljare från både sossarna och miljöpartiet, exakt som jag förutspått! Det förvånar mig inte alls att S-distrikten vill ha samma öppna valprocess som Vänsterpartiet hade.

Det ska visserligen sägas att det, naturligtvis, var innan Juholt avgått. Men det visar på vad jag alltid har sagt innan, att en bra och populär partiledare gör stor skillnad, vilket Jonas Sjöstedt redan visat.

Givetvis så måste man fylla partiet med bra politik dessutom, i synnerhet om man vill behålla väljarna över mer än några opinionsundersökningar. Men det är en bra början och jag ser ingen anledning till att mina partikamrater inte ska fortsätta föra ut en bra och mänsklig politik!

Det gäller, oavsett vilka gamla anor man nu tycker man vilar på, att gå i takt med tiden. Jag tror visserligen Vänsterpartiet kan vara något mer lättanpassade än vad sossarna är, tack vare att (V)i aldrig haft makten. Men även Vänsterpartiet har haft brister historiskt sett, som jag hoppas inte återupprepas.

En sak är säker. Aldrig har någon blivit så snabbt avväpnad när de kommit dragandes med det gamla kommunistspöket.

Själv undrar jag hur Reinfeldt kunde gå med ett parti som valde att inte stödja de krafter som verkade mot Apartheidregimen i Sydafrika?

Och inte katten kan väl en vuxen karl vara nöjd med vad han skrev för böcker som 28-åring? Läs texten nedan och fundera lite på hur mycket en människa bakom tankar som att "inget stöd över svältgränsen" ska skattefinansieras hatar sina medmänniskor eller hävdar att människorna är mentalt handikappade...

I kapitel 2 presenteras många av de citat som blivit återproducerade när boken nämnts. Reinfeldt menar att Socialdemokraterna förtrycker det civila samhället, och frågar sig hur det kan väckas från ”hjärntvätten”. Som fiender utmålas utöver vänsterpartierna även folkpartiet och ”stora delar av centerpartiet”. Motsägelserna är många i de snabba kasten – svenskarna är enligt Reinfeldt ”mentalt handikappade”, samtidigt som hans moderater ser människan som ”i det närmaste ofelbar”. Svenskarna söker sig till kollektiv, samtidigt som de strävar efter ensamhet.

Tanken att ”bara allt politiskt beslutsfattande försvinner blir människan helt befriad och inga problem kvarstår” presenteras utan att förnekas – och visar en tydlig koppling till partikamraten Anders Borg som 1988 menade att han som statsminister ”inte skulle göra ett jota” i TV-programmet Diskutabelt med Robert Aschberg. Senare i boken läggs även grunden för varför politiker inte ska få besluta om välfärden: de skapar inga egna resurser.

”Utanförskap”, ”avknoppning” och ”generation av fuskare” är också uttryck som presenteras i detta kapitel som Reinfeldt tar med sig i sitt framtida politiska arbete.

I kapitel 3 blir ”boken” istället en dagbok för den helt vanliga tjejen Johanna, som dock under endast en dag lyckas göra (och notera) ett stort antal gärningar som gör henne till ett gott exempel i Reinfeldts ögon.

Johanna vaknar före väckarklockan, reflekterar över motion, umgås med sin farfar, äter fullkornsbröd, reflekterar över felet med ”ungdomsbostäder”, tänker på hur mycket spanjorer tycker om EG, hejar på Djurgården, källsorterar, skriver brev, åker kollektivt och reser sig där för gamla damer, umgås med sin mormor, skriver en insändare om hundbajs, visionerar över eldrivna bussar, kommer extra tidigt till jobbet (en moralisk plikt!), pratar mer med sin mormor, äter sallad, tänker på att det är viktigt att klä sig rätt, tänker på alkoholens dåliga inverkan, köper miljövänligt tvättmedel, avsäger sig all form av narkotika, planerar segling, läser om spansk historia, lär sig framkalla fotografier, umgås med sin syster, förbannar kollektiv samt ställer sig tveksam till ”lösa förbindelser”.

Allt på en enda dag. Johanna är en fantastisk kvinna.

I kapitel 4 skriver Reinfeldt tio nya budord. De finns att läsa på sida 106. Det är även i detta kapitel vi får stifta bekantskap med argumentet att inget stöd över svältgränsen ska skattefinansieras. Detta för att inte ge folk en ”falsk trygghet”.



media ab ab ab ab ab ab ab ab ab ab ab ab ab ab ab ab ab ab ab ab ab ab ab svd svd svd svd svd svd svd svd svd svd svd svd svd svd svd svd svd svd svd svd svd svd svd svd svd svd dn dn dn dn dn dn dn dn dn dn dn dn dn dn dn dn dn dn dn dn dn dn hd hd hd hd hd hd hd hd exp exp exp exp exp exp exp exp exp exp exp exp exp exp exp gp gp gp gp gp gp gp gp gp gp gp gp gp gp gp gp gp gp gp gp gp gp gp gp dag dag dag dag dag dag dag dag dag dag dag dag nsk nsk nsk nsk nsk nsk nsk nsk nsk nsk nsk nsk nsk nsk nsk nsk nsk nsk nsk nsk nsk skd skd skd skd skd skd skd skd skd skd skd skd skd skd skd skd skd kvp smp


Inga helt anonyma kommentarer släpps igenom!