NU har både jag och Annika lyckats se den här filmen från Dokument Inifrån. Allt jag kan nynna på är klassikern, Staten och kapitalet, som sitter i samma båt. Men det är ju inte dom som ror, så att svetten lackar...
Jag vet att ekonomi, i synnerhet på statsnivå, oftast är tråkig. MEN den här går att förstå och förklarar många saker, och det är tidigare tvärsäkra människor, vars tvärsäkerhet har svalnat och som numera är kritiska till tänkandet kring ekonomi som gör att du som löntagare får mindre del av arbetsgivarnas vinst än på snart 100 år.
Det förklarar OCKSÅ dagspolitiken, det förklarar OCKSÅ varför Sossarna och även Palme förtjänar kritik än idag, det förklarar OCKSÅ varför S idag är ett litet parti historiskt sett och det förklarar varför, utan att mena det, varför jag är Vänsterpartist.
DÄRFÖR bör även du välja 58 minuter av ditt liv att se den och förstå den och försöka agera mot dina politiker och fackföreningar för att få en förändring!
Hela filmen finns här ett litet tag till: Lönesänkarna på svt.se
"Allt mindre av det växande välståndet kommer vanliga löntagare till del. Inte på hundra år har svenska löntagare fått så lite betalt för vad de faktiskt producerar. De senaste trettio årens ekonomiska politik har gjort Sverige till ett land med kraftigt ökande inkomstskillnader.
Finansmannen Rune Andersson är en av Sveriges rikaste män. Han beskriver hur Sverige blivit ett helt annat land under de trettio år han varit verksam inom det svenska näringslivet.
– I den här klassiska fördelningen mellan arbete och kapital så har kapitalet fått en högre andel av inkomsterna de senaste decennierna. Det är ju en remarkabel ökning, helt klart.
Under hundra år fick varje generation svenskar uppleva påtagligt högre reallöner och en allt högre levnadsstandard. Men sedan slutet av 1970-talet har allt mindre av det växande välståndet kommit vanliga löntagare till del. Inkomsterna i landet har förskjutits från löner till vinster. Enligt Lennart Schön, professor i ekonomisk historia så saknar förändringen motstycke i historien.
– Lönernas andel av de totala inkomsterna i landet har minskat dramatiskt sedan början av 1980-talet. Vi behöver gå tillbaka till 1910-talet för att hitta en så låg andel av inkomsterna som tillfaller löntagarna.
I säsongens första Dokument inifrån undersöker Erik Sandberg hur en serie av medvetna politiska beslut gjort de allra rikaste ännu rikare medan levnadsstandarden för den breda allmänheten inte tillåtits öka i samma takt som för tidigare generationer. Grunden för den ekonomiska politiken lades redan för trettio år sedan och såväl borgerliga som socialdemokratiska regeringar har genomfört åtgärder för att hålla nere löneökningarna i landet. Men politikens syfte har varit en känslig fråga och politikerna har undvikit att tala klarspråk till väljarna.
– Jag vill påstå att man rentav mörkat det här och uttryckt sig oerhört svävande, säger Lars Calmfors, professor i nationalekonomi.
Politikernas förhoppning har varit att löneåterhållsamhet skulle sätta fart på investeringarna och skapa fler jobb ändå har arbetslösheten stigit och investeringsgraden är fortsatt låg. Kanske är det dags att fråga sig om politiken varit effektiv och om den varit värd priset."
Lönesänkarna på svt.se
Inga helt anonyma kommentarer släpps igenom!
Visar inlägg med etikett olof palme. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett olof palme. Visa alla inlägg
fredag 15 februari 2013
måndag 28 februari 2011
Palmes utrikespolitik saknas extra mycket nu
Det är 25 år sen Palme mördades idag och det sammanfallet med kollapsen av ett antal diktaturer som den i Jemen, Oman och Libyen och förhoppningsvis till sist även Kina, så är det omöjligt att inte undra över vad han hade sagt, gjort, reagerat och framförallt agerat med anledning av detta.
Det är svårt att se att han, även vid aldrig så god hälsa, hade varit partiledare fortfarande, men att han varit tyst betvivlar har jag svårt att se. Han hade varit betydligt mer pratsam och agerat mycket tydligare än de som borde vara tydligast och högljuddast i hela landet, vår för en gångs skull tyste och försiktige utrikesminister, mannen som borde göra som frankrikes utrikesminister - Avgå! Men som istället lindar in sitt stöd för diktaturverktyg när det gäller övervakning...
Krav på sanktioner hade kommit långt tidigare än nu, för att stödja de som på allvar vill ha frihet och demokrati.
Jag, som alla andra som är lite äldre, minns oerhört väl när Palme dog och vad jag gjorde då. Det är nästan svårt att tänka sig att det har gått 25 år sen och att han exempelvis inte fick se östeuropas fall heller, något jag också är övertygad om att han hade tyckt om, trots att han blev anklagad för att vara "kommunist", trots att hans mamma var från Lettland.
Trots att jag tyckte att Palme var en stor politiker här, så var hans politiska gärning mot utrikespolitiken betydligt större och betydligt bättre och någonstans så har Sverige inte varit i närheten av en politiker av hans kaliber.
Möjligen kan jag tycka att hans inrikespolitiska gärning, i synnerhet under de sista åren av hans levnad, är lite överskattad, eftersom han tyvärr var en av de jag upplevde var de som började på den liberalisering av socialdemokraterna som skulle drivas framåt hårdare efter hans död, och göra partiet till något annat än ett arbetarparti.
Däremot är jag glad om sossarna på allvar får en renässans för Palme och hans politik, så att de driver tillbaka åt vänster, från 90-talets nyliberala tänkande. En Palme i livet hade kunnat vara mycket större hjälp vid en nytändning för socialdemokraterna, på ett annat sätt än hans efterföljare, som snarare är orsaken till att raset började.
Att Palme är ett trauma som inte läkt är jag böjd att hålla med om. Men samtidigt så upplever jag många gånger att de som argumenterar för att utredningen har fått för mycket resurser glömmer att det är en attack mot demokratin.
Ett mord på den främste representanten för det demokratiskt Sverige och att det inte är ett "vanligt" mord. 25 år är ändå en lång tid och det är inte bara glömska utan även något som de yngre generationerna inte har upplevd att vara med om, vilket också påverkar resonemangen. Utredningen måste leva, åtminstone tills den dagen det är bortom allt rimligt tvivel att mördaren inte lever.
Jag skrev om Palme-mordet förra veckan, och jag vet inte vem mördaren är, men jag skriver däremot om varför jag är rätt säker på att det inte är Christer Pettersson.
Vad det gäller revolterna i diktaturerna runt om i norra Afrika så smittar de av sig. Jag har tidigare varit tveksam om att något alls ska hända i Kina. Men även om jag inte tror att det styret kommer att försvinna på överskådlig tid så verkar åtminstone något hända där, men tyvärr tror jag att den diktaturen är "bättre" på att kväva de revolterna alternativt göra reformer så att merparten av befolkningen är tillräckligt nöjda för att inte vilja offra sina liv.
Det är nog egentligen bara Nordkorea jag inte har något som helst hopp om någon förändring mot revolt, för det landet är för stängt för att det ska hända. Det finns ingen inspiration utifrån att få.
Egypten och övriga revolter, samt den svenska regeringens hyckleri, skrev jag sist om i Sluta samtycka.
Media ab ab ab ab ab ab ab ab ab ab ab ab ab ab ab ab ab ab ab ab ab ab ab ab ab svd svd svd svd svd svd svd svd svd svd dn dn dn dn dn dn dn dn dn dn dn dn dn dn dn dn dn dn dn dn dn dn smp exp exp exp exp exp exp gp gp gp gp gp gp gp gp gp gp gp dag dag dag dag dag dag dag dag dag dag gp gp hd hd hd hd hd hd hd hd hd hd hd skd skd skd skd skd skd skd skd skd skd skd skd nsk nsk nsk nsk nsk nsk
Inga helt anonyma kommentarer släpps igenom!
Det är svårt att se att han, även vid aldrig så god hälsa, hade varit partiledare fortfarande, men att han varit tyst betvivlar har jag svårt att se. Han hade varit betydligt mer pratsam och agerat mycket tydligare än de som borde vara tydligast och högljuddast i hela landet, vår för en gångs skull tyste och försiktige utrikesminister, mannen som borde göra som frankrikes utrikesminister - Avgå! Men som istället lindar in sitt stöd för diktaturverktyg när det gäller övervakning...
Krav på sanktioner hade kommit långt tidigare än nu, för att stödja de som på allvar vill ha frihet och demokrati.
Jag, som alla andra som är lite äldre, minns oerhört väl när Palme dog och vad jag gjorde då. Det är nästan svårt att tänka sig att det har gått 25 år sen och att han exempelvis inte fick se östeuropas fall heller, något jag också är övertygad om att han hade tyckt om, trots att han blev anklagad för att vara "kommunist", trots att hans mamma var från Lettland.
Trots att jag tyckte att Palme var en stor politiker här, så var hans politiska gärning mot utrikespolitiken betydligt större och betydligt bättre och någonstans så har Sverige inte varit i närheten av en politiker av hans kaliber.
Möjligen kan jag tycka att hans inrikespolitiska gärning, i synnerhet under de sista åren av hans levnad, är lite överskattad, eftersom han tyvärr var en av de jag upplevde var de som började på den liberalisering av socialdemokraterna som skulle drivas framåt hårdare efter hans död, och göra partiet till något annat än ett arbetarparti.
Däremot är jag glad om sossarna på allvar får en renässans för Palme och hans politik, så att de driver tillbaka åt vänster, från 90-talets nyliberala tänkande. En Palme i livet hade kunnat vara mycket större hjälp vid en nytändning för socialdemokraterna, på ett annat sätt än hans efterföljare, som snarare är orsaken till att raset började.
Att Palme är ett trauma som inte läkt är jag böjd att hålla med om. Men samtidigt så upplever jag många gånger att de som argumenterar för att utredningen har fått för mycket resurser glömmer att det är en attack mot demokratin.
Ett mord på den främste representanten för det demokratiskt Sverige och att det inte är ett "vanligt" mord. 25 år är ändå en lång tid och det är inte bara glömska utan även något som de yngre generationerna inte har upplevd att vara med om, vilket också påverkar resonemangen. Utredningen måste leva, åtminstone tills den dagen det är bortom allt rimligt tvivel att mördaren inte lever.
Jag skrev om Palme-mordet förra veckan, och jag vet inte vem mördaren är, men jag skriver däremot om varför jag är rätt säker på att det inte är Christer Pettersson.
Vad det gäller revolterna i diktaturerna runt om i norra Afrika så smittar de av sig. Jag har tidigare varit tveksam om att något alls ska hända i Kina. Men även om jag inte tror att det styret kommer att försvinna på överskådlig tid så verkar åtminstone något hända där, men tyvärr tror jag att den diktaturen är "bättre" på att kväva de revolterna alternativt göra reformer så att merparten av befolkningen är tillräckligt nöjda för att inte vilja offra sina liv.
Det är nog egentligen bara Nordkorea jag inte har något som helst hopp om någon förändring mot revolt, för det landet är för stängt för att det ska hända. Det finns ingen inspiration utifrån att få.
Egypten och övriga revolter, samt den svenska regeringens hyckleri, skrev jag sist om i Sluta samtycka.
Media ab ab ab ab ab ab ab ab ab ab ab ab ab ab ab ab ab ab ab ab ab ab ab ab ab svd svd svd svd svd svd svd svd svd svd dn dn dn dn dn dn dn dn dn dn dn dn dn dn dn dn dn dn dn dn dn dn smp exp exp exp exp exp exp gp gp gp gp gp gp gp gp gp gp gp dag dag dag dag dag dag dag dag dag dag gp gp hd hd hd hd hd hd hd hd hd hd hd skd skd skd skd skd skd skd skd skd skd skd skd nsk nsk nsk nsk nsk nsk
Inga helt anonyma kommentarer släpps igenom!
Etiketter:
brott,
brottslighet,
carl bildt,
egypten,
kina,
kriminalitet,
libyen,
moderaterna,
olof palme,
politik,
regeringen,
socialdemokraterna
söndag 20 februari 2011
Intressant om Palmes mördare
Leif GW Persson skriver intressant idag om Palmes mördare, så här snart 25 år efter mordet, och verkar vara säker på att han inte är den samma som Christer Pettersson, eftersom att han tror att det är en person som lever, läser artikeln, då var i 40-årsåldern och hade god lokalkännedom om Stockholm.
Han tycks utgå från de fakta man vet om mordet och dra slutsatser som är kända när det kommer till mord, utöver möjligen att ingen av hans anhöriga misstänks.
Jag tror han har rätt i det mesta. Möjligen med undantaget att han är så säker på att det är en person med god kännedom om Stockholm. Det är visserligen sannolikt att det är så. Men den typen av kännedom går att lära in för den som är utomsocknes.
Men med tanke på att det är ett beslut som verkar tas med relativt kort varsel, eftersom få kände till biobesöket paret Palme gick på innan mordet, så kan inte den exakta tidpunkten och platsen varit planerad under lång tid innan. Möjligen om någon valde att följa efter dem och vänta på ett lämpligt tillfälle.
Jag trodde inte mordet skulle klaras upp två veckor efter det skett. Det tror jag inte nu heller, om ingen erkänner på dödsbädden.
Vem den skyldige är har jag inga personliga trovärdiga teorier om. Jag tycker dock det skulle vara märkligt om det är Christer Pettersson, främst av två anledningar.
De missbrukare jag har känt har aldrig kunnat hålla tyst om särskilt mycket, i synnerhet inte om det gäller några större omvälvande händelser.
I missbrukares umgänge finns det alltid gott om människor med kronisk brist på pengar och för dem, i än högre utsträckning än för alla oss andra icke-missbrukare, så finns det oerhört många människor som skulle lockas av de utlovade 50 miljonerna i belöning till den som lämnade avgörande tips som skulle få Palmes mördare fälld.
Att det inte kommit fram några såna tips som är tydliga om att tala om Petterssons skuld tycker jag är mycket talande.
Media ab ab svd svd svd svd svd svd svd svd svd svd svd svd svd svd dn dn dn smp
Inga helt anonyma kommentarer släpps igenom!
Han tycks utgå från de fakta man vet om mordet och dra slutsatser som är kända när det kommer till mord, utöver möjligen att ingen av hans anhöriga misstänks.
Jag tror han har rätt i det mesta. Möjligen med undantaget att han är så säker på att det är en person med god kännedom om Stockholm. Det är visserligen sannolikt att det är så. Men den typen av kännedom går att lära in för den som är utomsocknes.
Men med tanke på att det är ett beslut som verkar tas med relativt kort varsel, eftersom få kände till biobesöket paret Palme gick på innan mordet, så kan inte den exakta tidpunkten och platsen varit planerad under lång tid innan. Möjligen om någon valde att följa efter dem och vänta på ett lämpligt tillfälle.
Jag trodde inte mordet skulle klaras upp två veckor efter det skett. Det tror jag inte nu heller, om ingen erkänner på dödsbädden.
Vem den skyldige är har jag inga personliga trovärdiga teorier om. Jag tycker dock det skulle vara märkligt om det är Christer Pettersson, främst av två anledningar.
De missbrukare jag har känt har aldrig kunnat hålla tyst om särskilt mycket, i synnerhet inte om det gäller några större omvälvande händelser.
I missbrukares umgänge finns det alltid gott om människor med kronisk brist på pengar och för dem, i än högre utsträckning än för alla oss andra icke-missbrukare, så finns det oerhört många människor som skulle lockas av de utlovade 50 miljonerna i belöning till den som lämnade avgörande tips som skulle få Palmes mördare fälld.
Att det inte kommit fram några såna tips som är tydliga om att tala om Petterssons skuld tycker jag är mycket talande.
Media ab ab svd svd svd svd svd svd svd svd svd svd svd svd svd svd dn dn dn smp
Inga helt anonyma kommentarer släpps igenom!
Etiketter:
brott,
brottslighet,
kriminalitet,
olof palme,
politik
söndag 18 juli 2010
Jag minns gamla tider...
Jag minns gamla goda tider, när centerpartiet var ett parti att lita på, när jag läser HD:s ledare om Lotteririksdagen 1973, som bland annat tar upp hur Palme hade det svårt med Fälldins folkliga framtoning, trots att Palme var en retoriker av guds nåde.
Centerpartiet då var det partiet, via Fälldin, som från första början fick mig intresserad av politik överhuvudtaget. Fälldin var den första politiker någonsin som jag hörde intressera, och bekymra sig för, miljön. Det fick mig att bli centerpartist, i vart fall åsiktsmässigt, i några år. Låt gå att det var när jag var en 10-12 år ungefär. Trots min familjs tråkningar för att jag tyckte om "den där fårfarmaren"...
När jag sen läser Sydsvenskans ledare, Skräp Carlgren, som handlar om hur miljöminister Andreas Carlgren hänger upp sig på skräp i parker, vilket självfallet är illa, men samtidigt tycks strunta i miljön på många andra sätt, som exempelvis via lagarna om vargstammen och det misshandlade strandskyddet, som gör att människor på sikt riskerar få mycket mer problem. Och då har jag inte ens nämnt kärnkraften...
Men hur många turister lockas av att man begränsar möjlighetern att röra sig i Sveriges natur och istället prioriterar hårdare tag mot djur och natur?
Inga helt anonyma kommentarer släpps igenom!
Centerpartiet då var det partiet, via Fälldin, som från första början fick mig intresserad av politik överhuvudtaget. Fälldin var den första politiker någonsin som jag hörde intressera, och bekymra sig för, miljön. Det fick mig att bli centerpartist, i vart fall åsiktsmässigt, i några år. Låt gå att det var när jag var en 10-12 år ungefär. Trots min familjs tråkningar för att jag tyckte om "den där fårfarmaren"...
När jag sen läser Sydsvenskans ledare, Skräp Carlgren, som handlar om hur miljöminister Andreas Carlgren hänger upp sig på skräp i parker, vilket självfallet är illa, men samtidigt tycks strunta i miljön på många andra sätt, som exempelvis via lagarna om vargstammen och det misshandlade strandskyddet, som gör att människor på sikt riskerar få mycket mer problem. Och då har jag inte ens nämnt kärnkraften...
Parker i all ära Carlgren, men det finns, vågar jag påstå, i alla större städer världen över, i vart fall i de industrialiserade länderna.I Sverigebilden 2010, en publikation från Svenska institutet om hur Sverige uppfattas av omvärlden, framhävs den orörda naturen, ”norra Europas sista vildmark”, som något som bör lyftas fram i marknadsföringen av landet.Just idén att erbjuda turister en naturnära upplevelse är grunden för konceptanläggningen Treehotel i Harads, som invigdes igår. Av den imponerande mängden pressklipp att döma har hotellrummen i de norrbottniska trädtopparna, mycket riktigt, väckt stort internationellt intresse.Det svenska varumärket har försvagats de senaste fem åren, enligt det så kallade Nation Brands Index. I den första undersökningen från 2005 knep Sverige första platsen. I den senaste mätningen, som inkluderade femtio länder världen över, blev det en delad tiondeplats. Trenden måste vändas.Att ansvariga politiker värnar miljön är en förutsättning för att Sverige i framtiden skall kunna locka turister med orörd natur.
Men hur många turister lockas av att man begränsar möjlighetern att röra sig i Sveriges natur och istället prioriterar hårdare tag mot djur och natur?
Inga helt anonyma kommentarer släpps igenom!
Etiketter:
andreas carlgren,
centern,
olof palme,
politik,
thorbjörn fälldin
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)