onsdag 17 september 2014

Johnny Thunders Folkets Hus, Strömsnäsbruk 6 november 1984

Tagna av mig som 16-åring med en dålig Instamatic-kamera. Då var det det absolut bästa jag någonsin hade sett och jag hade tinnitus i en vecka efter och en röst som helt hade försvunnit. Tyvärr spelade han bara en timme och inte en halvtimme akustiskt dessutom som på resten av turnén.

Det var en väldigt liten publik och mannen som ordnade det gick back med 30 000 kr, så att folk ordnade stödgalor för att rätta till hans ekonomi igen eftersom det kom för få besökare. Jag är tveksam till om det ens var 30 betalande?

Som fotnot var trummisen Terry Chimes, som tidigare varit trummis i The Clash.








 Inga helt anonyma kommentarer släpps igenom!

Den politiska framtiden i Älmhult ser spännande ut

Naturligtvis vill jag som alla andra att mitt eget parti ska gå så bra som möjligt. Även om vi gjorde det historiskt sett näst bästa valet någonsin i Älmhult (1998 fick vi 5,3% mot 5% i detta valets första räkning, då fick partiet 12% drygt på riksnivå, vilket påverkade lokalt också), så hade jag hoppats på ytterligare lite bättre resultat. 

Men det är svårt att vara missnöjd med att nästan fördubbla de 2,6% som Vänsterpartiet Älmhult fick 2006. Jag är oerhört tacksam för alla som röstat på oss! Tack!

Det som är synd är att det inte finns någon tydlig och stark möjlighet till ett starkt rödgrönt styre i Älmhult. Men i gengäld så tappar även maxialliansen majoriteten, vilket öppnar upp för ett styre över blockgränsen.

Jag vet att Vänsterpartiet ibland ses som ett konstigt ytterlighetsparti av några få. Men politiken på det lokala planet är ofta, från alla partier, mindre ideologiskt drivet och handlar mer om konkreta sakfrågor.

När jag för några år sen fick gå in som ersättare i Utbildningsnämnden så lärde jag mig rätt snabbt att det där ofta fanns en samstämmighet om hur skolan skulle skötas, och att de som avvek mest var centerpartiet, vilket gjorde att stämningen i allianslägret var rätt frostigt periodvis...

Med det i bakhuvudet så ser jag personligen inga större problem med att gå över blockgränserna varken vad det gäller Folkpartiet eller Moderaterna. 

Nu vet jag inte vilka de partierna kommer låta sitta i nämnderna eller vilka personer som kommer in i fullmäktige, men sett till förra mandatperioden så hade det inte varit så stora problem som jag tror många tror att komma överens om utbildningsfrågorna. Som ändå är den tyngsta ekonomiska posten, och sannolikt den tekniskt sett mest komplicerade, i en mindre kommun som Älmhult.

För Vänsterpartiets del ser jag främst att vi får igenom något av den politik vi lovat att driva och att vi får komma in i några av nämnderna. För det var också något jag snabbt lärde mig, sitter man i en nämnd, om än bara som ersättare, så får man veta mycket mer, lär sig mycket mer och förstår mycket mer vad som händer och varför. 

Framförallt så ser man lättare vilka förbättringsområden som finns och som går att förändra politiskt för invånarna i Älmhult.

Men hur vårt eventuella samarbete ser ut är upp till övriga större partier att bestämma, samt vårt eget partis medlemmar, för det är fullt möjligt att de inte delar min personliga åsikt här ovan.

Får vi inte igenom något vi lovat våra väljare och får nämndsplatser så är det bättre att fortsätta vara i opposition.

smp smp smp

Inga helt anonyma kommentarer släpps igenom!