Avgång Juholt

Som jag skrev tidigare idag så blev det verkligen en Ny Dag för socialdemokratin när Juholt meddelade sin avgång.


Det var ärligt talat skönt, oavsett vem eller vilka man anser bär skulden för att det var omöjligt för honom att sitta kvar.


Personligen tycker jag det sällan är "en persons fel när två träter" och inte i det här fallet heller. Den som förklarar det bäst, och mycket bättre än mig, är Paul Ronge i Mediedrevet som fällde Håkan Juholt: 

Håkan Juholts avgång är i hög grad självförvållad. Efter mindre än ett år som partiledare – en bedrövlig parantes i Socialdemokratins historia –som kantats av dåligt omdöme, politiskt schabbel, lustiga oneliners och en kritiserad brist på värdighet och stringens.

Men också av ensamhet, av att inte få stöttning i partiledningen, av långa knivar från hämndlystna fiender och anonyma källor där alla interna hemligheter läckt som hos ett såll.

Jag har i min långa verksamhet som medierådgivare och krishanterare ofta använt mig av mina kunskaper inifrån av journalistiska ”drev” för att hjälpa mina kunder. Jag var själv med och ”fällde” Hans Ericson, Mona Sahlin och Stig Malm. Liknelsen med en älgjakt där allt går ut på att fälla tolvtaggaren är slående och jag har använt den i min bok ”NärJanne Josefsson ringer”. Men ingen vill skadeskjuta eller plåga en älg, det är tabu.

Men det mediedrev som varit mot Håkan Juholt går utanför allt jag tidigare upplevt. Jag vill snarast likna det vid en tjurfäktning, av det slag som nu förbjudits i delar av Spanien. Ett blodigt, njutbart djurplågande. Banderilleros med sina hullingförsedda spjut.Picadorerna som utmattar tjuren med ett antal välriktade stick. Utgången är given och irritationen har stegrats allteftersom tjuren har gjort motstånd och vägrat lägga sig ner.

Nu hoppas jag på en bättre och starkare opposition så att vi kan fälla Reinfeldt! Och tydligen finns det starka S-krafter som vill välja partiledare som Vänsterpartiet har gjort, med en öppen process.


Och på bättre media som driver drev mot de som gjort värre saker än Juholt, som Bildt som misstänks för folkmord och så vidare..



media ab ab ab ab ab ab ab ab ab ab ab ab ab ab  svd svd svd svd svd svd svd svd svd svd svd svd svd svd svd svd svd svd svd svd dn dn dn dn dn dn dn dn dn dn dn dn dn dn dn dn dn dn dn dn dn dn dn hd hd hd hd hd hd hd hd hd smp smp exp exp exp exp exp exp exp exp exp exp exp exp exp gp gp gp gp gp gp gp gp gp gp gp gp gp gp gp gp dag dag dag dag dag dag dag dag dag dag dag dag dag kvp nsk nsk nsk nsk nsk nsk nsk nsk skd skd skd skd skd  


Inga helt anonyma kommentarer släpps igenom!

En ny dag för socialdemokratin

Det förvånar mig lite, men uppenbarligen verkar läckornas källor vara så säkra att det inte råder någon tvekan om att Juholt avgår idag.


Som jag skrev igår så finns det ingen annan väg än att lyssna på folket, och välja att byta partiledare långt i förväg, om man vill behålla sina möjligheter inför valet 2014.


Många, främst på den vänstra sidan politiskt sett, är benägna att skylla på media. Jag instämmer i att det varit ett drev som på många sätt saknat motstycke och i viss mån kan det ses som att nästa drev redan påbörjats, att döma av DN:s ledarsida idag om att det "kan bli värre". Det har jag svårt att tänka mig att det kan bli...

Men man är rätt blind om man väljer att helt bortse från alla de tillkortakommanden och dumheter Juholt har visat, sagt och gjort själv också. Hade inte de funnits så hade det funnits en möjlighet att rädda kvar honom.

Problemet är inte att Juholt jagats, utan att allianspartierna tycks granskas mindre och eventuella nyheter för deras del glöms bort mycket snabbare, så att något faktiskt drev inte uppstår.

Det gör ju någonstans att det blir problem för S att hitta en felfri partiledare, eftersom felfria människor knappast finns.

Personligen delar jag samma favorit som så många andra gör, Margot Wallström, som lär sluta sitt FN-uppdrag i mars 2012, som har handlat om att förhindra sexuellt våld mot kvinnor i samband med konflikter.

Tidigare så har hon alltid tackat nej till den posten, men med tanke på krisen för S, som med rätta beskrivs som den största i det partiet någonsin och hennes eget arbetsliv så är vägen öppen för henne.

Själv hörde jag talas om henne i slutet på 80-talet första gången, och då som kyrkominister (och någon post till, ungdomsminister?) och kan inte komma ihåg att jag hört något negativt om henne eller att hon farit med osanning.

Skulle jag vara strikt egoistisk så kanske inte Wallström är den bästa för Vänsterpartiets del, eftersom jag tror att hon är den enda partiledarkandidaten jag kan komma på inom S som kan locka folk både från Vänsterpartiet och från borgerliga partier.

Men jag har svårt att se att Vänsterpartiet i dagsläget, ens med Jonas Sjöstedt, kan bli så starkt att ett maktskiften vid 2014 är möjligt. Därför är det naturligtvis viktigt med rätt S-partiledare även för vår del.

Samtidigt är det bara att konstatera att både Wallström och Sjöstedt, som frälsare, får oerhört mycket tyngd på sina axlar, att bära hela partier och förhoppningar om lyft i opinions- och röstsiffror. De måste självfallet få stöd underifrån av en bra politik, som de knappast själva bär ansvaret för.

Det är dags att vi börjar prata om politik och inte politiker. Oavsett vad media och motståndare försöker få ut för budskap. Låt dem inte få något budskap som ger negativa rubriker.

Ska jag rekommendera någon text idag så är det Vi bevittnar nu slutet på partiets hegemoniska makt, av professorn i statskunskap, Leif Lewin. Han går visserligen att se med viss skepticism på, eftersom han har, om än långt tillbaka i tiden, högerpolitiska anor. Men det ligger mycket i hans debattartikel hos DN, med åsikter som även ursossen Göran Greider i viss mån delar:

Det borgerliga kravet på en statlig, obligatorisk arbetslöshetsförsäkring är själva spjutspetsen i denna förändring. Den en gång noga uttänkta socialdemokratiska strategin har varit att låta facket administrera arbetslöshetsförsäkringen, ett formidabelt instrument för medlemsrekrytering. Paradoxen att de borgerliga i denna fråga håller på statligt obligatorium och Socialdemokraterna på frivillighet ska ses i ljuset av denna intressepolitik.

Stora förväntningar knöts till den nye partiledaren. Juholt var en framstående retoriker, fick vi höra. De som säger så har emellertid inte förstått vad som är god retorik. Målande bildspråk och slagkraftiga formuleringar räcker inte. Det gäller dessutom att kunna övertyga genom att känslor, engagemang, ideologi knyts ihop med konkretion och handling. Det är just precis i detta avseende Juholt brister. Hans utspel är dåligt förankrade, både sakligt och opinionsmässigt, och åtföljs av pinsamma dementier. Juholt saknar med andra ord politiskt handlag. Ord och handling bör följas åt.

Ändå är det så att socialdemokratins svårigheter handlar om mycket mera än om partiledaren. De började långt före Håkan Juholt. Problemet är den vacklande socialdemokratiska hegemonin.

Det råder nästan något ödesdigert över den scenförändring som nu pågår i Sveriges politiska liv. Men är den alldeles oåterkallelig? Eller kan Socialdemokraterna förnya sig ideologiskt? I så fall räcker det inte med nya ”utspel”. I så fall duger ingen ”popcorn-maskin”. Socialdemokraterna måste ge sig tid att tänka efter och gå tillbaka till sina ideologiska rötter.

Ska det gå framåt för S så behövs det en verklig förändring, trots att man haft så svårt för det, när deras självinsikt saknats sen Göran Persson var partiledare. Men både då och nu så väntar man lite för länge för sitt eget bästa med förändringar av både partildare och politik, även när det går nedför.

Vänsterpartiet och S är och bör förbli de partier som står upp för de med minst makt, sämst ekonomi och som inte orkar jobbar upp till en ny höjd pensionsålder, även i fortsättningen

media ab ab ab ab ab ab ab ab ab ab ab ab dn dn dn dn dn dn dn dn dn hd hd hd smp smp smp smp exp exp exp exp exp exp exp exp exp gp gp gp gp gp gp gp gp gp gp gp gp gp gp gp gp gp gp dag dag dag dag dag kvp nsk nsk nsk skd skd skd svd svd svd svd svd svd svd svd svd svd svd


Inga helt anonyma kommentarer släpps igenom!

Att sila mygg och svälja kameler

Kommentar till Lobbyn/Moderatorn Magnus Karlssons text 12.11:

Med reservation för att jag har missat något mindre inlägg: Jag har inte sett att ni på Smålandsposten har nämnt det faktum att ledande personer inom Jägarförbundet, en dansk polis m fl är inblandade i den insamling av namn, adress, telefonnummer och foton som har lagts upp på en facebooksida för de som är mot vargens existens.

Det är ett hot om något att inse att någon samlar ihop de sakerna, eftersom det är omöjligt att se nyttan av att göra det, om man inte vill använda det till något. Att de skulle använda det till att bjuda in på fika och en förutsättningslös diskussion kring vargens existens tror knappast jag på.

Flera tidningar, bland annat Aftonbladet, har skrivit om det. Men här där man skrev mycket om det mycket beklagliga hotet mot tjänstemannen på länsstyrelsen valde man att inte ta upp det faktumet som nyhet, trots att det med största sannolikhet finns flera länsbor, som undertecknad, som finns listad.

Varför då undrar jag? Finns det fler som förtjänar att få en sten i skallen som är för varg?

Jerker Nilsson, Vänsterpartiet Älmhult


Inga helt anonyma kommentarer släpps igenom!

En sak som äcklar mig...

Det är andra gången på mycket kort tid jag noterat ett fenomen som jag inte märkt av tidigare hos de stora tidningarna.

Att man väljer att lägga upp, via övervakningskamerornas inspelningar, vad som anses vara de sista bilderna på människor som sen blir mördade.

Av rena principskäl så väljer jag att inte länka dit eftersom jag tycker det är oerhört cyniskt och obehagligt och måste vara en sak som gör händelserna ännu jobbigare för de anhöriga.

Det får mig också att tycka att övervakningskamerornas regler måste regleras hårdare, eftersom det knappast kan vara tänkt att de ska användas på det här sättet, även om det är självklart att de måste ingå i polisens undersökningsmaterial.

Medias val att publicera dem på ett sensationslystet sätt hänger dessutom ut kvinnor som inte kan försvara sig längre på ett sätt som inte borde vara tillåtet.


Inga helt anonyma kommentarer släpps igenom!

Tveksamma vinnare av årets bild

Jag blir alltid lite konfunderad när jag läser om tävlingen Årets bild, som arrangeras av Pressfotografernas bild.

Dels för att jag varje år får känslan av att det finns så många klasser så att varje större tidning ska få en chans att få in minst en vinnande fotograf.

Och dels, och kanske främst, för att det som i år vinner är bilder på döda människor, i vissa fall självvalda, som med självmordsbombaren i Stockholm och i vissa fall, som med den unga flickan från Haiti.

Jag förstår naturligtvis nyhetsvärdet i händelserna som så. Men det blir märkligt att vinna med bilder som, om det är svenska medborgare, inte går att använda i vanlig media eftersom kutymen här är att inte visa ansikten på döda människor. (Vilket jag i sig tycker är rätt).

I övrigt så tycker jag inte särskilt bra om att visa bilder på några döda människor, trots att jag, med tanke på mitt jobb, inte tycker det är obehagligt som så.

Däremot tycker jag inte att man ska tvinga folk att se de bilderna och jag tycker inte att man ska visa de så tydligt som i de här fallen av respekt av de döda människorna och deras anhöriga.

Uppdaterat Jag hittar via Scaber Nestor ett antal länkar till blogginlägg i vad som borde vara årets bild egentligen.... Jag förstår varför flera av bloggarna som publicerar bilderna (som jag hårddraget tycker gör samma sak som medierna och fotograferna och jag själv slipper inte undan så mycket heller i och med att jag länkar, om än inte publicerar bilderna) väljer att döpa dem för "Hyenafotografer" och liknande:

Radionerd
Ligator
Scaber Nestor

Media hd ab exp gp sds dag svd dn dn exp


Inga helt anonyma kommentarer släpps igenom!

En förvirrad artikel

Nu blir jag lite förvirrad när jag läser bloggartikeln om Bonniers porrdirektör hos hd.se, där författaren ondgör sig över att behöva ha porr i programutbudet hos Canal+

För det första så har Bonniers sysslat med porr sen porren blev laglig, om än i tidningsvariant från början: http://sv.wikipedia.org/wiki/FIB_aktuellt så det är ingen nyhet att de vill tjäna pengar där det går att tjäna pengar, så porrdirektörer lär de ha haft sen lång tid tillbaka.

För det andra så förvånas jag över att man väljer att bildsätta den här artikeln med just vad som tycks vara amerikansk hårdporr, som artikelförfattaren säger sig vara så mycket emot...

För det tredje så är det rätt lätt, till skillnad från mycket annat, att bojkotta porr om man anser att man inte tycker om den och att den är sexistisk. Man ser de filmer man vill på andra sätt, även de franska, ryska och latinamerikanska filmerna artikelförfattaren säger sig vilja se.

Själv har jag inte betalat för en dyr filmkanal på 20 år och ändå har jag lyckats se filmer från de länderna artikelförfattaren vill se.

Att man upprörs över porren, dess produktionssätt och dess sexistiska budskap har jag inga problem att förstå.

Men tycker man det är ett problem så lär knappast porrtidningar eller tv-kanalerna vara det största problemet längre, utan snarare internet som gör allt lättåtkomligt för alla dygnet runt.

Allt samsas kring att det finns pengar att tjäna på det och så länge Canal+ tycker det gör det så lär vi få hållas med det.

Själv önskar jag att det vore lika lätt som konsument att välja bort produkter från diktaturer som Kina, men det låter sig inte göras alls...

Uppdaterat Bilden som nämns togs bort efter ett påpekande från mig. Den föreställde ett screenshot med ett större antal mindre bilder från en hårdporrfilm som inte sparade på detaljerna på något sätt.


Inga helt anonyma kommentarer släpps igenom!

Om Sundström blivit skadad av svensk vapenexport - Vad hade hänt då?

Jag skrev för ett par dagar sen om dubbelmoralen i det direkta och indirekta stödet till Egypten från västvärlden och igår om hur västvärlden först nu börjar vakna till liv och vågar kritisera en diktatur de borde kritiserat sen långt tidigare.

Själv undrar jag mer och mer varför landets ledarsidor varit tysta i åtskilliga år kring det faktum att vi inte bara de facto indirekt stödjer genom att inte kritisera och genom att välja att skicka människor, med CIA:s hjälp, till tortyr, utan även genom att inte bara ha en utvecklad export och turism till diktaturer, utan även genom att sälja krigsmaterial till dem? Vi får vara glada att media i vart fall publicerar andras texter...

DN publicerar även en utmärkt debattartikel av landets ärkebiskop i Vapenexport - Inget verktyg för dialog med diktaturer och GP publicerar en av Svenska Freds- och skiljedomsföreningen i Sluta sälja svenska vapen till diktaturer.

Är det bara jag som har tänkt tanken kring om hur det skulle påverka alla inblandade om det visade sig att Bert Sundström, SVT-reportern som blev skadad och fortfarande anses vara svårt skadad, hade blivit skadad av svenska vapen eller kulor?

Det hade blivit en mycket märklig och helt ohållbar situation om det visat sig att svenska representanter för media, och indirekt några som hjälper till att både i Egypten och Sverige, och övriga världen, hålla  uppe demokratins förmåga att kunna granska och ifrågasätta de som har makten, blivit skadade och kanske dödade av svenska vapenindustri och dess export.

Det finns med andra ord mycket goda anledningar att ifrågasätta hela den svenska vapenexporten, i synnerhet den som går till krigförande länder och diktaturer.

Journalister ska inte behöva vara levande måltavlor och Sverige ska inte på något sätt vara inblandad i dödandet av dem. Än så länge är det "bara" inhemska journalister som dött och det ger aldrig samma genomslag i media, tyvärr...

DN skriver om Tre tänkbara vägar efter Mubarak och vad som kan hända efteråt.

Jag är oerhört osäker på vad som kan hända och vågar inte sia om något utfall, men det är en viss tröst att det det som hände efter revolutionen i Iran verkar vara så svårare att genomföra eftersom det inte finns någon ledare i exil, som med Ayatholla Kohmeini, som kan ta över.

Artikeln hänvisar till att exemplet Rumänien, som fick ett indirekt stöd av att bli knutna till EU inte finns som en möjlighet, av uppenbara skäl. Frågan är om det här inte är ett tillfälle där det hade varit oerhört viktigt med ett starkt och neutralt, utom mot en demokratisk process, FN?

Som jag själv skrev igår och som Svensson skriver om idag, så är det knappast en bra början att USA vill ha en tidigare säkerhetschef som tillfällig ledare eftersom det finns tillräckligt med blod på hans händer för att han ska behöva genomgå en rättsprocess efter landet har demokratiserats.

Precis som Svensson säger så är risken stor att diktaturen, om än kosmetiskt förändrad, kan behållas, vilket går emot det alla protesterande kämpat mot.

Uppdaterat Det kommer ett försvar om felaktigheter i debatten kring vapenexporten till Egypten. Likväl så konstateras det att man säljer reservdelar till tidigare sålda vapen i Tunisien och den privata användning som påstås för en del av exporten går naturligtvis att använda vid andra tillfällen också, så jag har svårt att se att ens de sakerna skulle exporteras.

Uppdaterat 2 En av de sämsta repliker jag sett någonsin finns att läsa i Kyrkan stöder redan vapenexporten, för att man skickar präster som deltar som stöd åt soldaterna. Det är naturligtvis soldaternas mentala hälsa med stöder och det är lika absurt att påstå att de läkare som följer med också stöder vapenexporten för att de hjälper skadad och sjuka människor...

Mer media ab ab ab ab ab ab ab svd svd svd svd svd svd svd svd svd svd svd svd svd svd dn dn dn dn dn dn dn dn dn dn dn dn dn dn exp exp exp gp gp gp gp dag dag dag dag dag dag dag dag dag hd hd hd smp


Inga helt anonyma kommentarer släpps igenom!

Analysen saknas

DN:s ledarsida har en intressant artikel idag om alarmismens apostlar, som handlar om hur man ska akta sig för att leta efter rubriker eftersom risken är att man går ut med något som inte alls stämmer med verkligheten.

Medierna fungerar annorlunda. Det sensationella har automatiskt nyhetsvärde. Någon tid att vänta på utvärderingar finns sällan. Det aparta ställs gärna mot det etablerade för att ge sken av balans, som om de vore likvärdiga sanningar. Medielogiken tenderar att bli populistisk genom att ställa den vanliga människans oro mot expertisen.

Med Internet och de sociala medierna har denna ”demokratisering av sanningen” förstärkts ytterligare. Utvecklingen är på gott och ont. Men den får konsekvenser i verkligheten. Alarmismen som följde på Wakefields studie kan mycket väl ha orsakat fler dödsfall och sjukfall än vad som annars hade varit fallet.

Det är en påminnelse om att yttrandefrihet också innebär ansvar. Det gäller i synnerhet för professionella journalister, som just är satta att bevaka allmänhetens intressen.

Vem vet, det kanske kan finnas ett värde i att följa upp tidigare påstådda nyheter och se om de verkligen stämmer, även tiden efter den första rubriksättande sensationsnyheten? Mer analys skadar aldrig att återkomma med, även om jag förstår att det är svårt i vissa situationer eller lätt att anamma att enbart kopiera tt:s utskick om nyheter, utan vidare analys.

Ett exempel är all hysteri kring några få extremister som får alla muslimer att stå till svars eller alla människor ur ett visst område trots att många kan ha annan tro, trots att majoriteten är oskyldiga, trots att monster kommer i alla typer av skepnader.

En liten tröst är att extremister i olika former gärna ägnar sig åt interna bråk och delas upp i fler och fler fraktioner (även om historien om mannen bakom sd-television är intressant eftersom han med sina förtalsdomar ökar på statistiken om att invandrare begår brott) och ofta har svårare problem med den interna politiken än vad de har med invandrarna i sig.

Idag är högerextrema mer populära än vänsterextrema och jag är övertygad om att kommunistiska partiet, som idag är helt utan betydelse, inte kan tjäna på det i och för sig ärliga namnbytet, för vem uppfattar "kommunist" som positivt idag? Då tror jag det falska namnet "Sverigedemokraterna" klingar betydligt bättre.

Själv blir jag ofta kallad för kommunist men vem klagar på de som hyllar diktaturer?

Mer media hd hd


Inga helt anonyma kommentarer släpps igenom!

Idioter!

Jag skrev igår att jag hoppades att det var förövaren de har hittat i Malmö för de omotiverade skotten mot oskyldiga människor, vars enda gemensamma nämnare tycks ha varit att de var invandrare.

Det är, nu när det inte går att välja bort att händelserna har hänt, fortfarande så eftersom misstankarna tycks stärkas mot den misstänkte.

Men med tanke på mannens lite ovanliga namn, och att det finns närstående släktingar som far illa (vilket jag tycker man ska ta hänsyn till även om det "bara" är en pappa och inte respektive eller barn som en chefredaktör hänvisar till) och en sjukdomsbild, så mår jag direkt illa när även vanliga media börjar namnge den misstänkte förövaren.

Oavsett om han faktiskt är skyldig eller inte, så är han fortfarande inte dömd för något av dåden mer än vad någon annan av oss är, vilket gör att han, hur misstänkt han än verkar vara, kan bli frikänd.

Är det så särskilt svårt att sätta sig in i hur det är att hängas ut som skyldig för ett brott, i synnerhet av den här digniteten, som man inte alls har begått? Eller är det så svårt att tänka sig att det blir svårare att få en mördare fri för att man inte kan göra någon fotokonfrontation med ett nu så känt ansikte?

Handlar det om offentliga personer, som exempelvis kungen som jag har skrivit om, så tycker jag det är en annan sak, men en icke-offentlig person ser jag inte alls poängen att någonsin, inte ens som dömd, att publicera personuppgifterna på. Det kan inte ge något gott varken på kort eller lång sikt.

Utöver allt ovan så undrar jag om det inte är dags att fundera över licensgivningen för vapen, när det går att få licens, trots att man inte bedömdes vara lämplig för lumpen...

Man kan göra en parallell till det misstänkta terrorbrotten i Göteborg, som visar sig ha varit ett grovt polisiärt misstag och hur det hade sett ut med flera människor misstänkta och barn som behandlas mycket illa av polisen och hur det hade varit för de personerna att hamna på löpsedlarna för alla att se.

Kan SÄPO visa sig vara lättlurade, så kan det givetvis hända vem som helst och då står ni där med skägget i brevlådan...

Mer media svd svd svd dn dn dn dn dn skd skd skd skd skd skd skd skd ab dag dag gp gp gp hd hd hd nsk


Inga helt anonyma kommentarer släpps igenom!

Märkligt att man glömmer bort vissa saker så lätt...

Märkligt att en kommentator som Gudmundson inte alls bekymrar sig över de politiska frågor som kungen är med om att få information om, inte minst utrikespolitiska, som utrikesnämnden där kungen är ordförande, som är utpressningsmaterial när han försätter sig i penibla situationer och blir utpressningsmaterial...

Sydsvenskans Henrik Bredberg får till det hela mycket bättre i Ingen vanlig sängkammarfars, jämfört med Gudmundson i Kungen borde stå över skvallret och Crispinson i Baksidan av att alla ska bekräftas, som försöker få det att enbart handla om att någon kanske varit otrogen...

Jag skrev mer tidigare om den här berättelsen i Medias snällhet hedrar inte, vilket naturligtvis även gäller skribenterna ovan... Men jag menar en kung som kastar pil med nazister, under VAM:s fana, kan man väl stå ut lite annat också, eller?

Inga helt anonyma kommentarer släpps igenom!

Medias snällhet hedrar inte...

Jag skrev om den så omtalade kungaboken igår i Kan den debatten komma nu och hoppades, lite naivt tror jag, på att kungen kanske agerat olämpligt kan resultera i att kungahuset mer ifrågasätts.

Det märks rätt tydligt att kungahuset inte är jättevana vid att hantera den här typen av kritik eftersom de agerar rätt märkligt, vilket bland annat en känd pr-expert kommenterar i flera tidningar.

Att det blir ett stort intresse kring boken ökar onekligen möjligheterna att det faktiskt får någon form av påverkan, låt gå att det kanske inte leder till vad jag vill, men att i vart fall granskningen av kungahuset ökar jämfört med det fjäskande som varit det vanliga tidigare.

Tvärtemot vad andra tycker, så tycker jag det märkligaste är medias agerande, där man tydligen vetat om en hel del om kungahusets medlemmars förehavande, men valt att vara tyst om det, på ett sätt man inte varit om det gällt politiker eller andra skattefinansierade verksamheters agerande.

Det är illa nog att ha personer som kan begå vilka brott som helst, och aldrig bli fällda. Att dessutom välja att inte bevaka dem är inte värdigt en demokrati.

Läs gärna Åsa Linderborgs artikel Kung Byxlös.

Mer media dn dn dn dn gp gp gp gp gp ab ab hd hd hd hd hd hd svd svd svd svd svd svd dag skd skd skd skd nsk nsk nsk nsk


Inga helt anonyma kommentarer släpps igenom!

Vad hade Wikileaks hittat i Afghanistan för Sveriges del?

Apropå vad jag skrivit tidigare om den svenska insatsen i Afghanistan, senast i Ta ansvar inför folket, så undrar jag om det inte är fler än jag som gör paralleller mellan den och den läckor som kommer ut via Wikileaks idag?

Att fler civila än soldater dött i Irak borde egentligen inte vara så stor rubrik, med tanke på att det är så krig vanligtvis ser ut och att det inte alls är ovanligt att barn drabbas extra hårt.

Lika vanligt är det att den militära makten medvetet försöker mörka hur illa statistiken ser ut, som i ett led i den psykologiska krigföreningen, som ibland enbart är riktad mot hemmaopinionen.

Det gamla talesättet att sanningen är det första som dör i ett krig gäller självfallet även för Sverige i Afghanistan.

Oavsett vad man tycker om det, så är det självfallet så att media måste ges möjlighet att få granska så mycket händelser som möjligt, för hur ska man hitta missgärningar om ingen öppet kontrollerar en verksamhet som kan leda till död och lidande för många? Det är ingen slump att det först nu kommer fram att man tänkt låta övergrepp passera, på ett sätt som påminner om en diktaturs sätt att hantera övergrepp.

Den folkrättsliga grunden är klen, för att inte säga obefintlig, för den militära insatsen i Afghanistan. Det är mer dags att agera mot en mer humanitär insats, gärna långt innan det börjar läcka ut vad svenska medier inte alls fick veta för att inte påverka hemmaopinionen negativt.

Till sist så kan jag rekommendera filmen Nothing but the truth, som vi såg igår, som tog upp det här ämnet om vikten av att media tillåts granska och att de inte går i maktens ledband.

Mer media svd svd svd svd svd sds dn dn dn gp kb exp exp exp gp gp gp kvp kb kb ab


Inga helt anonyma kommentarer släpps igenom!

Svårt att hitta ljuspunkter...

Det är naturligtvis svårt, för att inte säga nästintill omöjligt, att hitta några större ljuspunkter för valresultatet i gårdagens val, eftersom varken de Rödgröna blev största block eller sverigedemokraterna gick att hålla utanför riksdagen. Det hedrar Wetterstrand att helt utesluta samarbete med moderaterna!

Det känns helt klart tungt att inse att det behövs fyra år till med alliansstyre, som dessutom indirekt kommer att stödjas av sd, något som helt klart gör det till ett val utan vinnare.

Naturligtvis så kommer det kritik mot hur S har agerat, inte minst genom att lyfta fram samarbetet med de andra rödgröna partierna. Jag tror dock inte att det spelar någon större roll, eftersom de flesta inom S alltid har föredragit samarbete med V än med exempelvis Mp.

Tyvärr tror jag det spelar mycket större roll med partiledare, som jag personligen tycker bra om och har svårt att förstå att inte andra gör det samma, som inte drar många extra röster och att media verkligen har gått in för att mosa dem och deras misstag sen förr.

Det är svårt att hitta människor som inte gjort misstag, men det tycks vara kravet idag, trots att allianspartiernas politikers misstag mycket lättare glöms bort. Det är ytterligare en del av Pravdastyrningen från media.

Några små tröster finns trots allt.

De rödgröna går framåt i skolvalen, vilket lovar gott inför framtiden och sd tappar i lokalvalen.

Ser man på vilka som röstat på sd så är det de vanliga missnöjesröstandena och de är naturligtvis lätta att göra besvikna, oavsett vilka de röstar på. Något som understryks av att de tappar i lokalvalen, vilket sannolikt kommer att bli utgången efter nästa val igen även på riksplanet.

Som flera olika statsvetare säger så har de haft väldigt stor hjälp av media och att de synts så mycket mer än partier utan för riksdagen brukar göra.

Ska man säga något om valet i Älmhult, som inte bara är negativt sett till att de borgerliga fortsätter vara stora tillsammans, så är det att vi i Vänsterpartiet faktiskt gick framåt, och det även i valdistrikt där jag knappt trodde vi hade väljare, och det finns ställen vi mer än fördubblat, ja nästan tripplat, antalet röster.

Att gå framåt i 8 av 9 distrikt är en framgång, om än alldeles för liten eftersom den inte ger ett mandat till, till det enda vi har i fullmäktige. I slutändan blir det knappt en procents ökning och knappt 90 röster mer än förra valet.

Det mest anmärkningsvärda är snarast de stora tappen som folkpartiet och kd gör, men jag är inte jätteförvånad med tanke på hur tysta de har varit inför valet, samt att sd går framåt radikalt också, trots att de inte synts mycket i media och när de väl gjort det agerat rätt märkligt... Jag tror dock att draghjälpen från rikspolitiken är stor för deras del och att deras tapp kommer bli ännu hårdare efter nästa val.

Från och med idag börjar definitivt nästa kampanj inför valet 2014. Det är illa nog att behöva stå ut med fyra alliansår till, men inte en gång till!

Mer media ab ab svd svd svd svd svd svd svd svd svd svd dn dn dn dn dn dn dn dn dn dn dn sds sds sds sds sds dag dag dag dag dag dag dag exp exp exp exp gp gp gp gp gp gp gp skd nsk nsk hd hd hd hd smp smp




Inga helt anonyma kommentarer släpps igenom!

Annonser från BloggPartner