Lek inte med skattebetalarnas pengar

Det är i mina ögon alltid intressant när vi ställer oss emot skattepengar som satsas på turism, samtidigt som de borgerliga partierna är för det, när det traditionellt sett är tvärtom: Att de borgerliga alltid tror på att de privata intressena löser alla problem.

Jag vågar påstå att det är lite av en mytbildning som i praktiken inte alls stämmer hela tiden. Som sägs i en av intervjuerna i våra två lokaltidningar idag, så är vi inte emot det. Men om man försökt göra något turistiskt av verksamheten ute på Möckelsnäs, men intresset varit relativt tamt hela tiden, så är det tveksam om det alls existerar någon verksamhet som kommer att fungera där ute. Vänsterpartiet Älmhult tror åtminstone inte det.

Rapporten som ligger till grund för föreläsningen på kvällens fullmäktige kommer att redovisas från kl 18.30 innan själva sammanträdet börjar. Jag har läst den, men tyvärr verkar den inte tillgänglig på kommunens hemsida.

Men flera av de ställena man jämför med som har många nog besökare att ro i land den här typen av besöksmål är vid stora turistattraktioner och/eller större städer.

Ett exempel är Fredriksdalsområdet i Helsingborg. Enligt Wikipedia har Helsingborg 130 000 invånare i kommunen. Det är dessutom en stor passage för E4:an över till Danmark och E6:an mellan Göteborg och Malmö. Du har dessutom gångavstånd från Helsingborgs tätort, där nästan 100 000 invånare bor.

Det går inte att jämföra med något som finns i närheten av Älmhult, med sina drygt 15 000 invånare, där det tänkta besöksmålet ligger ca 1,5 mil från centrum, en halvmil från ställen där man faktiskt vet att Carl von Linné levde och bodde under sin tid i vår nuvarande kommun.

Det går inte ens riktigt att jämföra med Ljungbergmuseet i Ljungby, som trots att det ligger i tätorten och också har nära till E4:an inte drar mer än 12 500 besökare per år.

I bästa fall tror vi i Vänsterpartiet att det är liknande siffror vi kan räkna med här, vilket är långt ifrån de 60 000 som utredaren hoppas på.

När vi har en kommun som har ont om pengar, och lånar stora summor (istället för att höja skatten) och ändå har en ekonomi som inte är i balans, samt en skola som saknar stora summor pengar så är det i vårt tycke ett farligt vågspel med skattepengarna från invånarna som inte är värt de stora riskerna.

Vi måste se till kärnverksamheten för kommunen först, sen kan vi börja diskutera projekt med osäker utgång.

Jag kan dessutom påpeka att det kan se ut som om vi bestämde oss efter Citykyrkan gick ut med att de fortfarande var intresserade. Men som går att av Vänsterpartiet Älmhults kalendarium, så hade vi vårt möte kvällen innan tidningen publicerade sin artikel.

Vem vet, kanske finns det idag fler intressenter för att ha någon form av verksamhet. Det är inget vi ställer oss emot, tvärtom, konkurrens på det här området är oftast bra.

Huvudsaken är att kommunen inte ska äga någonting som kräver 6-7 miljoner i investeringar direkt och sen flera miljoner per år i driftsbudget.

Här är Smålänningens artikel:

Inga helt anonyma kommentarer släpps igenom!

Sälj skiten!

Någonstans hoppas jag att jag har fel, i min misstro mot att Linnéanläggningen på Möckelsnäs ska fungera som centrum för barnfamiljer, men jag tror inte man kan jämföra en stor stad som Helsingborg, med stor trafik igenom staden och andra besöksmål som drar folk med Älmhult där Linnéanläggningen ligger långt från 23:an och trafiken som passerar igenom kommunen...

En sak som är nästan helt bortglömt som turistmål är stället som Linné växte upp på, Stenbrohults kyrkogård med den gamla prästgårdstomten och där Linné levde en den största delen av sitt liv i dagens Älmhults kommun. Däremot är det tveksamt hur lätt den är att utnyttja i turistisk synpunkt med tanke på att den ligger på dagens kyrkogård.

Jag har oerhört svårt att se att det här inte ska bli något annat än en fortsatt icke-lönsam kostnad för kommunen och att den så fort som möjligt borde säljas till Citykyrkan.

Linnéanläggningen borde placerats väldigt nära födelsehemmet eller möjligen nära dagens blivande Handelsområde, som man å andra sidan officiellt inte kände till då.

Att tror att 60 000 personer per år ska hitta dit är lika orealistiskt och icke-trovärdigt som de 100 000 som skulle hitta ut dit enligt den första kreativa personen som lurade alla den tidens politiker till en av de sämsta investeringarna på många år och genomröstad på mycket oklara grunder...


Då lär knappast den lilla krokiga och smala vägen av idag räcka till...


Inga helt anonyma kommentarer släpps igenom!

Alliansens olika ansikten

Det känns som att det är lite låg nivå på retoriken, när man väljer att lansera en Juholtsajt från moderaterna, för att visa att han är ekonomiskt oansvarig... Tala om att man har tappat tron på sin egen förmåga som parti att övertyga människor utifrån sin egen politik att man själv är de som känner ansvar...

Ska man tala om bristande ansvar hos motparten, så sågas regeringens friskoledirektiv och den får ändå ses som en viss förbättring med hur det varit tidigare, där det gått att på mycket kort tid tjäna stora summor pengar, som inte beskattas alls, på våra skattepengar tack vare den moderata politiken.

Annat är det med borgerligheten som styr i Älmhults kommun, som nu får ta över satsningen på Orangeriet och kunskapscentrumet, som inte var tänkt att det skulle drivas i kommunal regi, men som från första början var en vansinnessatsning som så här i efterhand känns mycket svår att förstå att någon kunde låta sig luras till att tro på. (Jag har skrivit mer utförligt om det i Ett dåligt beslut på både lång och kort sikt och Det blir knappast bättre).

Jag kan i sak förstå och tycka om att man från kommunalt håll satsar skattepengar både för turismen och för de egna medborgarna, som det handlar om i farsen som ska sättas upp på gamla Silverdalsområdet. Det handlar om, i sammanhanget, rätt små pengar. Inte tiotals miljoner kronor som orangeriet. Det går att någonstans se som samma typ av kärnverksamhet som att skolelever och deras kunskaper ska hålla en bra nivå. (Jämför exempelvis med grannkommunen Ljungby som har haft mycket artister i deras hembygdsparker som dragit mycket folk, som är en kul satsning även Älmhult borde ta efter).

Fast det är ju oerhört märkligt att se att den borgerligt styrda maxialliansen går in med pengar i det här, när de så ofta, både i Älmhult och på andra ställen, gärna anammar att låta privata intressen driva vad som brukar vara kommunal verksamhet. Något deras moderpartier normalt sett inte alls verkar tycka bra om.

Jag rekommenderar även Gustav Fridolins text Vi måste lyssna på företagen på opinionssidan hos SvD. Det är något som Vänsterpartiet periodvis varit rätt dåliga på att göra, men ibland har det glimtat till, även om det fått för kort medieuppmärksamhet, trots att Vänsterpartiets företagspolitik är mer populär än alliansens.

Att låta bli att satsa på t ex järnvägarna har gjort att Ikea i Älmhult har fått problem att få fram både varor och anställda i tid, vilket borde gälla många företag och jobbskatteavdraget gynnar mest de som är mer välbetalda, vilket i högre grad sparar pengar istället för att spendera dem. Jämför med människor som levt ekonomiskt begränsade en tid, de har alltid ett uppdämt behov av att köpa saker och får mer snurr på företagsamheten än de som sparar pengarna.


media ab ab ab ab ab ab ab ab ab ab exp exp smp exp exp exp gp gp nsk nsk dn dn dn dn dn dn hd hd smp smp smp svd svd svd svd kvp dag skd


Inga helt anonyma kommentarer släpps igenom!

Det blir knappast bättre...

Jag skrev om Ett dåligt beslut på både lång och kort sikt, angående det köpet som kommunen valde att göra av det konkursdrabbade Kunskapscentrumet på Möckelsnäs för några dagar sen, eftersom det är ett ekonomiskt tveksamt projekt.

I dagens Smålänningen så visar det sig att kristna Kanal 10, som ägs av en pastor från Citykyrkan i Älmhult, har lagt ett bud på 10 miljoner och som är 2 miljoner högre än det bud som kommunen gav och som konkursförvaltaren accepterade.

Tydligen så har tv-kanalen ansett att de fått för få dagar på sig att låta banken gå igenom lånet som hade kunnat möjliggöra köpet och därefter dragit tillbaka sitt bud.

Att det hela är ett konstigt beslut, sett till att kommunen köper kunskapscentrumet, nämnde jag tidigare, men när man nu dessutom köper det till ett lägre pris än vad man hade kunnat göra så blir det ännu märkligare. I synnerhet om man, som flera politiker framförde på fullmäktige, vill köpa det av hänsyn till företagarna som satsat pengar som riskerar gå förlorade om det inte blir en köpare.

Visserligen ansåg jag då, så väl som nu, att företagare ger sig in i affärsprojekt med vetskapen att de kanske inte får igen några pengar alls och att de någonstans får stå sitt kast för sina beslut som alla vi andra får göra vid dåliga beslut.

Men det argumentet försvinner totalt bort nu när man inte agerar för att få ut så mycket pengar som möjligt till fodringsägarna.

Nu ska jag villigt erkänna att jag inte alls kan juridiken kring konkurser, så jag utgår från att allt gått till väga som sig bör.

Men en konkursförvaltare som i slutet av intervjun konstaterar att "kanal 10 hemskt gärna skulle vilja köpa Kunskapscentrum och fastigheten skulle passa dem utmärkt." samt att "på det här sättet räddas Linnés kulturskatt", via kommunens köp ser märkligt ut i mina ögon. Jag trodde att konkursförvaltarens enda uppgift var att få ut så mycket som möjligt för det som har gått i konkurs, för att företräda de som riskerar att bli utan pengar.

Det centerpartistiska kommunalrådet Peltola säger dessutom i Smålänningen att "Vi vill fortsätta på samma vis som stiftelsen och hedra det engagemang som företagen som sponsrat Kunskapscentrumet har lagt ner."

Inte för att vara sån, men med tanke på hur illa det gick så är ju frågan varför kommunen ska fortsätta vara inblandad i ett uppenbart riskprojekt?

Eftersom hela bygget är ett nybygge, som inte ens ligger i direkt anknytning till det stora turistmålet, Linnés födelsehem och inte heller hans uppväxtplats (vilket naturligtvis är svårt eftersom den ligger på kyrkogården där jag jobbar) så har jag mycket svårt att se att kunskapscentrumet i sig är viktigt varken för turisterna eller för att bli ett världsarv på sikt.

Istället undrar jag om problemet inte är vem som är köparen?

Det ska sägas att jag själv ideologiskt står väldigt långt ifrån vad jag uppfattar vara Citykyrkans inriktning, som jag upplevt som närstående till Livets Ords framgångsteologi, vilket understryks av Ulf Ekmans blogg.

Även om det nu är så att vem köparen är som är ett av problemen, så kan det vara som en person sa apropå att vederbörande hade hört ett rykte om att de lagt ett bud: "Är de ett problem för någon så måste man se det bättre att de kommer så långt iväg från centrala Älmhult som möjligt".

Själv ser jag på köpet och försäljningen krasst, rent och strikt ekonomiskt. Den som har möjlighet att betala mest är den som bör få köpa det som ingår i en konkurs, så länge det inte är en uttalad kriminell organisation.

Här verkar man inte velat ge möjligheten att få fodringsägarna att få tillbaka så mycket pengar som möjligt.

Uppdaterat Jag noterar att en privatperson har överklagat beslutet att kommunen köper anläggningen. Jag tror dessvärre inte att det kommer att påverka processen det minsta, men det är ändå bra att det görs.

Uppdaterat 2 Jag noterar att även Sd överklagar kommunens köp av anläggningen. I sak kan jag tycka att informationen kom försent för alla inblandade, eftersom det var rätt få som visste om något innan. Men i sak tror jag, tyvärr, inte att det hela fått en annan utgång.

Mer media smp


Inga helt anonyma kommentarer släpps igenom!