Wikileaks behövs för demokratin

I Always looks on the bright side of the life tar SvD:s ledarsida upp Wikileaks och ställer sig det retoriska konstaterandet att man behöver kunskap för att kunna hantera all information på bästa sätt och för att inte göra det till infotainment enbart.

Frågan är då hur man ska kunna lägga till kunskap till den läckande informationen om den inte alls läcker ut? Då blir den förbehållen några mycket få människor som i sin tur att filtrera den precis hur de vill, utan allmänhetens vetskap.

Det gör att Wikileaks är till nytta för demokratin hur man än vänder och vrider på det.

Wikileaks har jag skrivit om flera gånger förut, senast i Var är ni alla andra dagar?


Inga helt anonyma kommentarer släpps igenom!

Var är ni alla andra dagar?

Det senaste inlägget här jag skrev var om Wikileaks och hette Yttrandefriheten ska endast krävas i andra länder, exempelvis Kina.

Men även när det gäller just Kina så tycker jag det finns mycket märkligheter från inte minst svensk media och svenska politiker.

Det finns gott om uppmaningar om att kritisera Kina och inte vara för undfallande mot dem, nu när det är så att fredspristagaren inte får komma hit, utan befinner sig fängslad i Kina.

Med tanke på alla reaktioner Kina visar upp tack vare Nobelpriset så är det tydligt att de verkligen tycks uppleva den negativa uppmärksamheten som oerhört jobbig.

Frågan är då bara varför media, företrädesvis mer eller mindre påstått liberala människor, nästan enbart yttrar sig en dag som den här?

Läs gärna följande artiklar:

Den tomma stolen - Stå upp mot Kinas senaste utpressningskampanj, från DN:s ledarsida

Försiktigt tassande kring den kinesiska makten - Skånskans ledarsida

Västvärldens ledare måste visa stöd för kampen för mänskliga rättigheter i Kina av bland annat Lennart Sacredeus från Kd.

Som en logisk följd så borde Wikileaks som organisation få fredspriset nästa år. För precis som året fredspristagare skriver så lever det fria ordet på internet. Hans text och exemplet Kina visar mycket tydligt varför ett faktiskt fritt internet och organisationer som Wikileaks inte bara behövs utan faktiskt också bör uppmuntras för att fortsätta tillåta det fria ordet.

Och som jag skrev tidigare i veckan så är jag övertygad om att risken för krig är betydligt mindre med fler sanningar och färre lögner, något som borde vara helt i fredspriset till Nobels äras tankegång. Men så länge det är natopräglade politiker som tagit över nobelsfredspris lär det inte bli någon förändring åt ett vettigt håll...

Även de gånger de kritiserar och avslöjar väst, och inte bara  diktaturstater som väst gärna gör affärer med och låter tjäna pengar på oss.

Det är skönt att se att Nobelpristagare Liu Xiaobo själv tror på Kinas frihet. Själv är jag betydligt mer pessimistisk. Varför ska man vilja lägga ner diktaturen när den går så bra och understödjs av västmakterna som behöver billig arbetskraft?

Frågan är var kritikerna idag är alla andra dagar?

Uppdaterat Som svar på tal så kommer idag några mycket bra artiklar som faktiskt visar att det finns ett antal människor som reagerar, även om de i vissa fall står långt från mig politiskt sett.

Två moderater, i form av Karl Sigfrid och Mary X Jensen, i Sverige bör fördöma USA:s övertramp:

Situationen som denna visar vilka som tror på yttrandefrihet bara när det bekvämt och vilka som gör det på riktigt. Nu har Sverige möjlighet att göra skillnad genom att gå mot strömmen och stå upp för det självklara - att en liten nyhetsaktör på nätet har samma rättigheter som traditionella medier. Vi förutsätter att Sverige agerar utifrån vad som är rätt - inte utifrån vilka regeringar vi betraktar som våra vänner - och försvarar Wikileaks när omvärlden gör vad den kan för att kväva det fria ordet.

Hans Agné, som är statsvetare, skriver på SvD:s Brännpunkt, i Öppenhet skapar en säkrare värld:

Också i Sverige har tonläget blivit upphetsat, bland annat genom påståendet att offentlig insyn skulle motverka möjligheterna att bedriva en effektiv säkerhetspolitik. Men på den punkten har diskussionen hamnat fel. Större öppenhet gör världen säkrare.

Att det inom säkerhetspolitiken skulle råda ett utbytesförhållande mellan offentlighet och effektivitet stämmer inte. Öppenhetsmotståndare brukar mena att det är lättare för politiker att göra viktiga överenskommelser om de inte i efterhand behöver försvara vilka eftergifter de tvingades göra under förhandlingarna. Effektivitet handlar då om att stärka möjligheterna att få igenom beslut som allmänheten står emot.

Vill man att politiken i stället så effektivt som möjligt ska tjäna allmänheten är insyn som regel bra, också inom säkerhetspolitiken.

En annan missuppfattning är att demokratisk kontroll av säkerhetspolitik egentligen är onödigt . Anledningen skulle vara att statens uppgift begränsas till att skydda det egna folket och att säkerhetspolitiken riktar sig mot icke-medborgare. Men i global politik kan man inte resonera på det sättet. Där måste staten för att vinna legitimitet främja allas intressen. Erkänner man inte det kravet ens som en målsättning i den globala politiken förvandlas politiken till en renodlad maktkamp – och den utvecklingen gagnar inte någon, allra minst ett litet land.

Samtidigt som nyheterna ovan kablas ut så noterar jag att USA och Kina för militära samtal och det ter sig plötsligt lite mindre förvånande...

Mer media ab ab ab ab ab ab svd svd svd svd svd svd svd svd svd svd svd svd svd dn dn dn dn dn dn dn dn dn dn dn dn dn dn dn dn dn dn dn dag dag dag dag exp exp exp exp exp gp gp gp gp gp gp gp gp gp gp gp gp skd skd skd skd skd hd hd hd hd hd hd hd nsk nsk nsk kvp smp


Inga helt anonyma kommentarer släpps igenom!

Det är alltid någon annans fel...

Igår skrev jag Skjuta skjuta på budbäraren och En demokrati i svajning av egen kraft angående Wikileaksaffären som fortsätter med full styrka att röra upp världspolitikernas skyddade värld.

Det är rätt märkligt, och osannolikt, att det tycks, som Lena Mellin skriver i Aftonbladet, som om USA skickar hit diplomater som är klåpare och kommer med konstanta felaktigheter...

Det är lika märkligt, även om jag i sak inte betvivlar att det är sant, att försöka skylla ifrån sig på tidigare regeringar och att man ärvde systemet från dem.

Med andra ord så kan man slippa ta ansvar för någonting man har gjort någonsin genom att hävda att det är något man ärvt... Att föra en egen politik för att styra upp något man påstår sig tycka illa om är inte att tänka på!

Överhuvudtaget så tycker jag hela den här historien är oerhört bra på att visa att det är lätt att klaga på Kina och andra diktaturstater, men att det är svårt att inse brister i den egna demokratin, trots att det finns flera tydlig paralleller.

Läs gärna Wilhelm Agrells utmärkta debattartikel i DN, Det är samma gamla lik som trillar ur garderoberna:

De säkerhetspolitiska relationerna med USA hanteras i slutna rum där medborgarna hålls utanför. Wikileaks-avslöjandet ger unika inblickar i de svensk-amerikanska relationerna på säkerhetsområdet. Diplomatrapporterna riktar sökarljuset på ett permanent demokratiskt underskott – en följd av en mer än sextioårig svensk dubbelpolitik. Denna gåtfulla subkultur bygger på att det är lättare att söka samförstånd med främmande makt än med de egna medborgarna och deras valda ombud, skriver Wilhelm Agrell.

...

Om diplomatrapporterna riktar sökarljuset på något så är det just detta permanenta demokratiska underskott på det säkerhetspolitiska området. Det är följden av en mer än sextioårig fortsatt dubbelpolitik, där den faktiska innebörden och omfattningen av relationerna inte kan redovisas för medborgarna. Dessa förutsätts inte kunna förstå statsnyttan och kan alltså förväntas ställa till oreda. Saken måste därför hanteras i slutna rum, så små som möjligt, och obehöriga hållas utanför. Till de sistnämnda har under årens lopp kunnat räknas diverse statsråd, riksdagen, olika granskningsorgan och självfallet medierna.

Att medborgarna tillhör de obehöriga säger närmast sig självt. Det är således helt följdriktigt att president George W. Bush får rådet av sin Stockholmsambassadör att om han tackar statsminister Reinfeldt för det nära samarbetet i kampen mot terrorismen så bör detta ske i enrum.

Mycket lite tycks ha förändrats på sex decennier; den klassiska devisen att svensk säkerhetspolitik ligger fast kan här ges en alternativ ironisk innebörd.

Det som ligger fast är framförallt den gåtfulla nationella subkultur som bygger på att det är lättare att söka samförstånd med främmande makt än men de egna medborgarna, deras valda ombud, och allehanda kontrollorgan som är instiftade för att inte få reda på något. När det nya millenniets garderober lite oförhappandes öppnas i förtid så är det följaktligen samma gamla lik som trillar ut ur dem.

Mer media ab ab ab svd svd svd svd svd svd svd svd dn dn exp exp exp exp gp gp gp hd hd smp dag


Inga helt anonyma kommentarer släpps igenom!

Sluta skjuta på budbäraren

Jag skrev i morse om En demokrati i svajning av egen kraft och syftade på att det går att skjuta budbäraren Wikileaks hur många gånger man vill, men det är likväl bara de olika ländernas egen kraft och förmåga att agera odemokratiskt som får de konsekvenserna vi ser nu.

Hade de agerat som sig bör, fullt ut demokratiskt och med så mycket ärlighet och öppenhet som helst, så hade Wikileaks överhuvudtaget inte fyllt något behov och hade inte fått den uppmärksamhet och intresse den får nu. Shame on you all!

Småsaker, som egentligen inte spelar någon roll, som att Bildt jämförs med en arrogant adelsman eller en hund är ju en sak som går att ta med en klackspark.

Men en justitieminister som lämnar uppgifter om de egna medborgarna till annan makt kan, och bör fortsätta vara, mot grundlagen.

En sanningskommission som Vänsterpartiet föreslår eller den KU-anmälan som Mp har gjort kan i bästa fallet leda till någonting, men vi har sett liknande försök flera gånger förut med relativt nedslående resultat. I det här fallet litar jag nästan mer på media än demokratin, vilket i sig är allt annat än bra, men någon måste självfallet agerar så att det får några konsekvenser.

Jag har gnällt på svenskan att vara för regeringsvänlig och ha svårt att kritisera alliansregeringen. Men i det här fallet så tycker jag de agerar utmärkt, som får tillgång till Wikileaksmaterial och kan göra en normal journalistisk bedömning av vad som är lämpligt och viktigt att gå vidare med och publicera.

Precis som deras resonemang om att inte hänga ut oskyldiga privatpersoner så håller jag med om det samma. Det är en del jag starkt ogillar. Men när det gäller så här stora saker så är det nästan värt att offra den principen.

I synerhet om alternativet är ett internet som är lika obehagligt övervakat som diktaturens Kina.

Precis som Åsa Linderborg säger så är frågan Varför Assange är skurken, när det är så många andra som gjort så stora fel?

En sak jag inte tänkt på, som Guillou lyfter fram, är att utbyte av underrättelsematerial går att göra på lagligt sätt. Det borde väl vara en given grundförutsättning för en demokrati att göra på det sättet?

Mer media ab ab ab ab ab ab ab svd svd svd dn dn dn dn dn dn dn dag dag dag exp exp exp exp exp exp exp exp gp gp gp hd hd


Inga helt anonyma kommentarer släpps igenom!

En demokrati i svajning av egen kraft

Jag skrev igår om Yttrandefrihet ska endast krävas i andra länder, om hur märkligt det är att man från flera västländer kritiserar Kina som censurerar internet, men själva försöker göra exakt samma sak när man blir avslöjad med oegentligheter.

Just nu har vi ett parti, en allians och en regering som styr, som medvetet försöker mörka allt för riksdagen på ett mycket oklädsamt och odemokratiskt sätt, eftersom just riksdagen är det högsta beslutande organet i vår demokrati.

I sak är det naturligtvis inte så förvånande att det funnits ett uttalat samarbete, om än i det fördolda, med USA. Men att i skenet av hur USA agerat mot världsterrorismen så finns det all anledning att kritisera hur man undvikit att föra fram diskussionerna kring samarbetet i ljuset för medborgarna.

Hela sanningen lär vi aldrig få veta, och det är knappast första gången eller första regeringen som agerat klandervärt.

Men däremot borde det vara sista gången det sker, om man öppnar upp möjligheten för att låta allmänheten ta del av mer politiska beslut, eftersom motsatsen är demokratiskt tveksam och den typen av tveksamheter ska självfallet inte användas i en demokrati. Att den avklädda världspolisen hamnar i blåsväder och inte är så demokratiska är vi vana vid, men varför ska Sverige gå samma väg?

Mest förvånande är ärligt talat, även för mig som håller till på den vänstra sidan politiskt sett, även om det är till vänster om sossarna, det faktum att regeringen Persson skötte sina kort väl efter den ytterst obehagliga avvisningen av egyptierna 2001som slutade i tortyr för de två männen.

Nu visar det sig att regeringen Persson agerade helt annorlunda 2005 och 2006. Det var efter Irakkriget och TV4:s avslöjande och det fanns välgrundad anledning för regeringen att undvika mer mediekritik. Nu sände Säpo ut militär underrättelsepersonal, i flygplatsoveraller, för att spana på ett misstänkt amerikanskt charterplan som skulle tanka på Arlanda.

De förklädda svenskarna upptäckte en amerikansk fångtransport, enligt vissa uppgifter satt passagerarna fastspända med huvudena täckta av huvor. Detta och andra plan transporterade fångar som skulle deporteras till Jordanien eller Egypten – länder som knappast är kända för att respektera mänskliga rättigheter.

Efter upptäckten fick USA:s Stockholmsambassad det hett om öronen. Ett nytt civilt ”charterplan” med fångar var på väg att mellanlanda i Sverige. USA:s bortförklaring att det var en militär transport underkändes från svensk sida. Nästa försök att kalla det en ”diplomatisk specialflygning” möttes av en kanonad av kritiska svenska frågor. Detta och än tydligare svenska markeringar från försvarsdepartementet ledde till att dessa deporteringar av fångar via Sverige upphörde.

De läckta dokumenten visar tydligt att Sverige visserligen är god vän med USA – men ingalunda alltid faller undan för amerikanska önskemål. Tvärtom sätter sig Sverige i respekt och agerar självständigt när så krävs.

Till det sista stycket i citatet ovan kan man också säga att Sverige under en socialdemokratisk regering sätter sig i respekt. Hur det är idag är en annan sak,  med tanke på hur regeringen även efter avslöjandet accepterar USA:s övervakning.

Både Sverige och USA, samt flera andra länder, som normalt sett ses som demokratier är onekligen i svajning vad det gäller att vara en demokrati. Det tycker jag är betydligt allvarligare än de avslöjanden som kommit fram och vad de eventuellt riskerar.

Mer media svd svd svd dn dn dn dn dn exp exp exp skd nsk ab ab ab ab ab hd


Inga helt anonyma kommentarer släpps igenom!

Yttrandefrihet ska endast krävas i andra länder

Wikileaks och hur de kan skapa ett bättre socialdemokratiskt parti skrev jag om igår och jag gladdes åt att det faktiskt fanns, efter lite väl lång tid, de som försvarar journalisters rätt att skriva och avslöja som stödde deras aktiviteter.

Men precis som jag skrev om ytterligare några dagar tidigare så svänger det fram och tillbaka om vad vissa tycker om Wikileaks och idag läser jag en mycket märklig ledartext i centeranknutna Skånska Dagbladet, En dålig vecka för kritiskt tänkande. En av de saker han hänger upp sig på är att man inte kan veta om det läckorna berättar om faktiskt stämmer.

Men å andra sidan så finns det problemet även i traditionella medier som hans egna. Det är många gånger som media skriver om saker som enbart är hörsägen från någon som är svårbevisat och jag kan inte se att det här skiljer sig särskilt mycket.

Utöver det så står det fortfarande vanliga media fritt att granska det material som faktiskt kommer ut, som jag åtminstone till viss del upplever att viss svensk media gör med de uppgifter som berör Sverige.

Frågan är varför vi ska undanhållas att skattepengarna till JAS än en gång visar sig vara en felinvestering och att vi blivit blåsta många gånger om?

Märkligt nog är, med tanke på vad jag skrev om nyss, var att den socialdemokratiska regeringen som fått så mycket kritik för den CIA-utförda fångtransporten av egyptier som felaktigt misstänktes för att vara terrorister inte bemödade sig att utnyttja att de senare stoppade liknande flygplan från att använda Sverige.

De behöver onekligen förnya sitt tänkande i det partiet och att gå ut med en sån sak hade till viss del kunnat rädda ansiktet på partiet.

I slutändan är dock ändå det som händer nu oerhört osmakligt, i form av strypt pengaflöde och andra försök att stoppa Wikileaks som enbart påminner om diktaturstater och det är knappast värdigt länder som hävdar att de är för demokrati.

Hur ska ni sen kunna kritisera Kina när de gör samma sak? Är man för demokrati så kan man inte välja bort kritisk granskning där internet är ett hjälpmedel bara för att det drabbar den egna verksamheten.

Uppenbarligen ska yttrandefrihet enbart krävas i andra länder och är det början till slutet för ett fritt internet så är det ett allvarligt hot för demokratin.

Mer media ab ab svd svd svd dn dn dn dn dn dn dn dn hd hd hd gp skd exp dag


Inga helt anonyma kommentarer släpps igenom!

Ett bättre socialdemokratiskt parti tack vare Wikileaks?

Jag skrev igår om en sosse som faktiskt förstår varför S förlorade valet, vilket ger en god grogrund till att förnya partiet och göra en förnyelse som tar bort alliansregeringen. (Att sen den gamle moderaten K-G Bergström försöker skylla skulden på V är inte mycket att ta på allvar)

Men har man fortfarande kvar ledande politiker som vill satsa hårt på att skandalisera motståndarna, framför att få fram en bra egen politik, så lär det aldrig gå.

Om inte förr så borde det vara extremt tydligt idag att moderaterna av idag är omöjliga att skandalisera när de har så stor del av media bakom sig. De moderata skandalerna under de senaste åren hade behandlats på ett helt annat sätt om det vore sossar som var bakom dem, men M tycks som gjorda av teflon och allt rinner av dem.

Det är en sak att såga sitt parti internt, men att vara omdömeslös nog att göra det även utanför mot främmande makt, istället för att satsa på en bättre politik är milt sagt omdömeslöst. Hur vore det att såga sig själv också? Att byta ut Ahlin är en grundförutsättning för att ta sig vidare, och alla de som resonerar som han gör.

Jag skrev igår även om hur Wikileaksavslöjandena, som var de som avslöjade Ahlins agerande, får människor att förändra sin åsikt om avslöjandena beroende på vad som avslöjas, vilket förvånar mig när det gäller människor som inte nödvändigtvis blir drabbade själva.

Som sagt igår så är frågan vad som är fel med mer ärlighet och öppenhet, istället för lögner och dolda agendor? Det är bra mycket bättre än att världens påstått största demokrati förbjuder anställda att besöka sidan, vilket påminner exakt om hur diktaturen Kina agerar mot sina invånare som vill se på vissa internetsidor.

Jag ser definitivt fram mot fortsättningen, som i slutändan kan ge ett bättre socialdemokratiskt parti, som en i sig rätt märklig konsekvens av de många tusen dokument som publicerats.

Även Svensson är inne på samma tankegångar som jag

Uppdaterat Äntligen reagerar ett reporterorgan i världen, Reportrar Utan Gränser och jämför USA med Kinas övervakning och censur av internet, och äntligen dök något försvar upp för Wikileaks, som jag efterlyste igår. De svenska organisationerna, som PEN-klubben, lyser dock med sin frånvaro.

Mer media svd svd svd svd svd dn dn dn dn dn dn dn dag dag dag dag dag dag ab ab ab hd hd hd hd hd hd smp gp gp gp gp gp gp gp gp gp vg vg vg vg exp exp exp exp exp


Inga helt anonyma kommentarer släpps igenom!

Det svajar än hit och än dit...

Jag skrev om Wikileaks för några dagar sen, under rubriken Gå nu inte över gränsen, där jag tyckte att Wikileaks gör något bra men att de ska agera professionellt journalistiskt sett, utan att börja bedriva politik där de tycker att politiker ska avgå, oavsett om de har rätt i sak eller inte.

En av de saker kring nyhetsrapporteringen kring läckan är hur det svänger sett till vad olika människor tycker om det hela, inte minst politiker som påstår att det är farligt med läckor av den här typen.

Men jag hittar en lysande text i Aftonbladet av Peter Kadhammar, där han retoriskt undrar varför politikerna som gnäller inte kan tala om när krig och kriser startades och blev värre av för mycket information och för mycket öppna kort.

Reaktionerna på Wikileaks avslöjanden visar hur debatten förs på maktens villkor. Raseriet mot Julian Assange och hans verksamhet har inga gränser. Få tycks reagera på att en man som för två år sedan ville bli presidentkandidat i USA – Mike Huckabee – ropar på dödsstraff. Få tycks reagera på att en av USA:s mest inflytelserika politiker – Sarah Palin – kräver att Assange ska jagas som ett villebråd. Få tycks reagera på att bloggare kräver att Assange ska avrättas med nackskott.

Man försöker stänga Wikileaks men låter dem som ropar på blod fortsätta ostörda.

Vi lever i samhällen där regeringar och säkerhetspoliser säger att de måste skärpa övervakningen av oss, medborgarna. Det kan finnas farliga element bland oss, medborgarna. Därför kontrollerar de vad vi gör på nätet, de tar våra fingeravtryck och sparar vår telefontrafik.

De vet allt om oss.

När vi plötsligt får insyn i vad de som kan starta krig gör, hur de som säljer vapen och skriver internationella avtal resonerar – då ropar de:

Så får det inte gå till!

Wikileaks ger oss möjlighet att övervaka övervakarna. Mina damer och herrar, välkomna till en ny värld.

Frågan är varför inte politiker och andra anser att vi har rätt att få veta att både vi och norska folket blev blåsta vid jas-affären? Det handlar om skattepengar och överlevnad för en stor svensk industri för både norrmännen och oss svenskar, som inte har förvaltats på bästa sätt, och hur skulle det kommit fram om ingen hade letat upp det?


Själv undrar jag, precis som Norra Skånes ledarsida, var är alla som brukar försvara yttrandefriheten osv, inte minst för journalister?


Mer media svd svd svd svd svd svd dn dn dn dn dn dn exp gp gp gp ab ab ab hd hd exp skd skd 


Inga helt anonyma kommentarer släpps igenom!

Gå nu inte över gränsen...

Debaclet kring Wikileaks har jag skrivit om vid två tillfällen senaste tiden, först i USA:s världsbild avslöjad och Wikileaks och följderna och jag blir lite förvånad när nu Assange går ut och kräver Clintons avgång.

I sak har han förstås helt rätt, nu när det verkar stämma att utrikesministern i världens största demokrati uppmanar till brott när det gäller landets diplomatkår och att de uppmanats att spionera på bland annat FN och dess tjänstemän.

Men däremot tycker jag det vore betydligt mer klädsamt att göra det som medier är bäst på, att rapportera om oegentligheter och sen låta andra mer lämpad sköta den eventuella juridiska fortsättningen.

Uppdaterat Kul att se att plötsligt svenska dagbladets ledarblogg ändrat åsikt om Wikileaks och nu tycker om de... Tur att det var sossar som avslöjades med byxorna nere, nästa gång kan det vara moderater och då har de säkert bytt åsikt igen...

Bästa citatet av alla så här långt kommer från Aron Lund i Expressen:

Vad Wikileaks innebär är alltså något annat, och enklare: att det börjar bli farligt att tala osanning.
Det har sina sidor. En smula ömsesidigt hyckleri har alltid varit den diplomatiska olja som får dörrar att öppnas, och alla har vi - stater som privatpersoner - hemligheter som borde få förbli det.
Men det tjänar inget att gnälla över världens gång. Vill man slippa se sina lögner avslöjade på nätet är det säkraste sättet numera, revolutionerande nog, att ljuga mindre.

Även Hans Linde från Vänsterpartiet skriver bra i Aftonbladet.

Så sant som det var sagt! Jag hoppas som sagt på ett rejält utbyte i ledningen av sossarna och nu blir den önskan ännu större när de ytterligare en gång visar sig ha en åsikt utåt sett, men väljer att ha en annan internt...

Mer media exp exp hd skd gp gp dn dn ab ab ab ab ab ab ab ab ab svd svd svd svd


Inga helt anonyma kommentarer släpps igenom!

Wikileaks och följderna

Igår skrev jag om Wikileaksläckan och om hur USA:s världsbild blev avslöjad, där den första kommentaren gnällde över att det inte kom avslöjande från Sovjet och att allt handlar om att tjäna pengar och inte att främja demokratin.

Naturligtvis så kan det sistnämnda mycket väl stämma, men det gäller väl för nästan alla medier världen över eftersom det är få saker av den här typen som går att driva helt ideellt. Frågan är om det gör exempelvis Watergateskandalen till ett avslöjande som inte borde gjorts?

Dessutom så tycker jag det hedrar Wikileaks att de nu verkar gå vidare med storbanker och någonstans så tycker jag, som jag nämnde igår, att det faktiskt utför ett riktigt journalistiskt arbete, om än med nya sätt att publicera det på, om det de säger om det avslöjandet nu stämmer.

Visserligen skyller man på att det kan få allvarliga politiskt följder. Men då är den eviga frågan om man verkligen ska skjuta budbäraren? Det brukar man inte tycka i vanliga fall...

En av de mer absurda kommentarerna är att Wikileaks hotar historieforskningen. Inte för att vara sån, men nog katten är det som hotar mer det faktum att sanningar inte kommer fram alls, istället för att som här avslöjas? Är inte avslöjandet om Kinas syn på att kunna påverka Nordkorea en sak som faktiskt visar att den allmänna åsikten om att de stödjer och påverkar Nordkorea faktiskt kan skrivas om? Eller varför inte den om att Iran är illa sedda även inom arabvärlden? Det slår ju till och med ut ett antal av svenska sd:s argument, som drar alla arabländer och dess invånare över en och samma kam...

Uppdaterat Ni som tycker att Wikileaks gör fel, tycker ni att de gör fel även när de kommer att publicera hemligt material om bankerna?

Mer media ab ab ab svd svd svd svd svd svd svd svd dn dn dn dn dn dn dn dn dn dn dn dn dag dag dag exp exp exp exp exp exp gp gp gp gp hd hd skd


Inga helt anonyma kommentarer släpps igenom!

USA:s världsbild avslöjad

Det är lite svårt att överblicka nu vilka konsekvenser Wikileaksläckan kommer att få på kort eller lång sikt.

Att diverse lägre tjänstemän och diplomater har mer eller mindre väluttryckta åsikter om andra länders ledare och liknande är naturligtvis inte förvånande alls, men det blir naturligtvis genast värre när några av de högsta ministrarna, som utrikesminister Clinton, uppmanar till spionage via diplomater, vilket inte är tanken med diplomaters verksamheter officiellt sett.

Det kanske hade gått att komma undan lättare med det om det handlade om rent muntlig framställan över hur de verkar vara som personer, men när det talas om fingeravtryck och DNA-insamling så har det passerat en anständighetsgräns, eftersom det är något som normalt sett används mot kriminella för att få dem fällda.

Som en professor vid försvarshögskolan säger så får man inblick i hur USA:s världsbild ser ut, och den tycks, som många redan visste om, inte alltid vara så vacker utan rätt självcentrerad och egenkär... Det är knappast goda egenskaper för världens mäktigaste land.

Det finns ett fåtal saker, sett till hur mycket material det handlar om, som berör Sverige. Bland annat ett där Anna Lindh kritiserar jakten på terrorister.

I slutändan så skulle det kunna, en gång för alla, bevisa att det Göran Persson försökte göra, att skylla avvisningen CIA-avvisningen Lindh till stor del, inte är helt sant.

Slutligen så kan man fråga sig om det är rätt eller fel att göra den här typen av publiceringar, både vad det gäller Wikileaks och media i övrigt.

Någonstans så tycker jag att medias uppgift är att rapportera, och det gäller även just Wikileaks som jag ser som media också. Det blir än viktigare att sanningarna kommer fram när man ser det i skenet av amerikanska medier som under de senaste årtiondena blivit oerhört snälla mot makten i sitt hemland, med bland andra inbäddade journalister under krig, som oerhört villigt går maktens vägar istället för att granska och lyfta fram de saker som går att kritisera.

På så sätt är dagens nya snabba medier oerhört bra: När gammelpressen inte gör sitt jobb, så finns det andra som är villiga att göra den, eftersom det finns en tydlig lucka att fylla.

Mer media ab ab ab ab ab ab ab ab ab svd svd svd svd svd svd svd svd svd dn dn dn gp gp nsk skd hd dag dag


Inga helt anonyma kommentarer släpps igenom!