Varför inte?

Någon gång under förra året så var jag på en invigning av en nyöppnad begravningsbyrå. Det är typ så spännande saker man blir inbjuden till som kyrkvaktmästare :)

Sen sak fastnade där, vilket var när någon höjdare från Rydéns i Nybro, som gör likkistor, berättade att de försökte införa lite nyheter, som exempelvis Angelbox (som kanske inte är min smak direkt), urnor i glas (snyggare!) och kistor i design av Ulrica Hydman-Vallien (känns nästan bisarrt men är i vart fall snyggare :) ).

Det var konstaterandet att han betvivlade att alla verkligen vill ha kistor utformade exakt likadant som "alla andra" och att det knappast är en slump att kistorna som säljs i Norge i huvudsak är vita och att de som säljs mest i Sverige är träfärgade och att det var dags att införa lite mer valfrihet inom den här branschen också så att man vågade välja något annat än vad "alla andra" brukar vilja ha. Naturligtvis inser jag att de vill sälja mer och tjäna mer pengar, men inte är alla så konservativa i sin smak med andra saker så varför inte försöka förändra sig här också?

Någon vill gå några steg längre och erbjuda raketuppskjutning av aska som begravning, över en sjö eller möjligen en större skog eller liknande. Bortsett från det eventuellt olämpliga ur miljöaspekten, som finns i alla andra typer av begravningar också, så är frågan varför det inte borde tillåtas det också?

I synnerhet nu när borgerliga begravningar blir vanligare och man vill ge individen bakom den döda kroppen mer uppmärksamhet vid begravningsceremonin. Jag hade definitivt kunnat tänka mig den typen av avslut, lika gärna som något annat, så länge det sker på rätt plats och att det utförs av människor som vet vad de gör.

Även om kisttillverkarna får mindre kistor och urnor att sälja. Men varför skulle de inte kunna sälja även raketer? :)

Mer media dn gp dag

Inga helt anonyma kommentarer släpps igenom!

Begravningar och tidspress

Fler begravningar drar ut på tiden och den genomsnittliga tiden är drygt 20 dagar efter dödsfallet, vilket jag i sig inte tycker är SÅ illa.

Värre är det möjligen när det börjar dra över en månad med lite marginal. Det längsta jag varit med om, som jag minns är väl bäst att tillägga, är fem veckor lite drygt.

Det som oftast kommer fram är att det är anhöriga som inte vill ändra något som redan är planerat i sina liv. Men vad som oftast inte kommer fram är att det även ska funka med begravningsbyråns övriga begravningar, prästernas arbetsbörda, andra begravningar och förrättningar i önskad kyrka och lokal att äta i efter begravningen där det finns plats för alla som ligger inom rimligt geografiskt avstånd, vilket det är problem med i storstadsområdena många gånger.

I övrigt så vill nästan alla alltid, åtminstone på landet där jag alltid jobbat, ha sina begravningar på fredagar, vilket gör att alla ovan nämnda som är inblandade direkt eller indirekt i begravningarna får rätt få dagar att planera in verksamheten på.

Fast nu ser jag att Kristianstad, där det var stora problem förra året, har utökat sina bårhusplatser, vilket också är ett sätt att lösa problemet med kön till begravningarna.

Edit Känns lite onödigt att skriva ett helt nytt inlägg, så jag uppdaterar detta gamla, då det ovan fortfarande gäller. Men det är verkligen beklämmande  att läsa om hur folk får ruttna innan de kan få begravas ordentligt. Men det är, som jag säger ovan, flera orsaker till problemet och man kan definitivt lägga till att det är även politikernas fel som inte kan prioritera att ha fungerande bårhus. Att döden kommer kan knappast vara en nyhet för någon.

Mer media dn ab