lördag 1 januari 2011

Wikileaks behövs för demokratin

I Always looks on the bright side of the life tar SvD:s ledarsida upp Wikileaks och ställer sig det retoriska konstaterandet att man behöver kunskap för att kunna hantera all information på bästa sätt och för att inte göra det till infotainment enbart.

Frågan är då hur man ska kunna lägga till kunskap till den läckande informationen om den inte alls läcker ut? Då blir den förbehållen några mycket få människor som i sin tur att filtrera den precis hur de vill, utan allmänhetens vetskap.

Det gör att Wikileaks är till nytta för demokratin hur man än vänder och vrider på det.

Wikileaks har jag skrivit om flera gånger förut, senast i Var är ni alla andra dagar?


Inga helt anonyma kommentarer släpps igenom!

fredag 31 december 2010

Ett visst hopp

Jag undrade retoriskt igår om Vi har lärt oss något nu? och av nästan alla kommentarer att döma, både publicerade och opublicerad, så är svaret: Nej. Det finns ingen som helst reson och vi drar gärna alla över en kam och gärna med argument om att "alla är villiga att döda för att en påstådd undersökning visar att 70% kan tänka sig att göra det". Sen när blev 70% lika med alla, i synnerhet när det gäller en påstådd undersökning?

Det är precis samma tankebana som i det nyss publicerade inlägget Dags att tänka om enbart kortsiktigt tänkande med få olika sätt att tänka på hur man ska förändra och resonera, ett enkelspårigt sätt som bara lyfter fram en eller mycket få sätt att hitta någon att skylla på eller lösa problem på.

Terrorjakt är inte islamofobi hävdar Gudmundson. I den rubriken har han rätt. Men det är inte det samma som att alla kommentarer till hans artiklar, ett antal blogglänkar och sättet polis, säpo och myndigheter resonerar på inte handlar om islamofobi.

Oväntat nog så hittar jag viss tröst och hopp hos Göran Skytte, av alla människor, i sin text Den gemensamma sången ger hopp:



Denna månad har jag sett muslimska män och kvinnor i Tanzania sjunga den världsbekanta svenska psalmen ”O store Gud” tillsammans med Lena Maria Klingvall från Habo utanför Jönköping, utan armar och med bara ett normalt fungerande ben, men med en enastående röst.
Det är ingen idealistisk och naiv dröm. Jag har det på bild, inspelad på film, i verkligheten. Högt utbildade muslimska män och kvinnor sitter tillsammans med högt utbildade kristna män och kvinnor och sjunger, på swahili, den svenska psalmbokens psalm nr 11.
Jag kan fortfarande, flera veckor senare, känna hur huden knottrar sig. Jag står där mitt i Afrika med en filmkamera och dokumenterar när muslimska och kristna intellektuella söder om ekvatorn tillsammans sjunger C Bobergs psalm från 1885:
”O store Gud, när jag den värld beskådar, som du har skapat med ditt allmaktsord. Då brister själen ut i lovsångsljud. O store Gud, o store Gud!”
Samma sak när vi besökte ett kristet daghem för gravt handikappade och funktionshindrade barn och ungdomar. Sådana som annars ofta ses som en skam, som man gömmer, håller i fårkätten.
Vi var där på Parents Day. Föräldrarna – bara kvinnor kom – var alla fattiga, med låg eller ingen utbildning. Flera av dem muslimer. Men de satt kvar när vi kristna sjöng och bad på kristet vis. Och de sjöng med när Lena Maria sjöng ”O store Gud”.
Vid ett tillfälle läser en blind pojke i tonåren ur den 3000-åriga Psaltaren psalm 119 vers 105: ”Ditt ord är en lykta för min fot, ett ljus på min stig.”Han läser texten i blindskrift, med fingrarna. Och han är muslim.
Skytte kommer aldrig bli någon favorit hos mig, men han, som en av få, visar att det existerar motbilder till det media och hatgrupper spyr ut.

En annan bra text är ledarsidans text i Expressen som konstaterar följande:

Man skulle kunna tro att muslimska ledare som deltar i det offentliga samtalet, ofta tenderade att underdriva, av ren självbevarelsedrift. Men i själva verket är många av dem realister. Imam Abd al Haqq Kielan, exempelvis, har länge sett sanningen i vitögat. När Säpo nyligen rapporterade att det finns runt 200 våldsbejakande islamister i Sverige sade han att "det är ingen hemlighet och vi har försökt uppmärksamma det här länge, men ingen har lyssnat."
Imamen Awad Olwan har talat öppenhjärtigt om sina problem med "unga och enkelspåriga" män som "kommer till moskén med ett knippe idéer och får motstånd och då slutar de att komma." (AB 16/12)

Själv har jag sett liknande saker när jag har jobbat med muslimer eller träffat dem i fackliga sammanhang. De är som vi: Väldigt olika varandra.

Precis som med oss ska givetvis de som begår brott fördömas och dömas, för inte är det många av oss som dömer hela kristendomen efter Knutby eller konflikten på Nordirland, som hade många terrorsprängningar och döda människor på sitt samvete.

Mer media svd svd svd svd svd svd svd svd svd svd hd hd hd hd dag dn dn dn dn dn dn dn dn dn dn dn gp gp gp gp dag dag dag dag dag dag skd nsk ab


Inga helt anonyma kommentarer släpps igenom!

Dags att tänka om

Det är som alla vet rätt vanligt att man hör att det behövs hårdare straff, i tron att det skapar mindre kriminalitet.

Men när man får läsa nyheter, som knappast är nyheter utan något som varit konstant sen länge, om att ADHD hos fångar ofta är obehandlad, vilket självfallet gäller all annan av vård också, i synnerhet psyvård.

Det gäller naturligtvis både under uppväxten, där man inte får hjälp heller, inte ens barn som utsätts för våld kan räkna med det eller om man växer upp i ett fattigt hem, utan möjlighet till eget utrymme. Det blir inte bättre under vuxenlivet, i synnerhet inte om man hamnar i fängelse i slutändan, för då är hjälpen ännu längre bort.

Det finns alltså en möjlighet, för det land och den regering, som vill satsa på mer vård att få ner kriminaliteten på ett mycket humant sätt, för både sjuka och de som blir drabbade av de kriminellas gärningar. Men istället så har vi i Sverige redan nu skapat ett museeum över flydda tider, där vi minns de goda tiderna och istället än mer tror att marknadskrafterna ska lösa alla våra problem och applåderar det EU som vill ge världens största diktatur Kina än mer utrymme att handla med vapen. Det går inte alls, varken med vård, omtanke eller miljöproblem, eftersom marknadskrafternas tänk rör sig oerhört kortsiktigt, där det senaste exemplet är apoteksutförsäljningen som riskerar att skada människor.

Nu bor vi dock i ett land där det är viktigare med skattesänkningar, långa fängelsestraff utan sjukvård och att skylla allt på invandrare, oavsett om de är kriminella, sjuka eller aldrig så skötsamma, så att det blir någon förändring under nuvarande regering med stödtrupper hos de högerextrema sd kan man fortsätta drömma om...

Statsministerns budskap i slutet på året är att Vi har råd med reformer. Ja, jag som har jobb och statsministern som har väldigt bra lön har råd med det.

Det vi först borde ta oss råd med är att undsätta de utsatta grupper som inte ens är i närheten av att få fördelar av de reformer som vi sägs ha råd med. Men det är klart att vi har råd med dem när det inte är vi själva som behöver betala, utan de utsatta och marginaliserade grupper som de flesta av oss inte tillhör. De har inte råd att offra hälsan ytterligare år för våra andras skattesänkningars skull.

Det påstås att 2010 blev ett opolitiskt år, men i själva verket tycker jag det var, som vanligt, ett politiskt år, även om blockpolitiken blev en kvarnsten om halsen för sossarna och en succe för sd.

Och nästa år kommer inte att bli något bättre, inte innan det finns en vettig opposition, vilket det i sin tur inte finns innan ledarkrisen i partierna är lösta.

Ska jag till sist rekommendera något att läsa extra varmt så är det TV4-chefen Jan Schermans artikel på Aftonbladet om det julkort han fick av kungahuset i år, som visar på så stor omdömesbrist, inte bara hos kungahuset utan även på deras rådgivare att bara det borde vara ett argument för att stänga ner dem för gott.

Självfallet måste deras skattebetalda liv granskas av både media och myndigheter. Så är det för alla oss andra, så varför dagisnivå på retoriken om att de, som förr, ska få leva hur de vill utan ansvar mot omvärlden och utan kritisk granskning?

Maktkotterier och informella vänskapsgrupper som sluter sig samman till försvar av privilegier, och som motarbetar en öppen och fri debatt, är ett hot mot demokratin. Det är det som den här debatten handlar om. 2010 var året då kungamakten så tydligt blev en elitisk klick tillsammans med andra i den etablerade maktsfären.
Drottningens och kungens och deras kompisars reaktioner på medias avslöjanden visar att vår snart hundraåriga parlamentariska demokrati ständigt hotas av de som ensidigt vill bestämma hur denna demokrati ska tolkas, inte minst när det gäller den så avgörande viktiga yttrandefriheten. När kungahuset i ett kritiserat läge väljer att ”vända blad”, kräva tystnad och lätta från jordytan för att bli oåtkomliga så har de markerat, inte bara att de är förmer än alla andra, utan också att de inte gillar medias självständighet. Vi ska vara lydiga undersåtar. Det riktigt allvarliga är att andra också vill vara förmer genom att barrikadera sig till försvar för detta hot mot demokratin.

Mer media hd hd hd hd hd hd gp gp gp dag nsk svd svd svd svd dn dn dn ab smp



Inga helt anonyma kommentarer släpps igenom!

torsdag 30 december 2010

Borde inte samma resonemang gälla andra droger också?

I förrgår skrev jag i Vad var det jag sa? om hur utförsäljningen av Apoteken i Sverige fick de negativa bieffekter som det varnats för, och som Danmark nu försöker reglera bort via lagar, det blev mer försäljning av mediciner som kan ge skador och beroende och de används även vid självmordsförsök och dåligt mående.

Många argumenterar mot det via att problemet är att unga kvinnor mår dåligt, och det kan jag till stora delar hålla med om.

Samtidigt så har vi lägre skatter än någonsin och någonstans måste det betalas, via exempelvis mindre möjlighet för unga till psykiatrisk hjälp.

Många av resonemangen och argumenten, om att det är måendet och inte de lättillgängliga medicinerna som är problemet, är de samma som i dagens ledarsida i Skånska Dagbladet:

Röster har höjts för ett förbud för personer under arton att köpa receptfria läkemedel. Regeringen och socialminister Göran Hägglunds entydiga nej till ett sådant förslag är positivt. Det är knappast tillgången till medicinen som är huvudproblemet, eller ens bör vara huvudfrågan. Att unga kvinnor får allt sämre psykisk hälsa har inget med tillgången på Alvedon att göra: problemet blir inte mindre om det är en mer traditionell metod som används vid dessa sätt att påkalla uppmärksamhet och be om hjälp från vuxenvärlden: tvärtom är ett förbud av symtomet snarare än att tackla sjukdomen ett sätt att sopa problemet under mattan. 

Däremot antyder överanvändningens natur att ungdomar och förmodligen även övriga som köper receptfria värktabletter inte har klart för sig vilka biverkningar de har: att överanvändning av värktabletter ger huvudvärk som biverkning kan inte vara välkänt. Vem vill överanvända en medicin som orsakar problemet du vill medicinera mot?
Frågan som bör ställas är hur stort ansvar staten och individuella försäljare har för att få ut denna information och hur detta kan genomföras på bästa sätt, för att få missbruket och missförstånden att upphöra. Allt annat är en felprioritering.
Exakt det som står ovan går att använda mot både alkohol och tobak, och varför inte även mot narkotika och övriga beroendeframkallande substanser.

Konstigt nog så hör vi, åtminstone från etablissemanget i form av politiker och journalister, oerhört sällan om att vi ska ändra åldersgränser på de grupperna av "varor".

På många sätt är engelskans ord "drug" betydligt bättre, med distinktionen "illegal drug", som visar att det är på många sätt en gemensam grupp av varor och substanser, som rätt använt kan ha sin rättmätiga existens men annars vara direkt farligt.

Det finns ingen anledning att inte ha åldersgränser av samma typ som man har på tobak eller alkohol när det handlar om uppenbart skadliga och lättmissbrukade produkter.

Annars kan vi väl lika gärna släppa allt annat fritt också eller varför inte låta bli att ha åldersgränser för körkort och bilkörning? Riskerna med det utgår jag ifrån att ni tycker går att informera bort...

Att det inte fungerar som påstods och många trodde på visas tydligt av att många butiker bryter mot lagen och att det är en varning inför att släppa alkoholen fri i vanliga butiker och för att dra tillbaka medicinerna där de hör hemma, i specialbutiker typ renodlade Apotek.

Mer media svd svd svd svd svd svd svd dn dn smp gp gp dag hd hd exp ab

Inga helt anonyma kommentarer släpps igenom!

Har vi lärt oss något nu?

Jag konstaterar för jag vet inte vilken gång i ordningen att det är väldigt lätt i dagar som de här att göra världen så enkel som möjligt, för att förklara vad som försöker bli ond bråd död på intet ont anande människor.

Det gäller däremot alltid att komma ihåg bakgrunden, och inte bara de delar man tycker är lättillgängliga och ligger nära i tiden.

En liten undanskymd rubrik får Väst stödde afghansk islamistgerilla, som är en av grunderna till att den typen av gerilla fått en möjlighet att växa sig stark, vilket gärna glöms bort. Utan den hjälpen så är det mycket tveksamt om terrorislamistiska rörelser vuxit sig så stora som de är idag.

Jag hoppas verkligen att väst, och alla andra, lärt sig att man inte kan gynna fiendens fiende hur mycket som helst när det är en fiende som står så långt ifrån ens egna påstådda ideal att deras vapen kan vändas mot dig själv.

Men det gäller att komma ihåg att Sverige inte har blivit farligare, även om medierna gör vad de kan för att få det att framstå så. Risken är ändå mycket större att du riskerar att skadas av andra orsaker, som alkoholrelaterade skador. Fast det ger ju inga rubriker...

I slutändan så är det viktigaste att komma ihåg att alla är olika och att det, som sd gör, inte går att dra alla muslimer över en och samma kam. Känns exempelvis Muhammad i Kairo som gillar svenska piratpartiet som någon som passar in på de myter sd sprider, och som de tjänar på när islamsistterrorister hotar omvärlden?

Särskilt stora rubriker ger inte heller ett begynnande folkmord på Elfenbenskusten, ett ställe som vore nog så viktigt att skicka svenska trupper till för att förhindra, om man nu alls ska skicka dem någonstans.

Uppdaterat Alla kritiker rekommenderas att läsa Saker är inte alltid vad vi medier tror, om hur många gånger polisen skriker "Varg" (läs: terroristislamist) som det visar vara något helt annat...


Mer media skd skd skd skd skd skd skd svd dn dn dn dn dn dn dn dn dn dn dn gp gp gp gp gp gp gp gp dag dag ab svd svd svd svd svd svd svd svd svd svd svd hd hd hd nsk nsk nsk nsk exp


Inga helt anonyma kommentarer släpps igenom!

tisdag 28 december 2010

En liten önskan

När jag läser om hur huskatten lever farligt så får jag en liten önskan om att alla ska inse att även en huskatt är ett levande djur som kan känna skräck och smärta och med andra ord är en varelse som du och jag kan lida.

Som ägare har man alltid ett ansvar för sitt djur och hur ofta man än hör att katten ska leva "naturligt" så finns inte den från mellanöstern och Egypten ursprungna kattens miljö här. I synnerhet inte i samhällen.

På landet, långt från bilvägar med trafik, tycker jag det är en annan sak där den kan fylla sin funktion som råttfångare.

Men i samhällen passar den bättre som innekatt, både för kattens egen skull och för grannsämjans skull.

Mer media dn hd dag


Inga helt anonyma kommentarer släpps igenom!

Det låter som en dröm...

Det låter onekligen som en dröm, det som arkitekten Gerth Wingårdh och Hyresgästföreningens Barbro Engman säger, att det går att bygga högklassigt för vanliga inkomsttagare, till rimliga kostnader utan att det blir fula papplådor.

Stämmer det, vilket jag i sak inte betvivlar, så finns det andra och helt bättre satsningar att göra än rut- och rotavdrag för redan befintliga hus, något som bara gynnar de som redan har något och i hög utsträckning har en god ekonomi.

En satsnings på bostäder, något alla verkligen behöver, vilket också ger fler jobb hade varit betydligt mer givande. I synnerhet när det som här gäller bostäder som planeras för att hålla under mycket lång tid och inte bara ge snabbast möjliga vinst för ägare och byggherre.

Mer media hd hd gp


Inga helt anonyma kommentarer släpps igenom!

måndag 27 december 2010

Vad bra om det håller i sig

Jag noterar att centern och kd ligger under 4%-spärren, varav kd till och med ligger under 3%.

Det tycker jag definitivt är mycket lovande nyheter, även om det är långt till nästa val, och en "dröm" för nästa år slår in redan i år :)

Någonstans måste gränsen gå för hur mycket stödröster ett parti kan få och det borde mana till eftertanke, inte bara hos Kd, utan även hos stödröstarna om de verkligen vill ha in ett parti de egentligen som egentligen inte är det parti de sympatiserar med mest.

Som jag sa igår så blir det demokratiskt märkligt att partier som egentligen inte ska komma in i riksdagen ändå kommer in. (Nästan lika korkat som i grannkommunen Markaryd där man åsidosätter demokratin genom att ge fp, som inte kom in i fullmäktige där, en insynsplats i någon av nämnderna.)

Jag tror dock att den karismatiske Reinfeldt kommer att, via sina skattesänkningar till oss som redan har jobb och inkomst, behålla sin popularitet till nästa val och att jag har svårt att se att de andra partierna kan orka hålla uppe intresset för deras politik så att de får det lätt till nästa val.

Det trots att det är tydliga klassklyftor på arbetsmarknaden och det trots att samhällets skyddsnät skärs ner så hårt att jourhavande präst får mer och mer att göra...

Mer media svd svd dn hd hd dag dag dag ab exp gp ab ab dn


Inga helt anonyma kommentarer släpps igenom!

Inte bara kamphundar som är farliga


Jag, som löpare (och någon gång till cykel), har blivit jagad och biten flera gånger genom åren av okopplade hundar både i anknytning till lägenhetsområden, motionsområden och vanliga villakvarter.

Det har aldrig varit av en kamphund, utan helt vanliga traditionella raser, vars ägare har varit i åldrar från ca 30 till, med marginal, folkpensioneringsåldern passerad. 

Problemet är inte typen av hund eller område, utan ägarens nonchalans och ovilja att hålla hunden kopplad, vilket är vad som borde prioriteras.

Trots allt så finns det vettiga hundar även bland kamphundarna och vettiga hundägare bland yngre tuffa killar.

Trots det så skriver Smålandspostens ledarsida att Tryggheten måste komma först.

Borde det inte gälla otryggheten alla okopplade hundar skapar?



Mer media skd


Inga helt anonyma kommentarer släpps igenom!

Vad var det jag sa?

Precis som jag sagt flera gånger tidigare, senast för några dagar sen i Är ni villiga att betala det priset?, så är inte receptfria värktabletter hälsokost eller ofarliga att använda.

En nyhet idag, som egentligen inte är en nyhet, utan något många känt till, även undertecknad, i många år är att värktabletter är vanligt vid överdoseringar hos unga och används vid självmordsförsök.

Jag nämnde tidigare exempel från Danmark, vilket jag tycker att även ansvarig minister i form av Göran Hägglund borde vetat om, där man såg negativt på det hela. Där försöker man nu istället skärpa åldersreglerna, trots att man är ett land med mycket få regler för exempelvis alkohol och tobak, jämfört med Sverige.

Någonstans så tycks det viktigare att man får göra avdrag för hushållsnära tjänster än att man kostar på sig hänsyn över unga olyckliga och deprimerade unga kvinnor, än att man väljer att behålla det tidigare Apoteksmonopolet, som begränsade möjligheterna att få tag på potentiellt livsfarlig medicin.

Som jag skrev tidigare så är Kristdemokraterna och Göran Hägglund farliga, tillsammans med resten av regeringen, som uppenbart bryr sig mer om möjligheten för butiker att tjäna mer pengar, än vad de bryr sig om de som vill ta livet av sig.

Istället för att applådera en ökad försäljning av mediciner så borde man istället, där möjlighet finns, försöka hitta alternativa vägar att gå.

Men det tycks vara den konstant inslagna vägen: Dra ner på mänskliga resurser för de som behöver vård och ge dem medicin  istället.

Trots att det inte är det bästa receptet alla gånger, tvärtemot den strävan som påstås finnas med färre sjukskrivningar och mer jobblinje för regeringen.

Men vem vet, jobben med att sälja mediciner och vårda de som blir skadade kanske är värt sitt pris, trots lidande? Åtminstone verkar regeringen tycka så.

Uppdaterat Hägglund ger svar i form av att det inte blir några nya åldersgränser. Det vore bättre att han svarade att det istället blev en återgång till den gamla apoteksordningen, för hälsans skull...

Och bra att oppositionen vaknar till liv också och uttalar sig.

Mer media svd svd svd svd  dn dn exp dag dag hd hd hd hd gp gp ab


Inga helt anonyma kommentarer släpps igenom!

söndag 26 december 2010

Omtanke är viktigt

Två artiklar som tangerar ordet "omtanke" får mig att fundera.

Debattartikeln Patientmakt ska stärka psykiatrin, kan låta bra och fullt av omtanke när patienter får välja vårdgivare.

Men som många påpekar så är det inte valfrihet, utan kontinuitet och resurser som behövs. Resurser som inte bara innebär medicinering, vilket är billigt för landstingen, utan som också innefattar personlig kontakt med levande människor med rätt utbildning.

Missförstå mig inte, jag är mycket väl medveten om att ca 500 människor mindre per år tar livet av sig sen lyckopillerna infördes.

Men deras grundtanke var att de skulle kombineras med lämplig typ av samtalsterapi. Den typen av kontakt är fortfarande svår att få och är naturligtvis det som det ska satsas på innan man ger möjligheten för företag att tjäna pengar på sjuka människor.

En annan typ av verksamhet är den i Älmhult, där man har Jul i gemenskap, som ordnar julfirande för människor som är ensamma och det är rörande att läsa om den tidigare alkoholisten konstatera att det var människor ska vara tacksamma för att han blev alkoholist så att han kom på tanken att den här typen av verksamhet kunde startas.

Jag är som bekant inte överdrivet förtjust i privat sjukvård. Men det är inte det samma som att jag är emot initativ som är gjorda och utförda av privatpersoner.

Det här är en typ av exempel på verksamhet som jag inte är säker på att det blivit bättre än det är om så kommunen hade skött det, utan jag är övertygad om att de som håller i det hela gör det bättre och med mer värme än någon annan hade klarat av att göra det, just för att de gör det hela av god vilja och inte för att tjäna pengar på det.


Inga helt anonyma kommentarer släpps igenom!

Jag håller med Gudmundson

Jag är böjd att hålla med en person som jag vanligtvis aldrig håller med, SvD-skribenten Gudmundson i att Bögarna hänger löst i Broderskapsrörelsen, när de väljer att förändra sitt vanliga budskap om rättvisa för homosexuella människor till att bli något annat för deras muslimska gren.

Jag har egentligen inga problem med att, trots mina tydliga åsikter om homosexuellas rättigheter, andra har en annan åsikt än min.

Men det blir väldigt märkligt när en till sossarna så nära anknuten organisation väljer bort en annars självklar rättighet, till skillnad från när samma rörelse kritiserar Lars Vilks, vilket de naturligtvis måste ha rättighet att göra också.

Men en socialdemokratisk underorganisation som så tydligt skiljer sig åt på en viktig punkt gör bara en enda sak: Sänder konstiga signaler och blir till föremål för att bli ytterligare en del av allt som hittar stoff till att skjuta sossarna i sank.

Det är knappast det S behöver bäst just nu.

Mer media svd


Inga helt anonyma kommentarer släpps igenom!

Varför inte testa att prata om det?

Nu är det ju lite problem med att alla människor inte är precis likadana och kan läsa varandras tankar.

Frågan är varför man inte kan prata med varandra?

Som mannen i Aftonbladet som inte vill fira jul, som föreslår att han gärna är ledig någon annan gång än vid julen, när alla andra är lediga.

Jag har visserligen full förståelse för att man inte kan applicera hans vettiga önskan om att själv få bestämma vilka helgdagar man ska fira och vara ledig på alla jobb, om man är beroende av arbetskamrater för att kunna utföra sitt jobb.

Men annars vore det mer än vettigt att själv välja när man vill vara ledig. Varför inte prata med sin chef och arbetskamrater om möjligheten finns att jobba när andra vill vara lediga? Varför måste traditionerna förväntas vara likadana år från år, från person till person?

Lite samma sak tänker jag om det rätt väsenskilda om att inte våga be den nya mannen om den typen av sex man vill ha. Undrar hur kvinnan med frågan hade tänkt sig att mannen ska kunna läsa hennes tankar? Snarare tycker jag det är bra att han visar henne hänsyn i första hand och inte tar för givet att hon tycker om smärta, med tanke på hur få som tycker om det. Han hade om han "hade förstått det själv", kunnat bli en av männen som någon pratat om i #prataomdet

Jämför det med diskussionen om prata om det, angående obehaglig sex. Hade det pratats om, och tagits hänsyn till den andra parten, så hade många av de händelserna kunnat undvikas.

Även om jag i grund och botten inte tycker om hennes debattartikel, som påstår att offerkoftan åker på för lätt och att det är överdrifter som serveras trots att vi vet att anmälningsfrekvensen för sexbrott är låg, så har hon en poäng i att även de med andra typer av offer också borde uppmanas att prata om det. Det finns ingen anledning att begränsa diskussionen och jag hoppas att andra tar upp den här typen av sätt att prata om och hantera jobbiga händelse som riskerar påverka människor under lång tid.

Jag har inte riktigt hunnit och orkat engagera mig i diskussionen angående #prataomdet, men jag har noterat att många har berättelser om män och pojkar som tjatat sig till sex, vilket jag tycker är beklagligt. Det bör dock påpekas att även kvinnor i vissa fall kan vara oerhört tjatiga på den punkten också, men jag undrar hur många män som vågar ta upp det och att det alldeles säker finns gott om män som gärna sluppit ett antal av gånger de haft sex?

Uppdaterat Jag ser en man som skriver bra om hur lätt det kan vara att göra våld både på sig själv och andra och att det är en oerhört svår gränsdragning.

Mer media ab ab ab ab svd dn dn


Inga helt anonyma kommentarer släpps igenom!

Ett bättre år nästa år?

Jag hoppades i mitt julaftonsinlägg att jag skulle slippa skotta mig genom, och den önskan uppfylldes nästan. En timme på morgonen, och relativt lättskottad snö, var det enda som behövdes göras för att jag skulle kunna gå vidare med resten av jobbet den dagen, som var inomhus.

De få mil jag behövde köra för jobbet och julfirandet klarade jag rätt lätt av också, och jag är så glad och tacksam över att jag bodde på rätt ställe, så att jag inte fick fira jul i en snödriva, som många andra tycks ha fått göra, under vad som blev det kallaste december på över 100 år.

Sen så tycks problemet återkomma för de som vänder hem efter julfirandet, om de bor på ställen som blir utsatta för ännu mer snö. Möjligen är det en liten tröst att det inte blir södra Sverige igen, men med tanke på hur länge det snöade förra året, så är jag inte alls säker på att det är slut än...

I övrigt är jag oerhört nöjd med  julen för egen del, både med de trevliga förrättningarna att jobba på, med julklapparna, sällskapet och all den goda maten.

Det enda som jag önskar kunde ges i högre utsträckning var mer medkänsla med de som behöver det, och det är min önskan inför det nya året.

En annan statsminister än den vi har idag och en annan ordning än den som prioriterar att vi enbart ska tänka på mer och dyrare julklappar, som i slutändan ger ett lågt människovärde, där den lägsta prioriteringen konstant gäller de grupper som är mest utsatta, som barn, sjuka och gamla.

Kanske kan det bli ett bättre år, på alla plan både vad det gällde mig personligen och Sverige i stort, nästa år? Det tror jag inte riktigt på själv...

Jag läser Anna Dahlbergs spådomar inför nästa år och jag undrar om hon har rätt i så många saker? Att sossarna får ännu en partiledare som inte fungerar som det var tänkt och att Vänsterpartiet skaffar sig inte bara en ny partiledare utan även en partiledning som drar väljare, istället för skrämmer bort dem, det tror jag inte är aktuellt på något sätt, då självinsikten brister.

Så länge Kina fortsätter att ge oss billiga produkter, på mänsklig bekostnad, så kommer inte heller den önskningen att skrämma väst från världens största diktatur.

Någonstans, mest på ont, så är jag övertygad om att världen kommer att vara som den varit i år och att få saker kommer att bli till det bättre.

Ska jag hitta något ljus i hennes krönika så är det att Kd kommer att sjunka under 3%. Visserligen kommer det inte spela någon roll, för när det är val nästa gång så kommer de att få stödröster i samma höga grad som i det här valet, vilket någonstans åsidosätter demokratin när människor inte röstar på det de vill rösta på helst.

Men i övrigt, så lär det bli ett mörkt år för alla utom de som har det bäst redan i år.

Mer media ab ab ab ab ab svd svd svd svd dn dn dag skd exp nsk hd hd hd hd hd hd gp gp nsk nsk


Inga helt anonyma kommentarer släpps igenom!

Det är inte värt priset

För några dagar sen så skrev jag om människor är villiga att betala priset för mer lättillgänglig alkohol i samhället.

Själv är jag en omutbar optimist att jag inte tror att de flesta människor verkligen vill riskera att offra sig själv och alla andra, men med tanke på krigsrubrikerna idag, som påminner om de som brukar vara på midsommar, så undrar jag om jag inte har fel ändå?

Natten har uppenbarligen varit stökig i hela landet, utom i Växjö, vilket lite förvånar mig eftersom kalla och snöiga vintrar brukar innebära att det blir något lugnare, men så är inte fallet i år under juldagen, med avskurna öron och skurna med flaskor i ansiktet.

Frågan är fortfarande: Är det verkligen värt en ökad tillgång till mer alkohol, med tanke på skadorna de orsakar och kostnaderna det drar med sig för dig, mig och alla andra?

En av många konsekvenser är att övervakning, inte minst via polisens insatser och sjukvård, för de som dricker påverkar på andra håll, som t ex bristande resurser för att upptäcka barn som far illa.

Gårdsförsäljningen, som visar sig vara något helt annat, och fortsatta satsningar på supasåpor, lär inte förbättra, utan öka på mängden alkohol, som redan nu är stor, som dricks ett normalt år i Sverige.

Mer media svd svd dag hd hd hd hd hd hd hd gp gp gp gp smp skd skd skd nsk nsk


Inga helt anonyma kommentarer släpps igenom!