Visar inlägg med etikett nobelpriset. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett nobelpriset. Visa alla inlägg

lördag 13 oktober 2012

Fjortonåriga Malala Yousufzai borde fått fredspriset!

Hur kan man tycka att en organisation som EU är värd fredspriset, som t o m enligt DN:s ledare inlänkad nedan, inte borde nedlåta sig till att utse en långvarig diktator till gränspolis? 

Eller hjälpa till med vapenexport till diktaturer eller har medlemsländer där alla partier utom Vänsterpartiet vill ha vapenexport till diktaturer och krigförande länder, samt accepterar att bygga en vapenfabrik i ett av världens hårdaste diktaturer?

En olycklig resa Libyen: När Khaddafi fick jobb som EU:s gränspolis.

Jonas Sjöstedt skriver klokt om varför EU inte förtjänar fredspriset på grund av nostalgiska skäl, samtidigt som någon från icke-EU-landet Norge verkar bestämt sig för att ge priserna i förebyggande syfte... Men med tanke på att EU är i kris, så verkar det verkligen vara så...

Svenska Freds, som en gång fått fredspriset också, skriver också mycket tydligt om varför inte EU förtjänar ett fredspris.

Smålandspostens ledarsida, som fegt nog nu tagit bort kommentarsmöjligheten, ser inga problem med att EU får priset.

Vem skulle då få fredspriset istället kanske någon undrar?

Jag tycker att man skulle gett den, för längesen, till den unga flicka som idag ligger med skottskada i huvudet för att hennes enda kända åsikt var att hon tyckte att flickor även där talibanerna har makt, ska få gå i skolan: Hur kan en flickas skolgång provocera?

Vet du inte vem hon är så finns det en bra dokumentär på en dryg halvtimme om henne på Youtube, inlänkad här:



Läs mer i  hennes blogg!






media ab ab ab ab svd svd svd svd svd svd dn dn dn dn dn dn dn dn dn dn dn dn hd smp gp gp gp dag nsk nsk skd skd sr sr sr sr sr sr sr

Inga helt anonyma kommentarer släpps igenom!

fredag 10 december 2010

Var är ni alla andra dagar?

Det senaste inlägget här jag skrev var om Wikileaks och hette Yttrandefriheten ska endast krävas i andra länder, exempelvis Kina.

Men även när det gäller just Kina så tycker jag det finns mycket märkligheter från inte minst svensk media och svenska politiker.

Det finns gott om uppmaningar om att kritisera Kina och inte vara för undfallande mot dem, nu när det är så att fredspristagaren inte får komma hit, utan befinner sig fängslad i Kina.

Med tanke på alla reaktioner Kina visar upp tack vare Nobelpriset så är det tydligt att de verkligen tycks uppleva den negativa uppmärksamheten som oerhört jobbig.

Frågan är då bara varför media, företrädesvis mer eller mindre påstått liberala människor, nästan enbart yttrar sig en dag som den här?

Läs gärna följande artiklar:

Den tomma stolen - Stå upp mot Kinas senaste utpressningskampanj, från DN:s ledarsida

Försiktigt tassande kring den kinesiska makten - Skånskans ledarsida

Västvärldens ledare måste visa stöd för kampen för mänskliga rättigheter i Kina av bland annat Lennart Sacredeus från Kd.

Som en logisk följd så borde Wikileaks som organisation få fredspriset nästa år. För precis som året fredspristagare skriver så lever det fria ordet på internet. Hans text och exemplet Kina visar mycket tydligt varför ett faktiskt fritt internet och organisationer som Wikileaks inte bara behövs utan faktiskt också bör uppmuntras för att fortsätta tillåta det fria ordet.

Och som jag skrev tidigare i veckan så är jag övertygad om att risken för krig är betydligt mindre med fler sanningar och färre lögner, något som borde vara helt i fredspriset till Nobels äras tankegång. Men så länge det är natopräglade politiker som tagit över nobelsfredspris lär det inte bli någon förändring åt ett vettigt håll...

Även de gånger de kritiserar och avslöjar väst, och inte bara  diktaturstater som väst gärna gör affärer med och låter tjäna pengar på oss.

Det är skönt att se att Nobelpristagare Liu Xiaobo själv tror på Kinas frihet. Själv är jag betydligt mer pessimistisk. Varför ska man vilja lägga ner diktaturen när den går så bra och understödjs av västmakterna som behöver billig arbetskraft?

Frågan är var kritikerna idag är alla andra dagar?

Uppdaterat Som svar på tal så kommer idag några mycket bra artiklar som faktiskt visar att det finns ett antal människor som reagerar, även om de i vissa fall står långt från mig politiskt sett.

Två moderater, i form av Karl Sigfrid och Mary X Jensen, i Sverige bör fördöma USA:s övertramp:

Situationen som denna visar vilka som tror på yttrandefrihet bara när det bekvämt och vilka som gör det på riktigt. Nu har Sverige möjlighet att göra skillnad genom att gå mot strömmen och stå upp för det självklara - att en liten nyhetsaktör på nätet har samma rättigheter som traditionella medier. Vi förutsätter att Sverige agerar utifrån vad som är rätt - inte utifrån vilka regeringar vi betraktar som våra vänner - och försvarar Wikileaks när omvärlden gör vad den kan för att kväva det fria ordet.
Hans Agné, som är statsvetare, skriver på SvD:s Brännpunkt, i Öppenhet skapar en säkrare värld:





Också i Sverige har tonläget blivit upphetsat, bland annat genom påståendet att offentlig insyn skulle motverka möjligheterna att bedriva en effektiv säkerhetspolitik. Men på den punkten har diskussionen hamnat fel. Större öppenhet gör världen säkrare.
Att det inom säkerhetspolitiken skulle råda ett utbytesförhållande mellan offentlighet och effektivitet stämmer inte. Öppenhetsmotståndare brukar mena att det är lättare för politiker att göra viktiga överenskommelser om de inte i efterhand behöver försvara vilka eftergifter de tvingades göra under förhandlingarna. Effektivitet handlar då om att stärka möjligheterna att få igenom beslut som allmänheten står emot.
Vill man att politiken i stället så effektivt som möjligt ska tjäna allmänheten är insyn som regel bra, också inom säkerhetspolitiken.
En annan missuppfattning är att demokratisk kontroll av säkerhetspolitik egentligen är onödigt . Anledningen skulle vara att statens uppgift begränsas till att skydda det egna folket och att säkerhetspolitiken riktar sig mot icke-medborgare. Men i global politik kan man inte resonera på det sättet. Där måste staten för att vinna legitimitet främja allas intressen. Erkänner man inte det kravet ens som en målsättning i den globala politiken förvandlas politiken till en renodlad maktkamp – och den utvecklingen gagnar inte någon, allra minst ett litet land.


Samtidigt som nyheterna ovan kablas ut så noterar jag att USA och Kina för militära samtal och det ter sig plötsligt lite mindre förvånande...

Mer media ab ab ab ab ab ab svd svd svd svd svd svd svd svd svd svd svd svd svd dn dn dn dn dn dn dn dn dn dn dn dn dn dn dn dn dn dn dn dag dag dag dag exp exp exp exp exp gp gp gp gp gp gp gp gp gp gp gp gp skd skd skd skd skd hd hd hd hd hd hd hd nsk nsk nsk kvp smp


Inga helt anonyma kommentarer släpps igenom!

fredag 8 oktober 2010

Välförtjänt fredspristagare

För det första så vill jag säga att detta årets fredspristagare, till skillnad från förra årets, är betydligt mer välförtjänt av det.

Det är dessutom helt rätt att kritisera den kinesiska regimen som man gör på det här sättet, för att de fortsätter med sin förhatliga diktatur.

Men, och det är ett viktigt men, det är minst lika viktigt att inse övriga världens skuld i att Kina kan fortsätta driva handel, med extremt stor framgång, och göra stora inkomster, som i mina ögon riskerar att cementera diktaturen tydligt.

I övrigt så är inte Sverige utan skuld heller på något sätt. Själv skrev jag om händelsen i Göteborgs hamn i våras, där den samlade borgerligheten uppträdde som kinesiska stödtrupper.

När kommer kritiken mot alla som inte sätter tillräckligt hård press på Kina för att inse att de förlorar ekonomiskt på diktaturen?

Till skillnad från andra så tror jag snarare att den förbättrade ekonomin, för vissa grupper, snarare gör att människor blir mer egoistiska och rädda om det de har. Jag är övertygad om att många grupper, säkert även utanför diktaturer, hellre såg egen personlig rikedom som något de prioriterar, framför att de har demokrati och få rösta i val.

De grupper som i vanliga fall kunnat förändra Kina intellektuellt till en demokrati är sannolikt människor med goda förutsättningar att tjäna pengar i ett land som många tidigare varit fattiga i, och där det fortfarande är lätt att bli det.

Vad skulle de tjäna på en demokratisering som kanske gör att de själva riskerar bli fattigare?

Mer media ab ab ab svd svd svd svd svd svd svd svd svd svd svd svd svd svd dn dn dn dn dn dn dn dn sds sds sds sds dag dag dag exp exp exp exp exp gp gp gp gp gp gp hd hd hd hd hd kb kb kb smp skd nsk


Inga helt anonyma kommentarer släpps igenom!