lördag 3 december 2011

Två parallella fall i hög hastighet

Det finns många bottnar i de två fallen som pågår inför medierna just nu, där både kungahuset tack vare kungen och där sossarna tack vare Håkan Juholt och medias koncentration på hans agerande.


Jag är kluven i det ena fallet och glatt upplivad i det andra, där media faktiskt vågar kritisera och lyfta fram kungahuset i negativ dager på ett helt annat sätt än man vågat tidigare.


Någonstans så har de, utöver att befinna sig i fritt fall, egentligen bara en enda sak att göra för att försöka rädda den organisation de båda företräder: Avgå och lämna över till bättre lämpade.


Egentligen spelar det inte längre roll vad som är sant eller falskt och om mediar har överdrivit och är den stora skurken bakom det hela.


Jag hör ibland diskussioner i Vänsterpartiet, kring bl a vissa politikers misstag och korkade uttalande, att man inte ska lägga sig platt för borgarmedia. Men allvarligt talas så oavsett vilken sida de tillhör på ledarsidan, så är det likväl så att de påverkar väljarna, och frågan är varför inte grundorganisationerna ska vara det som man har mest för ögonen och det som är det viktigaste?


Inser inte personen som hängs ut som bortgjord, oavsett om det är sant eller inte, och agerar sänke det, så måste det finns modiga personer bakom i organisationerna som kan tala om det högt och tydligt och få övriga att bestämma att det är dags för ett byte.


Naturligtvis ser jag fram mot det omoderna kungahusets fall, som de inte verkar veta hur de ska hantera och fortsätta tapp i popularitet.


Men jag kan inte hjälpa att jag tycker synd om S också faller, kanske delvis på grund av omodernitet de också som inte kan hantera den uppkomna situationen.


Vänsterpartiet får flera gratischansen, egentligen av fler än de här båda två händelserna (som moderaternas ovilja att så här långt vilja visa varifrån de får pengaren utsåld äldreomsorg i fritt fallen anställningspolitik som EU hanterar bättre och Bildts oförmåga att agera mot diktaturer), eftersom de bör vara alternativet för tidigare S-väljare i högre grad än idag och de bör genom lite mer tydlighet i sitt kungamotstånd kunna vinna mer röster även på det. Det hela känns igen hos Ohlys styvnackade svårighet att inse att det var dags för partiledarbyte redan efter förra dåliga valet för Vänsterpartiet.


Det är synd att Vänsterpartiets kongress och val av ny partiledare (eller förhoppningsvis två partiledare) ligger en dryg månad framåt. Men med tanke på saktfärdigheten hos både kungahus och socialdemokratin, så är risken, eller möjligheten, stor att ingen av dem har agerat på något vettigt sätt. (Jag rekommenderar läsning av resultatet av "omröstningen" av partiledarkandidaternas besök i Växjö, som hela tiden där den genomförts under senaste halvåret med besök på marknader m m, gett samma resultat som vid utfrågningen i Växjö med delat ledarskap och Sjöstedt och Andersson som de främsta valen)


Tyvärr så får man offra "drottningen" i de här fallen med Juholt och kungen, för att alls kunna fortsätta framåt med schackspelet. Huvudsaken är inte personen som blir avpolleterad, utan framtidens val.


Den enda som har lite svårt att byta just nu är möjligen kungen, vars höggravida dotter inte är i bästa läge att bli mamma och regent samtidigt.


Helt klart är dock att något måste hända, och att man inte längre kan stoppa huvudet i sanden, om man inte vill förlora helt på lång sikt och kanske för alltid? Det hjälper inte hur många aldrig så bra ledarartiklar om viktiga ämnen man skriver, om tankarna är någon annanstans hos väljarna.


media ab ab ab ab ab ab ab ab ab ab ab ab ab ab ab ab ab ab dn dn dn dn dn dn dn dn dn hd hd hd smp smp gp gp gp gp dag dag dag dag dag dag skd skd nsk nsk svd svd svd svd svd svd svd svd svd svd hd exp exp exp 




Inga helt anonyma kommentarer släpps igenom!

torsdag 1 december 2011

Kommunfullmäktige i Älmhult 30 november 2011

Jag var tjänstgörande ersättare på gårdagens kommunfullmäktige i Älmhult, vilket på vissa sätt blev en rätt märklig tillställning...


Jag kan börja med att säga att jag redan nu märker hur den lilla nervositet jag kände på mitt första talande från en talarstol, från förra landstingsfullmäktige och det efterföljande förra kommunfullmäktige släpper mer och mer. Jag var framme och pratade dels lite längre kring ett resonemang, som jag snart ska ta upp, kring budgeten samt vid några repliker och bifall till S-märkta motioner. Det känns oerhört skönt, även om jag naturligtvis är långt från fullfjädrad och tycker det är bra mycket lättare vid det jag är mest van vid, att sitta här och vara lite eftertänksam och ha mer tid på mig att slipa på formuleringarna än vid ett sammanträde.


Det som egentligen var mest anmärkningsvärt på hela kvällen var en relativt liten fråga. Nämligen den om motionen som fyra socialdemokrater hade lämnat in, om en uppräkning av vad kommunen gjort för att underlätta cyklandet och en planering över hur man tar fram mer cykelbefrämjande åtgärder.


Att de vanliga allianspartierna till stor del var emot var kanske inte så oväntat, eftersom det ingår i det politiska spelet, trots att jag ibland upplever dem rätt pragmatiska när det gäller bra frågor som inte går att ses som ideologiska till sin grund. Dock inte här, utan det var som någon från S-sidan sa, man säger Nej mot allt som kommer från oppositionen, vilket får mig lite nyfiken på hur man kommer att behandla min och Vänsterpartiets motion om ökad demokrati.


Det som gjorde mig mest förvånad var att Miljöpartiets Michael Öberg uttalade sitt stöd för majoritetens och kommunstyrelsens allt för tama "besvarad" istället för att rösta för förslaget. En av rätt få motiveringar var att man även behövde tänka på säkerheten och gångtrafikanterna, för att gångtrafikanterna är ännu mer miljövänliga...


Hur jag än vänder och vrider på det så kan cykel vara utmärkt att använda just för att man inte tappar så mycket tid som med att gå, vilket gör det lättare att välja cykeln än att gå. Du får också lättare med dig både barn och andra saker du behöver frakta, än om du ska gå.

Och kanske framförallt, eftersom man ofta lägger samman gång- och cykelleder så ser jag inte ens att det existerar en motsättning rent praktiskt mellan de två olika sakerna. Snarare tvärtom... För mig är Miljöpartiet Älmhults resonemang helt obegripligt och de borde stryka ordet "Miljö" ur partinamnet.

Vad det gäller den viktigaste frågan för kvällen, i pengar räknat, så var budgeten den stora frågan som diskuterades. Den gav många både inlägg av olika talare, om än rätt få individer som talade, och många repliker.

Jag och Vänsterpartiet gav vårt bifall till den Socialdemokratiska budgeten, och jag valde att koncentrera mig på de orättvisor som den här kommunens envisa strävan mot låga skatter och höga avgifter väljer att koncentrera sig på och den såg ut ungefär så här:

Nils Holgersson-rapporten kartlägger avgifter och taxor för flerbostadshus i alla landets kommuner. Den visar tydligt att avgifterna, som drabbar alla boende lika, ligger betydligt över medlet för vår kommun. Älmhult är i dag länets dyraste kommun för de avgifter som innefattar bland annat vatten, avlopp och avfall.
Räknat på en trea, som rapporten ovan gör, så kostar avgifterna 1804 kronor för en normal trea. Det är 27% dyrare än för grannkommunen Ljungby, som är billigast i vårt län. Man kan också jämföra med Luleå, som är billigast i landet, som har endast 1235 kronor.
Räknar man om det per kvadratmeter så har Ljungby en kostnad på 253 kr/kvm, Älmhult 323 kr/kvm och Luleå 221 kr/kvm.
Man får inse att det här bekostar, trots att det drabbar fattiga mycket mer än rika, de låga skatterna vi har i vår kommun där Älmhult ligger nästan 20 öre under expansiva och konstant satsande Växjö och 50 öre under medelvärdet för landet och ca 1:50 under länets högsta skattesats.
Men låga skatter då, kan inte det, som flera av tidigare talare varit inne på, dra hit fler människor som kan betala skatt här?
Det är ytterst tveksamt, vilket en föreläsare visade under den här mandatperiodens första fullmäktige. De som flyttar till en liten ort som Älmhult är människor som har mindre barn eller planerar att skaffa det inom kort. De efterfrågar mer kultur och möjligheter för deras barn att få gå i en bra skola, något som inte blir lätt att uppfylla när de sakerna får mindre möjligheter med sänkta skatter och vårt bad förfaller.
En av de märkligare sakern är Kd:s konstanta försvar av sänkta skatter som drabbar de det säger sig värna mest om, barnfamiljerna.
Men med tanke på deras tankar kring Vårdnadsbidraget så är jag inte förvånad. Däremot förvånas jag över de borgerligas stöd till det, eftersom det inte är i paritet med arbetslinjen. 
Det låser fast kvinnor, i synnerhet invandrarkvinnorna, så att de inte kommer ut och integreras i samhället och gör det svårare för att få jobb den dagen barnen inte innefattas av vårdnadsbidraget. Det påverkar även barnens språkliga- och sociala utveckling negativt, i synnerhet invandrarbarnens.
Vad det gäller problemfamiljer så gör det att de upptäcks senare än vad de hade gjort om de gått i traditionell förskola. 
Dessutom kallar många det för besparing eftersom vårdnadsbidraget är lägre än vad barnomsorgen kostat. Det stämmer inte heller. För en majoritet av kvinnorna kommer att jobba som är hemma med barnen och kommer att bidra till kommunen med skattepengar via sina löner. Jag är inte säker på om det gör att det går ihop sig i slutändan men skillnaden blir mycket mer marginell än vad majoritetens företrädare påstår.
Det här blev jag bemött på av kristdemokraten Dan Bülow och moderaten Bodil Hansen.

Den första hängde upp sig på att jag inte ville att invandrarkvinnor ska få välja själva och att jag skulle tänka på vad jag sa om invandrare.

Mitt svar var att jag tyckte det var ett problem att den som är ordförande för Allmänna Beredningen, som bland annat har hand om integrationsfrågor, inte inser att invandrarkvinnor och barn som inte kommer ut får svårt att integreras.

Bodil Hansen bemötte mig med att det inte är många invandrarkvinnor som har vårdnadsbidrag i Älmhult och att "De flesta som har vårdnadsbidrag är vanliga och normala svenska kvinnor".

Jag påpekade att jag tar för givet att invandrarkvinnor kan söka det i framtiden. Men det jag la mest märke till var att hon sa "vanliga och normala svenska kvinnor", vilket fick mig att fråga vilka som var de kvinnorna som hon ansåg vara ovanliga och onormala?

Det fick jag inget svar på alls.

I övrigt noterar jag i dagens Smålänningen, en av lokaltidningarna, att den av mig tidigare kritiserade sd:aren Annika Rydh säger sig ha blivit mordhotad.

Hur illa jag än tycker om hennes politiska åsikt och bruk av ord, så tycker jag ändå inte att man ska mordhota henne eftersom det är fel på alla sätt och vis. Dessutom är det kontraproduktivt för den som är emot dem och väljer att använda den typen av sätt för att förändra något. Man skapar bara sympati för den utsatta, även om hon gillar Nationaldemokraterna som är betydligt mer högerextrema än vad sd är...

Inga helt anonyma kommentarer släpps igenom!

onsdag 30 november 2011

Vad är kvalité?


 Vad är kvalité?

Jag var på en föreläsning, med flera olika föreläsare vars övergripande tema var "Vad är kvalitét?", som främst riktade sig till sjukvårdspersonal, och som hade flera olika föreläsare.

Den första föreläsaren var idéhistorikern Sven-Eric Lidman som föreläste om "Äkta kvalitéer och falska".
Han förklarade om hur man ska göra skillnad på kvalité och kvantitet och att de ofta hänger när samman.
Äkta kvantiteter

Äkta kvantiteter anger dimensionerna något bättre än nyanserade verbala och beskrivande ord. T ex är inte "Sverige har en liten befolkning" särskilt bra uttryck eftersom det inte säger särskilt mycket. Bättre är att säga att vi har 9 miljoner invånare.

Dagens samhälle är i stort behov av mycket och många exakta uträkningar för att fungera. Ett exempel är vanlig belysning i ett hus.

Exempel på äkta kvaniteter

1950 tjänade de högst avlönade 26 gånger mer än en arbetare
1980 tjänade han 9 gånger mer
Idag tjänar han 51 gånger mer

Pseudokvantiteter
Mindre exakta än nyanserade verbala omdömen.

Enkla pseudkvantiteter: Siffran vid en recension av en film. Åtföljs den av en text som säger något om filmen som du kan relatera till så blir den mer nyanserad. Siffran i sig säger inget om vad filmen handlar om, något som är viktigt för de flesta av oss anser som avgörande om en film ska vara bra.

Sammansatta pseudokvantiteter
Det är något som invaderar den offentliga sektorn och som innehåller flera kvantiteter, både äkta- och/eller pseudokvantiteter, som fogas samman för att säga hur bra eller dåligt något är.
Pseudokvantiteter i praktiken

Exemplet "Polisens pinnar". Pinnarna mäter antalet utförda "handlingar" av polisen.  Väljer man att lägga tid på att få fast en knarklangare, som indirekt skapar mycket kriminalitet indirekt, så är det svårt att mäta hur många "pinnar" det är värt i förväg, för att kunna mäta exakt hur mycket det är värt i "pinnar" jämfört med att ta rattonykterhetsprov. Den ena pinnen är inte den andra lik och funkar bäst för att mäta kvantitet, inte kvalitét.

Angående vårdcentralernas kvalitet. Mätningar visar ofta att de vårdcentraler som har många äldre blir mindre effektiva. Men äldre har oftast fler och svårare sjukdomar än unga. Liknande gäller även undervisningssektorn, där det som spelar in är vad som viktas och vad som faktiskt mäts.

Rankning av universitet: Grundmått i forskningskvalitet. Ett mått att mäta, som man använder, är hur många publicerade artiklar och citat man har i medicinska tidsskrifter. Shanghais universitet mäter även hur många medicinpris man får. Frågan är då hur många artiklar är ett Nobelpris värt? Hur jämför man?
Vissa universitet mätte även ryktet för att ranka universitetens kvalité. Ett exempel är på hur man vid en enkät frågade hur många som ansåg att Princetons juristutbildning hade hög status, något som drev upp det välkända och välrenommerade universitetets status. Problemet var bara att vid tillfället hade man inte den typen av juristutbildning som frågan gällde.

New Public Management

Den offentliga sektorn ska bli lika effektiv som den privata. Antalet åtgärder som utförs mäts. Ska ske genom kvalitetssäkringar som i praktiken innebär att kvaliten uttrycks i pseudokvantiteter.

Kontrollerna kräver tid, kraft, personal och det innebär att den inkräktar på den egentliga verksamheten - att få människokr friskare. Det gör också att det blir svårt att effektivisera när det handlar om människor och inte produkter.

Anser att begreppet "kund" är dåligt eftersom man har större tillit till sjukvården och läkare än till sin Ica-handlare, eftersom läkaren till skillnad från affärsinnehavaren inte förväntas trösta och bota dig, något som är viktigare än att få bra produkter. Det är mycket annat som är viktigt för människor än en viss kvantitet, i synnerhet när det gäller sjukvård.

De verkliga problemen

Segregationen och en lössläppt ekonomisk utveckling i samhället, konkurrens i den offentliga sektorn och vinstdrivande företag, som inte plöjer ner vinsten i den egna verksamheten.
Exemplet Carema visar på att Riskkapitalister har blivit Fegkapitalister, som enbart går efter säkra och stora avkastningar.

Tillnyktring på väg?

Växande kritik av New Public Management och vinster av skattemedel. Det kommer mer och mer ett valartikulerat försvar för professionens frihet, att låta t ex läkare och lärare, som kan sina yrken, själva få avgöra vad som är det bästa för de människor som behöver deras utförande av arbete.
Ett nytt sätt behövs att se och mäta välfärd på i förhållande till ekonomisk tillväxt. Man talar idag aldrig om framsteg, utan hellre om tillväxt, trots att tillväxt enbart är ekonomisk, som kan ske på sätt som inte alls ger några framsteg.


Nästa föreläsare var Åke Thörn, som är läkare och bland annat jobbar för enheten för arbetslivshälsa.
Hans föreläsning handlade bl a om Evidensbaserad Medicin (förkortad EBM)
Först måste man konstatera att fullständig kunskap inte existerar. Man får göra avvägningar hela tiden. När kunskapen är osäker så använder man sig av erfarenheten. Mer tvivel på eget omdöme kräver mer kriterier. Man ska inte glömma "Kraften i de egna händerna", vilket gör att många tappat tron på sina egna sinnen.

Vår tids rädsla för allvar

I vår tid missbrukas kunskapen eller möjligheterna av att dra slutsatser av kunskaperna av samma anledning som alkoholister missbrukar alkohol. För att slippa se verkligheten som den är.

Vetenskapen kan vetenskapligt bevisa att krig är dåligt för befolkningen och att nicaraguanska barn som lever på soptippar med att samla sopor får värre yrkesskador än andra barn. Både och är meningslösa välkända faktum att undersöka.

Vetenskaplig stringens mot praktisk relevans - Man vet att krig och fattigdom är negativt, men vetenskapen riskerar göra det osäkert och tveksamt, genom att undersöka det.

Sjukförsäkringen 1997

Sjukförsäkringen förändrades 1997 och renodlades. Den bedömningen gjorde att man bortsåg från sammanhanget och situationen för den sjuka. Man såg enbart sjukdomen och isolerar människans så att hon plötsligt bara består av organ och inget inre själsligt liv, trots att "ingen människa är en ö".

Rättssäkerhet skapar i omdömesgill lagtolkning

Formellt korrekta beslut är otillräckliga för rättsäkerhet. Lagens generella regler måste tillämpas med skälighet. I renodlingen av objektifieringen av sjukdomsbegreppet försvann individen och rättsäkra beslut kan inte tas.

För rättssäker tillämpning av EBM

Evidensbaserade medicinens bakgrund:
Resultatrörelsen: Riktlinjer, registrering av variabler av behandling och komplikationer. Dödligheten kan upptäckas bland variationerna i resultatet.
EBM-rörelsen: Kritisk granskning och klinisk epidemiologi. Slumpmässigt utförda kliniska prövningar.

Utveckling av EBM

Den uppstår av spänningarna mellan praktisk relevans och vetenskapliga metoder.
Läkararbete bygger på att balansera klinisk erfarenhet med vetenskaplig kunskap, helst evidensbaserad.
Evidensbaserad medicin ger tillgång till generell kunskap, som läkaren anpassar till den enskilde patientens behov.
Farhågor finns att evidensbaserad medicin kan leda till en standardiserad klinisk praktik med sämre anpassning till varje särskild patients individuella behov. Den riskerar också att bli ett verktyg för politisk-administrativ kontroll och styrning av vården.
En sådan utveckling minskar tilliten till evidensbaserad medicin, vilket vore olyckligt. Att bejaka och vid varje given tid diskutera såväl läkararbetets som den medicinska vetenskapens inneboende osäkerhet skulle kunna bidra till att undvika en sådan.

Kvalitetsregister - guldgruva eller träsk?

Föreläsare var Marie Wedin ordförande på läkarförbundet och ortoped och specialist på knän.

New Public Management

Det som går att mäta, mäts inom svensk sjukvård.

Register över knän inom sjukvården - Vad mäts?

Kvalitetsregister för knäna började som "produktuppföljning" om hur man gör det så bra som möjligt för patienterna och vad som har fungerat för dem. Idag finns det ca 60 register.

Nu används den mer och mer allmänt för att användas som ett administrativt styrinstrument. Risken är att man tappar förmågan att styra den medicinska processen efter den unika individen och dess behov. Den registrerar även känsliga uppgifter för patienten och kränker dess integritet.

Registerna startades från början av eldsjälar och har gett upphov till framgångsrik forskning och utveckling för patienternas bästa. Nu vill man mer och mer utnyttja den högre och koppla ersättningssystemen till den, vilket gör att man i högre grad rättar innehållet man lämnar i registerna efter det som ger ens egen enhet högre finansiering, framför det som är bäst för patienter och framtidens forskningar. På sikt riskerar det skapa misstro för registerna.

Till det är den oerhört underfinansierad, vilket också påverkar möjligheten att få relevanta data.

Istället för att betala per registrerad behandlingsdata som föreslås enligt en utredning, så bör de istället ersättas med hur patienternas individuella behandlingsmål uppfylls med hjälp av relevant medicinskt omhändertagande.

Genom åren har kvarten man har för sin patient förändrats, vilket påverkar även registerna, som i sin tur påverkar även vården. Dokumentationens andel är mycket högre idag än tidigare.

SKL är inte lämpliga för att ha hand om de här registerna, som har föreslagits,  då de skulle granska de egna medlemmarnas verksamhet. Det behövs en tydlig styrning och påverkan av läkarprofessionen i de här registerna även i fortsättningen.

Individualiserad och systematisering av medicin

Risken är att man skapar en process för alla patienter, trots att det finns individuella skillnader och att man får mer och mer individualiserad medicin, för att mediciner inte bara ger olika biverkningar för olika patienter, utan i många fall även olika verkningar eller verkningsgrad.
Exempelvis så kan en 26- och 86-åring lida av samma sjukdom, men på grund av ålder ha olika läkeprocess och behov av vård och medicinering.

Risken finns också att patientens inflytande går miste, att den professionella friheten att välja bort vissa behandlingar och möjligheten för patientent att lita på läkaren försvinner, om man hela tiden följer ett ersättnings och övervakningssystem som är gjort för något annat än patientens bästa. Mötet mellan patient och läkare är oerhört viktigt och det är där själva sjukvården faktiskt inträffar.

När guldet blev till sand

Departementet och SKL styr registreringen åt fel håll.
Exempelvis så skrivs tre strokepatienter av tio ut med yrseldiagnos. Man hamnar utanför registerna om man inte registrerar patienterna rätt. Det kan göras medvetet för att få tillgång till mer resurser.
Registerna är gjorda för att få ökad kunskap och inte för att få en inkomst eller bestraffning om man gjort något fel på de 40 journaler, av åtskilliga tusen, som kontrolleras vart tredje år.
Registerna är övervakarnas intresse och inte professionens, vilket är allvarligt.




Inga helt anonyma kommentarer släpps igenom!

Från landstingsfullmäktige november 2011 - Lennart Värmbys anförande i den allmänpolitiska debatten





Bra ATT Smålandsposten bevakar landstingsfullmäktige.

Men mindre bra är att två dagar av politik kokas ner till två frågor, trots att det ekonomiskt sett rör över 90% av landstingsbudgeten det som människor tycker är bland de viktigaste sakerna: En välfungerande vård.

Själv tycker jag, som alla som följt mig eller den här bloggen, att regionfrågan också är viktig, som Smålandsposten tar upp. Men det är tveksamt om den är så viktig att den tar 50% av deras uppmärksamhet...

Några av de saker jag minns mest från de två dagarnas fullmäktige är följande:

Olof Björkmarks retoriska lysande argument om hur doulor för vissa blivande mödrar kan ge så mycket hjälp att om de vore medicin hade det varit etiskt fel att inte använda medicinen ifråga. Läs gärna vad han själv skriver om Landstingsfullmäktige 28 november.

(Carina Ek Vänsterpartiet, som jag ersatte de sista timmarna av fullmäktige)

I övrigt är det skrämmande att höra fler allianspolitiker, bland annat Lena Karlsson centern, som säger hur de inte tror att en ökning av 50 kr kan påverka en enda person i vårt län negativt ekonomiskt.

Det är självfallet att det kan göra det när det redan finns nu finns de som inte får ekonomin att gå ihop på grund av sjukdom och arbetslöshet. På vilket sätt får 50 kr till deras mående att bli bättre?

Jag kan kopiera de reaktioner den nyheten fick från ett antal av mina facebookvänner:

"Fråga henne om hon kan leva 3 månader på ett soc bidrag som många gör.det skulle vara intressant att göra hennes svar" 
"Folk glömmer att det händer saker i livet som en rejäl omkullkastning där en människa snabbt ställs på utförsbacke, blir av med jobb, kastas ut av tex en sambo ( inga rättigheter om man inte är gift) pappersvändningar som tar månader ger dig för tillfället inga rättigheter utom den som har starkast nävar- och står där med en kull hungriga ungar och utan mat, DÅ är 50 kronor SKITMYCKET! Förklara det för några barn som ska köpa julklappar till skolans advetntskalender a' 25 kronor per barn ( som kanske har 3 barn) som ska ha vantar, mössa, nya skor, jacka inför vintern, åkhäften till buss ( står inte sociala bidrag för och inte skolan heller om barnet inte är skriven hos dig) osv osv... MYCKET som folk glömmer bort, och vem får betala, jo oskyldiga barn. *MORRRRR*" 
"haha idiot.. Varje månad får jag sålla vilken medicin jag kan hämta.. Sen de mediciner som inte går på högkostnad, de lämnar aldrig apoteket för det är olösligt. Har ju en son som har barnreumatism också, så hans mediciner går först, sen får mitt bli som det blir." 
"När jag hör sånt där blir jag så ilsk så jag blir stum! De 50 kronorna kan vara skillnaden mellan mjölk eller vatten till middagens blodpudding utan lingonsylt. Då finns det någon "smart" som kläker ur sig att "om man får försörjningsstöd så ingår motiverad medicin på recept i stödet"... Problemet blir då att man ska lägga ut dessa pengar i förskott för att sen få tillbaka dem med nästa månads försörjningsstöd... och därmed hoppade man den medicin som inte är den som är allra nödvändigast och barnens går ju naturligtvis först. Sen finns det dom som skyddar sig bakom att "ingen lever en längre tid på försörjningsstöd" men i dagens Sverige är det långt ifrån sanningen då många av de sjuka och utförsäkrade som hamnat utanför och inte kan arbeta enligt Arbetsförmedlingen, läkare och andra, de hamnar fast i socialas nät utan någon större chans till förändring. Men då kan dom ju få aktivitetsstöd för någon uppdragsanställning... hela 177:-/dag efter skatt - och vart får man resten till hyran ifrån då? Jodå - det sociala... Som sagt var.... blir lite arg!!!" 
 "ja och det som får mig tröttna är att detta "alla har 50:-" är att om 25 personer säger så * 50 :- = tex 3 barn och en vuxen = 4 personer * 25 * 50:- = 5000:- . Så 200:- ( bara 50:-) per person ( för exempel pga uttalandet oavsett vad det gäller som "bara är 50 kr) och 25 personer säger det, "läraren till julkalendern, grannen som samlar till något, kamraterna som ska ha till klasskompisen som fyller år, föräldrarna som samlar till julblommorna till avslutningen osv osv ) blir ju HISKELIGA summor...men när folk säger "det är BARA 50:- kronor, tänker de BARA på EN sak, inte att det kanske står 24 till som ska ha BARA 50 :-."



Det var skönt att se hur inte bara Björkmarker, utan även andra på vänstersidan sopade banan retoriskt med högerpartierna. Lennart Värmbys argument om att 1 öres höjning av skatten hade finansierat de 50 kronorna som man nu väljer att lägga ut på alla, även de som är fattigast, som når upp till högkostnadsskyddets högre summor.


Även Monica Haider argumenterade väldigt väl om hur landstinget sett till deras budget förlorar mindre än vad fattigpensionärerna och andra fattiga gör. Vem märker mest att de inte får in de här pengarna? De som har några tusenlappar att leva på per månad eller landstinget som har skatteintäkter på 4,5 miljarder?


I övrigt upplevde jag landstingsfullmäktige som oväntat rörigt och med en mycket rörig och disträ ordförande som hade uppenbara problem vid flera tillfällen att hålla reda på vems tur i talarlistan det var.


Det är i mina ögon mycket märkligt att se så många, inklusive nämnde ordförande, prata med varandra så att de uppenbarligen störde omgivningen, vilket en av centerpartisterna i talarstolen påpekade.



Anförande 2011-11-27 Allmänpolitiska debatten Landstinget Kronoberg.Lennart Värmby Ordförande, gott folk och förr eller senare – ni som slagit på Tv eller dator för att följa allmänpolitiska debatten i landstinget Kronoberg 2011. 
Igår var det julskyltningssöndag. Jag blir alltid på bättre humör i juletider. Det blir så mycket röda paket och tomteluvor. Och igår hade vi i vänsterpartiet en öppen utfrågning på Palladium av de fyra kandidater, som ställer upp inför valet av ny partiordförande. Det var även för en ärrad veteran i politiken som jag en positiv erfarenhet. Betänk att jag gick med i SSU hemma i Borås 1958! Oavsett vem eller vilka som väljs av kongressen efter nyår, så känns det redan nu att vi kommer att vara en nyare vänster i 2014 års val. Kan det ge utrymme för ett V-märkt landstingsråd? 
Nå, över till en bister nutid.Vi kan se tillbaka på ett år med ständigt nya rapporter om en allt sjukare världsekonomi. Finans- och bankvärlden har tillsammans med alltför många stater överskridit alla gränser och pantsatt långt över sina tillgångar. Det är inte bara Grekland, Italien, Spanien, Portugal och Irland och deras banker som är indragna i denna tickande ekonomiska härdsmälta. Nej, USA, Storbritannien och Frankrike – ja, t o m Tyskland och deras finansvärld sugs in och Sverige är också en del av samma sammanvävda ekonomi. 
De ekonomiska mediciner och stålbad som diskuteras och beslutas går som alltid ut på att till varje pris rädda de som är mest ansvariga – bankerna och politikens högsta nivåer.Stålbaden reserveras för vanligt folk. Medborgarnas skattepengar ska fylla finansvärldens svarta hål. Vi på vänstersidan har fått höra mantrat om hur effektiv det fria näringslivet alltid är och under de goda tiderna får vi kanske en liten del av vinsterna – det spiller lite smulor från kapitalets kakfat, men när systemet krackelerar, då är det inte finansfurstarna, optionsmäklarna, derivathajarna, som gör bot och bättring och betalar tillbaka sina enorma bonusprogram och oftast skattebefriade förmögenheter.
Nej, då duger vi vanliga medborgare och blir betrodda med att stå för notan.
 
Det drabbar också landstinget direkt och indirekt. Vår budget på 4, 3 miljarder har med den borgerliga alliansens förslag ett plus på futtiga 5 miljoner nästa år.
I bästa fall – om alla verksamheter håller sig inom ram.
I bästa fall – om alla verksamheter håller sig inom ram.
 
Samma fria – alltför fria - företagsamhet – denna gång i form av anonyma riskkapital  - har under året givit den ena rubriken större än den andra. Jag tänker naturligtvis på den välfärd i form av skola, vård och omsorg, som ni på den borgerliga sidan, utan tillstymmelse till tvekan säljer ut till den som bjuder lägst. Fattigvården för mer än 100 år sedan fungerade enligt den principen.Men när folkhemmet formades byggde vi på en annan grund – solidariteten och allas lika värde var utgångspunkt för rätten till utbildning, trygghet vid sjukdom och arbetslöshet och gärna medalj men först en rejäl pension!  
Det nya och nödvändiga inför framtiden är att åter bygga välfärden på solidaritetens fasta grund istället för på girighetens lösan sand. 
I mars i år kunde Svenska Dagbladet i en serie artiklar avslöja att riskkapitalbolag gjorde vinster på 4 miljarder på skola, vård och omsorg, som man sedan i stort sett obeskattat förde ut till skatteparadis! Då hördes inga krav eller förslag från den borgerliga sidan på förändrad skattelagstiftning. 
Sedan har det fortsatt. Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet liksom Dagens Eko, Uppdrag Granskning och Dokument inifrån har visat på den ena skandalen efter den andra inom vård och omsorg. Det finns exempel från samhällsdrivna verksamheter med brister, men de mest upprörande fallen kommer från privata vård- och omsorgsgivare.Det giriga ansiktslösa kapitalet har fått ansikten som Ambea – ägare av Carema. Ambea ägs i sin tur av Triton och KKR, som ägs i slutändan av människor av kött och blod. Deras filosofi har varit enkel – vinst till varje pris. Väg blöjan innan den byts så att den verkligen är fylld! 
Också här i Kronoberg har konkurrensutsättandet visat stora brister. Specialistläkargruppen borde fått en allvarlig varning. Nu är företaget sålt till – ja, till vem? Landstinget är inte alltid världens bästa vårdgivare, men medborgarna har oss nära. Vi finns i länet och de behöver inte leta på Guernsey, Luxemburg eller Wall Street. Skillnaden stavas närhet, insyn och empati. 
Det är verkligen dags att syna de som investerar i vård och omsorg. Till skillnad från Ersta Diakoni, som verkat sedan mitten av 1800-talet är drivkraften inte i första hand att ge en god vård och utveckla en ännu bättre. 
I juni i budgetdebatten sa vi rödgröna patient och medborgarnytta, när ni borgerliga som vanligt skrev in patient/kundnytta under god vård. Vården är inte och får inte bli någon handelsvara!Nu står ministrarna på rad för att intyga sin avsky för missförhållanden och nu ska det minsann tas krafttag.Jag tror det, när jag ser det, säger jag. 
Vi har senare idag möjlighet att visa att vi ställer kvalitetskrav på all verksamhet som betalas med skattemedel. Det finns en motion – ärende 4 – om kollektivavtal. Det borde vara en självklarhet liksom offentlighetsprincip och meddelarskydd och en öppen och ärlig redovisning av varför man bedriver sjukvård och omsorg. 
När budgeten togs i juni månad var prognoserna ljusare än idag. Den borgerliga budgeten har en utökad ram med 59 miljoner. Det skulle då krävts en skattehöjning med minst 10 öre för att uppfylla kraven på en ekonomi i balans. Nu är det dystrare. Prognosen säger plus 5 miljoner.Då har ni för att följa kostnadsutvecklingen och öka rättvisan lagt in enförsämring av högkostnadsskyddet från 900 kr till 1 100. Det ger 3 miljoner i ökad intäkt nästa år och 6 miljoner 2013.
Vem betalar dessa miljoner? Ja, inte är det vita, välbärgade, friska män i medelåldern med bonusprogram i KKR, Triton, Ambea eller liknande företag. Nej, det är mormor, som är multisjuk och med mycket låg pension. Så har riksdagens borgerliga majoritet beslutat.
Och var finns den skatteutjämning som Bengt Germundsson (KD) för ett år sedan föreslog med en enig utredning bakom sig? Den skulle ge 60 miljoner till vårt landsting.
 
I vänsterns budgetförslag hade vi offensiva satsningar:·        En förbättrings- och förändringsfond
·        Satsning på Linnéuniversitetet
·        Utveckla Vårdval Kronoberg (Södra Småland!!!)
·        En plan för att bereda fler med funktionsnedsättningar arbete i landstinget.
·        Social ekonomi och företagsamhet och utveckling av den offentliga sektorn.
·        Folkhälsoarbete som utgår från fakta: att sociala klyftor, som barnfattigdom ger ohälsa.
Detta och mycket annat gav en utökad ram på 94 miljoner och skulle krävt en skattehöjning på minst 20 öre för att få ekonomin i balans.
 
Vi kommer inte att yrka på någon skattehöjning. Det sakliga skälet är att kommun- och landstingsskatt drabbar hårdast låginkomsttagare och pensionärer med låg pension. I tider med ökad arbetslöshet är det läge att hålla igen på sådant. 
Men vi vill också syna er i borgerligheten. Ni säger att den budget majoriteten antog i juni klarar att ge en god vård och ett plus på 5 miljoner kronor. Det är ett avsteg från målsättningen en ekonomi i balans och inte ens felräkningspengar, men som sagt; vi ska syna era kort! 
Vårt mål är tydligt:Trygg och tillgänglig vård med folkhälsan i centrum!Under denna sammanfattande rubrik skriver vi också:”När kronobergarna behöver uppsöka hälso- och sjukvården är landstingets hälsocentraler det naturliga förstahandsvalet.”Den meningen strök ni borgerliga i er budget.Ska vi få den bästa vården i landet, måste vi satsa på att vara bäst. Det får vi med en stolt, medveten och kompetent personal med patientens bästa i fokus. Det får vi om vi anser vård och omsorg viktigare än ökad privat konsumtion.Till sistSom alltid slutar jag med Karl Bertil Jonssons ord på julafton, som i sin tur citerar Robin Hood:Ta från de rika och ge till de fattiga!
media smp

Inga helt anonyma kommentarer släpps igenom!

tisdag 29 november 2011

Sänkt restaurangmoms - en ökad utgift för alla?

(svar på artikel i Smålänningen 29 november 2011)


Sänkt restaurangmoms - en ökad utgift för alla?

Jag noterar i reportaget den 29 november om moderaten Johan Hultbergs besök på bl a en snabbmatsrestaurang i Ljungby att han argumenterar för att sänkt restaurangmoms ska ge fler jobb till unga.

Även om jag bortser från det faktum att finansdepartementet i bl a Dagens Nyheter tidigare i år uttalar sig om att samma typ av momsförändring i Finland inte resulterade i fler jobb, utan att de hamnade som vinst hos företagen, som självfallet inte behöver anställa fler om inte behovet av mer arbetskraft finns, så oroar mig en annan sak som inte nämns.

Eftersom det knappast är enbart restaurangverksamhet med hälsokost som förväntas dra nytta av den här sänkningen, vilket exemplifieras av Hultbergs besök hos en snabbmatsrestaurang (som i sig knappast är värst i branschen), så undrar jag hur Hultberg och moderaterna ska agera för att värna om folkhälsan, om det visar sig att deras satsning faktiskt får fler att äta ute? 

Snabbmatsbranschen, som till stora delar lever på att sälja fett och socker i välsmakande form, och dess ökade utbredning är onekligen en av många faktorer som ligger bakom ett ökat antal överviktiga i Sverige, men det är ett välkänt faktum att även många andra typer av restauranger serverar mat som riskerar öka övervikt och ohälsa.

Jag undrar, som ersättare i folkhälsoutskottet i landstinget i Kronoberg, hur moderaterna och Hultberg har tänkt att kompensera den övervikt och ohälsa som redan har ökat, och riskerar öka ännu mer, som har sitt ursprung i det vi förtär? Inte bara är risken stor för fortsatt öka ohälsa, utan även för ökade skattefinansierade utgifter för sjukvården.

Jerker Nilsson, Vänsterpartiet
ersättare i Folkhälsoutskottet landstinget Kronoberg



Inga helt anonyma kommentarer släpps igenom!

måndag 28 november 2011

Sd visar tydligt sin koppling till 30-talets resonemang


Annika Rydh är en kraftig kvinna i övre medelåldern. Jag skulle aldrig få för mig att kalla henne för "Tjock kärring" eftersom det antagligen ses som kränkande av de flesta och vem vill kränka med när det finns andra ord att använda? På samma sätt ser jag på ordet "neger", som hon själv gärna vill använda enligt en intervju i Smålandsposten idag.

Ord ändrar betydelse med tiden. Ingen skulle få för sig att använda ordet "fitta" för att beskriva en liten fuktig ängsmark som man gjorde en bit in i början på 1900 talet.




Dessutom är det ett mycket tydligt arv från Sd:s bruna arv från 30-talet att argumentera om att det finns olika raser bland människan. Det finns en ras från samma ursprung: Homo Sapiens Sapiens


media sr sr sr smp

Inga helt anonyma kommentarer släpps igenom!