Visar inlägg med etikett Kyrkan. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Kyrkan. Visa alla inlägg

måndag 28 februari 2011

Är det bättre att tillbe mammon?

Jag noterar att Maria Ludvigsson från Svenskt Näringsliv är upprörd över att Svenska Kyrkan bryr sig om fattiga människor i Sverige och i andra länder och att politiskt uppror inte hör hemma i svenska kyrkan.

Vari ligger det politiska i att bry sig om medmänniskor som råkar illa ut på grund av den förda politiken? Det spelar knappast någon roll om varför människor råkar illa ut och är det på grund politiska beslut så ska man självfallet agera mot det.

Jag misstänker att det är så att människorna bakom det hela möter vanliga människor som råkat illa ut på grund av den politik Maria Ludvigsson stödjer och att skribenten själv inte möter andra än de på hennes nivå.

Det vore bättre att det var hon som skrev om FAS 3 för jag tror inte det på något sätt går att se hur det skapar rättvisa förutsättningar  för olika företag, där vissa får betalt för att anställa och andra får betala överdrivet dyrt för att göra det...

Det vore med andra ord bättre att Maria gjorde sitt jobb som representant för Svenskt Näringsliv och kom med lite innovativa förslag till jobb för fler människor. Regeringens politik drabbar även företagare negativt.

Media hd ab exp dag dag dag




Inga helt anonyma kommentarer släpps igenom!

onsdag 25 augusti 2010

Det var på tiden...

Efter ett antal år så vaknar justitieminister Ask till liv och inser att bärplockning är som trafficking. Det har fackföreningarna konstaterat sen tidigare, men det är ett sent uppvaknande...

Jag konstaterar att en lokalavdelning för Vänsterpartiet har skänkt pengar och kyrkan skänker filtar och att det är skönt att andra regerar snabbare än den minister som borde reagerat för flera år sen.


Inga helt anonyma kommentarer släpps igenom!

fredag 23 juli 2010

Varför spela hatets parti i händerna?

Nu tycker jag visserligen att vi ska vara stolta över demokrati och religionsfrihet och att sd är ett patrask som själva skapar mycket av det de angriper.

Men det är definitivt olyckligt att läsa inlägget Är vi beredda att älska juden och muslimen? och konstatera att ett försvar för halal- och kosherslakt spelar sd i händerna till stora delar.

Även om det stämmer att det finns slakt som är plågsam även i Sverige, som skribenterna säger, så ser jag ingen anledning att man därför ska förändra till det sämre för djuren. Det borde snarare vara så att den typen av slakt förändras till en mer djurvänlig variant.

Ett exempel på en nödvändigt förändring är hur grisar kastreras obedövade som naturligtvis inte borde vara tillåtet,  men som enligt svensk tradition går utmärkt.

Bedövar man dem däremot innan, och det fungerar med el som bedövning, som kronfågel försökte införa för ett antal år sen, så ser jag inte att det spelar någon roll hur djuren avlivas sen.

Uppdaterat Ett bra svar kommer idag från representanter från Scan, Djurskyddet Sverige och Veterinärförbundet i Religiös slakt är inte förbjuden i Sverige, som påpekar att det är få muslimer som har något emot halalslakt med bedövning. Med andra ord blir inte den typen av slakt värre än den vanliga svenska slakten.

Synd bara att de inte säger något om plågsam slakt eller hantering av slaktdjur, som jag nämnde ovan... Där finns det garanterat mer att göra för plågade djur.

Mer media dag dn exp


Inga helt anonyma kommentarer släpps igenom!

söndag 6 juni 2010

Världens fest - En annan värld är möjlig Växjö 2010

Igår var jag, tack vare jobbet, på Världens Fest i Växjö vilket var en trevlig tillställning med många intressanta föredrag, seminarier, konserter med mera. (Bilder finns i slutet av inlägget)

Utöver sakerna jag nämner här nedan så tyckte jag det var en intressant diskussion, om flera olika ämnen, som jag hade med mina bordskamrater vid middagen. Damernas namn uppfattade jag aldrig, men de var från S:t Peters klosters församling i Lund, om jag inte fattade fel.

Mitt emot mig hade jag biskopen i Västerås, som var där för att ställa politiker till svars för klimatfrågan (vilket jag tyvärr missade), som  jag hade flera trevliga diskussioner med, bland annat kring kyrkvaktmästarnas roll i bemötandet av besökare till kyrkogårdarna.

Middagen i sig var det inga som helst fel på, men det roligaste, och mest uppskattade var det Palestinska ölet, som görs i den enda renodlade kristna byn på västbanken, Taybeh.




Själv är jag ju nykterist, men fick en mycket liten slatt av biskopen, vilket var den första gången, utöver nattvarden, som jag drack något med alkohol på minst 8 år.

Men det var det värt eftersom det var väldigt gott, och vad ska få en att mycket tillfälligt att bryta principen att inte dricka alkohol alls, om inte möjligheten att få dricka ett Palestinskt öl, så  här i tider av utsatthet för Palestinier?.

Det går för övrigt att läsa mer om öltillverkaren i några artiklar: Ölet flödade på Palestinsk oktoberfestOktoberfest med politik och pilsner och Ölfest ger PR åt Palestinsk by, samt på deras hemsida.

De sakerna jag fastnade för mest för under Världens fest, var mässan som var uppbyggd kring Lars Winnerbäcks musik, som passade utmärkt i sammanhanget, och den tidigare ärkebiskopen K G Hammars seminarium "Tid att tänka nytt - En värld bortom vapnen".

Den har sin bakgrund i The Gothenburg Process, som är ett ekumeniskt initiativ som rör frågor kring tillverkning och försäljning av konventionella vapen för militärt bruk, vapenexport och krigsindustrin, utifrån ett kristet perspektiv.

Bakom organisationen står Sveriges Kristna RådKristna FredsrörelsenLife and Peace Institute och Svenska Missionsrådet.

De sakerna jag fick lära mig på det seminariet, som jag inte visste så mycket om tidigare, var ett antal olika saker.

Sydafrika togs som ett exempel på där vapenexporten, av JAS inte minst, påstods innan affärerna att det skulle påverka landet positivt socialt. Istället så har det genererat 700 processer av korruptionsåtal.

En märklig sak var att när det gäller vanliga affärstransaktioner så är det ofta företagsledare och liknande vill skryta och visa upp sin verksamhet.

Här väljer man istället att hålla en mycket låg profil och väljer att döpa om det man exporterar till "svensk teknologi" istället för krigsmateriel, som exempelvis hos det svenska företaget Aimpoint som gör lasersikten för både civilt och militärt bruk.

Hammar berättade vidare om hur kyrkan från början, fram till 300-talet, om jag inte förstod det fel, var pacifistisk men sen började lägga i sig den värdsliga makten mer och mer.

Hammar tog ett exempel på att kyrkan och kristendomen borde försöka närma sig en mer pragmatisk pacifism som ståndpunkt och sa att även om man har icke-våld som ståndpunkt så kan man inte kräva att alla alltid ska låta bli att använda våld, exempelvis om någon våldtar någon. En total konsekvens behövs inte eftersom vi mer eller mindre bryter mot alla principer vi har vid något tillfälle.

Anledningen till att vapen alls existerar är för att skapa trygghet, men frågan man bör ställa sig är om den inte skapar mer våld? Vet man att någon antagligen är beväpnad så är man mer benägen att skjuta fortare för att inte riskera sitt eget liv.

Han tyckte också att man kunde sätta press på riksdagskandidater att ifrågasätta vapenexporten mer, eftersom det finns möjlighet att kryssa in folk. Tyvärr tror jag själv att partipiskorna viner för mycket för att det ska vara något som är möjligt. Det märks tydligt när det är några frågor där det finns stora skillnader inom ett parti, att det är få som vågar gå emot partiets officiella åsikt.

Från början fanns den svenska vapentillverkningen för att se till att vår egen armé hade tillgång till vapen och inte var beroende av omvärldens välvilja att sälja vapen till oss.

Kristdemokraterna argumenterade på ett mycket märkligt sätt för fortsatt vapenexport, eftersom svensk vapentillverkning inte kan existera annars, som om det vore ett självändamål, men fick mothugg från Dagens ledarsida, som visar att de inte tycks följa partiets egna grundvärderingar...

Det är lite märkligt att man idag enbart nedrustar den svenska armén, men likväl är det landet i världen som per invånare och var så redan 2005 enligt freds- och konfliktforskningsinstitutet Sipri om man räknar exportvärdet.

Det sker trots att många fortfarande tror att vi inte säljer vapen eller krigsmaterial till krigförande länder, men det finns många sätt att kringgå de reglerna och svensk vapenexport bidrar till krig:












Trots restriktiva svenska regler om vapenexport till krig visar det sig att flera av mottagarna av svenska vapen är inblandade i väpnade konflikter. Svenska Saab, Sveriges största vapenexportör, har med tillstånd av svenska myndigheter sålt hundratusentals pansarvärnsvapen till USA som de använder i krigen i Irak och Afghanistan. Ett annat exempel är att Sverige trots den långvariga och lågintensiva konflikten mellan Indien och Pakistan fortsätter exportera krigsmateriel till båda parter. Till Indien försöker Saab nu sälja Jas Gripen och Bofors vill sälja ytterligare kanoner. Pakistan köpte förra året militära radarsystem av Saab för flera miljarder kronor.
Detta är oacceptabelt. I Sverige har ett principiellt förbud mot export av krigsmateriel rått alltsedan första världskriget och vapenexporten har varit ett undantag från detta generella förbud. Idag ser vi att undantaget har blivit regel och att ökad vapenexport uppmuntras aktivt av regeringen.
K G Hammar skriver själv i en debattartikel för några år sen i Aftonbladet: Förbjud svensk vapenexport

95% av offerna, enligt Hammar, är civila i krig och hur mycket man än tycker att en militär får skylla sig själv som väljer den rollen, så drabbar krigen alltid civila i mycket hög grad.

Dessutom så är det mycket liten del av vapnen som skrotas, i synnerhet om man jämför med hur mycket nytt som görs. I slutändan så innebär det att vapnen säljs vidare och i slutändan ofta hamnar på ställen där de definitivt inte var tänkta att använda från första början, i kriminellas händer.

Utöver allt det här som jag på ett lätt förvirrat sätt försöker redovisa så sa han något om att det går att styra till viss del själv om man ska stödja vapenindustrin, både vad det gäller privatpersoner och församlingar och deras ekonomi, genom att man väljer att inte spara pengar på sätt som riskerar att gynna vapentillverkningen.

Problemet är och förblir dock att eftersom det numera inte finns många företag som gör allt till en militär produkt, utan att den färdiga produkten är sammansatt av många företags delar, vilket gör att väldigt många har en del i att människor blir dödade.

I slutändan vill jag påpeka att regeringen påstår sig vara splittrad i vapenexportfrågan, trots att svenska folket är emot vapenexport.

Lyckligtvis vill de Rödgröna begränsa den svenska vapenexporten i högre grad, så jag hoppas ännu mer än innan att det blir en rödgrön seger i årets val.

Uppdaterat Jag är, tvärtemot andra, övertygad om att evenemang mycket väl kan vara en av flera vägar att gå, när det gäller att sprida, vad det än må vara som man vill sprida, inklusive en viss tro.

Jag noterar också att domprosten i Växjö, som väl är mannen på bilden längst ner, tackat ja till att bli kandidat i biskopsvalet i Växjö stift.

Jag ska villigt erkänna att jag inte har jättebra koll på många av kandidaterna, men att jag hört mycket bra saker om just domprosten.

Att han dessutom är involverad i Svenska Jerusalemsföreningen ger bara plus i kanten, och jag undrar om han inte var en av orsakerna till att det blev just den palestinska ölen, nämnd ovan, som blev ölen för Världens Fest?

Photobucket


Photobucket


Photobucket


Photobucket


Photobucket


Photobucket

Media sds smp gp dag dag dag dag dag hd svd ab gp smp smp smp


Inga helt anonyma kommentarer släpps igenom!

tisdag 18 maj 2010

Det där med skolavslutningar och traditioner...

Det är samma visa varje år inför skolavslutningarna och det känns lite som "nu börjas det igen" när jag läser i Smålandsposten om Skolavslutning i kyrkan eller på skolgården...

Själv tycker jag att det självklara är att föräldrarna och barnen får bestämma själva eftersom det inte handlar om lektioner gjorda för att lära sig något och de jag har hört protestera mest är de föräldrar som är ateister, inte de som har en annan religion.

Det lustigaste av alla myterna är påståendet att det är en tradition att sluta i skolan. Det är möjligt att det varit så för ett antal, men för egen del, och för många andra inser jag när jag frågat, så var det inte så förr för särskilt många, utan det tycks av någon anledning ha kommit senare.

Jag minns att vi, och då talar vi 70- och 80-tal, gick till kyrkan när vi slutade 6:an, 9:an och vid studenten, men att vi alla andra gånger slutade i vårt klassrum. Hade jag något emot det? Inte alls. Tyckte jag det var högtidligt? Ja, fast det tyckte jag å andra sidan alla andra avslutningar var också.

Sen går det också att diskutera varför just skolavslutningarna ska hålla kvar vid den här traditionen? Hur många av de andra traditionerna som är kyrkligt anknutna, där ansvaret snarast ligger på föräldrarna, lever kvar?

Tycker ni att det ska vara förbjudet att applådera i kyrkan? Det är en tradition också, men som rätt få av idag vill följa.

Det var tidigare tradition att kvinnor alltid hade huvudbonad i kyrkan. Är det något vi ska införa igen?

 I övrigt är det är rätt låg procent som går på exempelvis julottan, firar påsk i kyrkan eller någon av alla de andra högtiderna som förr var tradition att fira där, även om man inte var särskilt djupt troende.

Inte ens kronprinsessan Victoria vill hålla kvar vid faktiska traditionen som är vad som passar in både sett till den Svenska Kyrkans tradition och sett till vilket traditionsbunden roll hon har i det svenska samhället, utan hon vill ha en pappa som för henne till altaret. Ska hon, av traditionsargumentet, tvingas att gifta sig på ett annat sätt eller inte? Det är varken svensk eller lutheransk-kristen tradition att ha en pappa som för en till altaret.

Samtidigt så tycker jag det är självklart att inte förvänta sig av kyrkan att de vill stå till tjänst med enbart en tom lokal att fylla med vad som helst.

Kyrkans huvuduppgift är, oavsett vad andra tycker om det, att föra ut den tro man har och det är märkligt, som antyds i artikeln och som bland annat Jan Björklund sagt, att man kan fira avslutningar utan präst och religös kontext. Jag har svårt att se varför Svenska Kyrkan ska ställa upp på det?

I övrigt är det ett fel till i slutet på texten, där det sägs att man inte behöver vara klädd på ett visst sätt i Svenska Kyrkan. Det stämmer inte. Som man, till skillnad från kvinnor som snarast bör behålla något på hvuudet, förväntas man, bland annat på grund traditionen och av vördnad inför Gud att ta av sin huvudbonad.

Visserligen tror jag inte att  någon blir utslängd som behåller mössan eller hatten på, men å andra sidan tycker jag att man ska visa respekt för de regler som finns i den lokal man befinner sig i.

Eller kort sagt: Jag tycker om barn och mycket folk i kyrkan. Men självfallet ska de vara där för att de själva har valt det och inte tvingats till det.

Mer media ab ab ab ab ab smp dag exp




Inga helt anonyma kommentarer släpps igenom!

tisdag 23 mars 2010

Varför inte?

Någon gång under förra året så var jag på en invigning av en nyöppnad begravningsbyrå. Det är typ så spännande saker man blir inbjuden till som kyrkvaktmästare :)

Sen sak fastnade där, vilket var när någon höjdare från Rydéns i Nybro, som gör likkistor, berättade att de försökte införa lite nyheter, som exempelvis Angelbox (som kanske inte är min smak direkt), urnor i glas (snyggare!) och kistor i design av Ulrica Hydman-Vallien (känns nästan bisarrt men är i vart fall snyggare :) ).

Det var konstaterandet att han betvivlade att alla verkligen vill ha kistor utformade exakt likadant som "alla andra" och att det knappast är en slump att kistorna som säljs i Norge i huvudsak är vita och att de som säljs mest i Sverige är träfärgade och att det var dags att införa lite mer valfrihet inom den här branschen också så att man vågade välja något annat än vad "alla andra" brukar vilja ha. Naturligtvis inser jag att de vill sälja mer och tjäna mer pengar, men inte är alla så konservativa i sin smak med andra saker så varför inte försöka förändra sig här också?

Någon vill gå några steg längre och erbjuda raketuppskjutning av aska som begravning, över en sjö eller möjligen en större skog eller liknande. Bortsett från det eventuellt olämpliga ur miljöaspekten, som finns i alla andra typer av begravningar också, så är frågan varför det inte borde tillåtas det också?

I synnerhet nu när borgerliga begravningar blir vanligare och man vill ge individen bakom den döda kroppen mer uppmärksamhet vid begravningsceremonin. Jag hade definitivt kunnat tänka mig den typen av avslut, lika gärna som något annat, så länge det sker på rätt plats och att det utförs av människor som vet vad de gör.

Även om kisttillverkarna får mindre kistor och urnor att sälja. Men varför skulle de inte kunna sälja även raketer? :)

Mer media dn gp dag

Inga helt anonyma kommentarer släpps igenom!

onsdag 17 februari 2010

En unik situation

En unik situation sägs det att det är när biskopen avgår på grund av misstanke om brott, med tanke på att bara en enda gjort det i modern tid, under den så kallade Hellanderaffären där det idag dessutom går att ifrågasätta om anklagelserna var berättigade samt, om jag förstått det rätt, bara ytterligare en biskop till sen Sverige kristnades.

Nu känner jag inte biskopen och har med andra ord ingen personlig uppfattning om honom. Men jag tycker det är märkligt att konstatera att det tycks som om ett inköp av onödigt dyra lampor, så här i samband med fastekampanjen för att ge vatten till världen där fyra barn dör av vattenbrist varje minut, spelat roll och märkligt är även ett uttalande av ärkebiskopen om att det var starkt att avgå.

Starkt hade det varit om man löst konflikterna på ett tidigt stadie istället för att figurera i media med något så här negativt, vilket riskerar att skrämma bort än fler medlemmar från Svenska Kyrkan.

Mer media dag dag dag dag dag dag dag dag  smp smp smp smp smp smp smp svd hd dn sds

Inga helt anonyma kommentarer släpps igenom!

lördag 13 februari 2010

Allting blir vitt, vitare, vitast

Jag är alltid glad över att jag har jobb, efter många år som arbetslös och jag är glad åt att ha en riktig vinter som inte riktigt tycks vilja ta slut.

Men visst, i dag en lördag, som är min arbetshelg med några dop inplanerade idag lördag och en högmässa söndag, så hade jag klarat mig utan mer arbete.

Men det är bara att konstatera att jag ska behöva fortsätta att oroa mig för carporttaket och kommer att behöva lägga ett antal timmar på att få bort snö för att folk alls ska kunna ta sig fram.

Hade det inte kunnat komma en vardag istället? Även om jag inte är välbetald på något sätt och får lite mer i lön så hade jag hellre varit ledig ärligt talat, de timmarna jag inte hade jobb inplanerat som det var.

Jag ska försöka trösta mig med att det borde kunna innebära fler dagar med skidåkning, så att gårdagens mil på intet sätt var den sista mil jag hann med innan den eländiga våren kommer...

Trafikreportern på Sydsvenskan frågar retoriskt Hur länge minns vi snön? Apropå hans inriktning på journalism så är mitt svar att jag hoppas vi minns det länge nog att kunna tysta Vägverkets kampanj nästa år, som sedvanligt brukar komma några veckor innan risken för snö och halka, mot att vi använder dubbdäck. Tala om vinter där dubbarna verkligen behövts och det funnits dagar där jag inte tagit mig till jobbet utan dem.

Nåja, mitt gnäll känns självfallet väldigt litet och patetiskt när man läser om skyfallen i Sydney och jag ska alldeles säkert ta mig igenom den här dagen också, med tanken på att det i vanlig ordning finns de som har det betydligt värre än mig, inte minst de hemlösa vars hem nu är kallt och väldigt ogästvänligt eller handikappade som inte tar sig fram längre tack vare den snåla snöröjningen...

Mer media sds sds dn dn dag

Inga helt anonyma kommentarer släpps igenom!

måndag 18 januari 2010

Pensionärerna får knappast hjälp från Kd...

Varför skulle S plötsligt gynna pensionärerna? frågar sig Rayman på SvD:s ledarsida retoriskt.

För att inte ens kristdemokraterna gör det, än mindre alliansen i övrigt är mitt svar. 

De har alla att lära av både Lars Ohly och bibelns Psaltare eller varför inte Bergspredikan, som de alla tycks ha tappat bort totalt...

Mer om girighet och problem med empati: sds ab ab

torsdag 14 januari 2010

Inte undra på att folk tröttnar och går ut...

Inte undrar på att folk tröttnar på min arbetsgivare, Svenska Kyrkan, och går ur, när man fortfarande håller på att diskutera om kvinnor ska vara präster eller inte.

Tala om att verkligheten sen länge gått ifrån vissa människor, och den gick ifrån dem för redan 50 år sen.

Mer media dag

tisdag 12 januari 2010

Begravningar och tidspress

Fler begravningar drar ut på tiden och den genomsnittliga tiden är drygt 20 dagar efter dödsfallet, vilket jag i sig inte tycker är SÅ illa.

Värre är det möjligen när det börjar dra över en månad med lite marginal. Det längsta jag varit med om, som jag minns är väl bäst att tillägga, är fem veckor lite drygt.

Det som oftast kommer fram är att det är anhöriga som inte vill ändra något som redan är planerat i sina liv. Men vad som oftast inte kommer fram är att det även ska funka med begravningsbyråns övriga begravningar, prästernas arbetsbörda, andra begravningar och förrättningar i önskad kyrka och lokal att äta i efter begravningen där det finns plats för alla som ligger inom rimligt geografiskt avstånd, vilket det är problem med i storstadsområdena många gånger.

I övrigt så vill nästan alla alltid, åtminstone på landet där jag alltid jobbat, ha sina begravningar på fredagar, vilket gör att alla ovan nämnda som är inblandade direkt eller indirekt i begravningarna får rätt få dagar att planera in verksamheten på.

Fast nu ser jag att Kristianstad, där det var stora problem förra året, har utökat sina bårhusplatser, vilket också är ett sätt att lösa problemet med kön till begravningarna.

Edit Känns lite onödigt att skriva ett helt nytt inlägg, så jag uppdaterar detta gamla, då det ovan fortfarande gäller. Men det är verkligen beklämmande  att läsa om hur folk får ruttna innan de kan få begravas ordentligt. Men det är, som jag säger ovan, flera orsaker till problemet och man kan definitivt lägga till att det är även politikernas fel som inte kan prioritera att ha fungerande bårhus. Att döden kommer kan knappast vara en nyhet för någon.

Mer media dn ab

Danskarna inte särskilt traditionsbundna

Jag noterar att 8% av danskarna läser bibeln varje dag.

Jag skrev lite om danskarnas förändring tidigare och det går att konstatera ytterligare en gång att det är lätt att skylla förändringar i samhället på utomstående och invandrade istället för att se sina och sitt lands egna förändringar.

Men vem vet, det kanske är muslimernas fel att danskarna själva jobbar rätt hårt för att göra landet mindre kristet? Traditionen med att låta kristendomen vara med i vardagen tycks ha helt andra anledningar än det som exempelvis dansk folkeparti väljer att försöka skylla på och samma fenomen lär gå att se i Sverige som i Danmark.

Mer media svd hd hd kb

fredag 8 januari 2010

Varmt på jobbet trots -17°c...

Jag skrev om kylan i morse och om hur den biter sig fast och påverkar på många sätt, inte bara jobbet.

Farhågorna besannades i viss mån, även om kyrkan inte var iskall, men kall nog att göra att besökarna behöll kläderna på. Jag tror det var 16°c inne när värmen stått på för fullt under ett drygt dygn, och med begränsade resurser och kallt utanför var det omöjligt att få upp den högre. Det lär bli chockräkningar även för vår lilla församlings del, och jag minns från förra året att elförbrukningen var märkbart mycket högre på grund av kylan och jag blir inte förvånad om det blir så i år igen.

Å andra sidan så fick vi slita rätt hårt för att alls få jorden och sanden att släppa ur jordbingen, eftersom det hade fryst fast på alla fyra sidor + botten. Det enda som hjälpte var spett och spade, vilket gjorde att allt tog en bra stund längre att alls få klart. Dessutom såg det inte ut som den vanliga jordkullen ovanför, utan snarare som om någon slängt dit små block av sand och jord, vilket inte såg så värst bra ut... men vi slapp definitivt att frysa ute, utan fick jobba oss varma :)

Nu lär visserligen växtligheten få vila lite när det blir så här kallt, med snö ovanpå, vilket jag egentligen tror är bra, betydligt bättre än att det blir varma vintrar som det varit i många år.

Men till skillnad från förra året när det var kallt och lite snö, så har det dessvärre inte någon effekt på fästingarna, som jag gärna hade sett som en djurart som hade fått dö ut mer eller mindre helt och hållet...

Även om det hotar med att bli ännu kallare i helgen så ska jag verkligen försöka ge mig ut för att springa i morgon innan jag jobbar, även om det är aldrig så j-vla kallt... Det går ju inte att vara så mesig som fotbollsspelarna i England att man ställer in sin motion ;)

Hoppas också jag får tummarna ur och fixar ett par pjäxor till skidorna så jag i vart fall kan åka skidor en gång denna säsongen, som jag nämnde för några dagar sen...

Mer media svd svd svd svd svd svd dn kb hd hd hd kb

Kylan biter sig fast

Jag skrev om vädret igår och idag är det ännu kallare än igår, med -16°c på min termometer.

Det blir så lagom roligt att försöka sig på att hålla en utkyld kyrka varm och att försöka hitta kläder som funkar att både svettas i och inte bli för svettig eller kall i när vi ska hölja (fylla igen) graven efter dagens begravning.

Det blir dessutom mer komplicerat eftersom jorden i jordbingen med jord till stora delar kommer att vara frusen och det gäller att få ner det i hålet runt omkring och ovanför kistan utan att ens vara i närheten av att förstöra kistan...

Dyrt blir det dessutom för den lilla församlingen jag jobbar för att inte bara hålla värmen uppe i de lokalerna de har, utan att även ha värmetråget på så att det alls går att gräva. Det går åt en del energi för att värma upp två meter kall jord per dygn.

Men jag ska inte gnälla, det är ändå rätt lätt att hantera jämfört med om man vore uteliggare. De avundas jag definitivt inte!

svd svd sds sds sds nsk ab

tisdag 5 januari 2010

Ljud som stör

S:t Andreas kyrka i Malmö, från 1959 anklagas för att bullra för högt, vilket stör grannarna.

Att, som rubriken i Sds säger, traditionen att ringa i kyrkorna är tusen år stämmer i princip, även om många av kyrkor som är äldst i Sverige gjordes utan delen med kyrktorn och kyrkklockor.

Men det går inte riktigt att säga att kyrkan i centrala Malmö har någon längre tradition att ringa just där när kyrkan är så relativt ung.

I Sverige  har klockornas huvudsakliga användning under ett antal år hundra år varit att göra folk uppmärksamma på att det är dags att dra sig mot kyrkan till, i synnerhet för de som har längre väg att ta sig. Något som gör att man på de flesta ställen ringer med den största klockan, som hörs längst, vid första ringningen inför en gudstjänst eller högmässa, för att där efter välja en mindre klocka vid de andra ringningarna.

Den poängen finns inte kvar längre med tanke på att det i vårt moderna samhälle är mycket lättare att hålla reda på vad klockan är än vad det var förr.

Jag tycker inte heller att det går att klaga på att folk får skylla sig själva som flyttar in i närheten, inte minst för att det i en större stad som Malmö inte är lätt att hitta bostäder, utan i många fall får ta det man hittar och som finns att faktiskt välja på när bostadsmarknaden är hård att ta sig in på.

Lägg till det att samhället idag inte ser ut som det gjorde igår, då nästan alla hade arbetstid dagtid och sov på nätterna, jämfört med nu när många behöver sova dagtid för att orka jobba obekväm arbetstid.

I mina öron låter det lite överdrivet att ringa "någon gång" varje dag och minst fem gånger på söndagarna.

Varför inte dra ner till lite mer rimliga alternativ, som att ringa de gånger det finns en faktisk förrättning att ringa för?

Mer media sds dag

måndag 4 januari 2010

Allt fler skickas i graven utan begravning

Allt fler skickas direkt i graven, utan ceremoni, vilket upprör.

Jag har aldrig jobbat där en sån begravning genomförts, även om jag vet att det gjort det på några av de kyrkogårdar där jag jobbat tidigare.

Jag minns däremot att ex-sambon hade en släkting som ville begravas utan ceremoni. Frågan är varför man inte ska få göra det, om man inte vill?

Om man är av åsikten att livet att absolut slut vid döden så är frågan för vem man ska ha ceremonin, när varken de anhöriga eller den avlidna vill ha det? Ska vi ha det för att många andra tycker det är ett konstigt sätt av begrava någon på? 

Personligen tycker jag att man främst ska lyssna på den avlidnes vilja, och sen på de anhörigas, som förhoppningsvis vet och respekterar den dödes vilja.

Blodmjöl kan hjälpa

Jag läser om hur kaniner är ett problem bland gravarna i min gamla hemstad Malmö eftersom de äter upp blommorna på gravarna, och hur både planterade blommor och begravningsblommor riskerar att ätas upp direkt.

Det enda jag känner till så här på rak arm som kan hjälpa på kyrkogårdar, där man inte direkt kan sätta upp och gräva ner nät kring växtligheten är blodmjöl, som man kan strö ut runt det man vill skydda.

Nackdelen är dels att det behövs göras om när det regnat och att kaninerna lär få svårt att hitta någon annan mat på kyrkogårdarna, eftersom de i någon mån är instängda och inte har lika lätt som i "vilda naturen" att förflytta sig till andra ställen med mat. Det kan göra att hungern gör att de ignorerar blodmjölet, om alla gravar får det.

Dessutom så blir det garanterat mer uppätet på de gravar som är utan blodmjöl...

De ställena jag jobbat på de senaste åren har dock vildsvinen varit ett mycket större problem och något jag önskar att jägare och politiker ägnade mer kraft åt än de få och jagade vargarna som det skrivits så mycket om de senaste dagarna...

Förra arbetsplatsen blev ca 200 kvm gräsmatta uppbökad av en eller ett par vildsvin. Det tog mig 2 1/2 arbetsdag att få igen det så det såg hjälpligt ut och jag kunde alldeles säkert gjort något nyttigare de dagarna...

Jag vet inte om det syns så väl på bilderna jag tog för ett drygt år sen med den gamla kameran, men en jordfräs hade inte kunnat göra det bättre kan jag ju säga... Man fick bita ihop och försöka vara glad åt att det var i framtida gravkvarter och inte där det redan fanns gott om gravar.



Mer media sds

onsdag 30 december 2009

Bara förlorare i gravolyckan

Som kyrkvaktmästare, som dessutom jobbade på en kyrkogård i Skåne när den omskrivna olyckan hände inte så många mil från de drabbade kyrkogården, är det skönt att se att någon faktiskt döms för att inte ha tagit sitt ansvar och sett till att de två som var satta att hölja (fylla igen) graven hade kompetensen att göra det.

Det är ändå tragiskt att läsa kyrkoherdens egna ord hos Dagen.

För mig som jobbat inom den branschen i 7-8 år, till och från sen 80-talet, så får jag ändå säga att jag är förvånad att det inte händer dödsolyckor oftare än det gör.

En av de få bra saker som kommit ut av denna olyckan är att Svenska Kyrkan tagit tag i att skapa ett säkrare arbete på kyrkogårdarna. Jag hoppas verkligen att det kontrolleras att det blir så i praktiken också, och att de inte bara blir något som genomförts på pappret...

Media dn sds hd