Lön bör man få efter kvalifikation, väl?

I dagens tidning så diskuterar några politiker om Älmhults kommunalråd tjänar för lite, eller inte.

Sorgligt nog verkar alla vara rörande överens om att de gör det.

Även om jag vet att man jobbar många timmar och har mycket resor och övernattning som kommunalråd så är det självvalt och inget jobb man söker och får efter kvalifikation. 

Bara för att tjänstemän och kommunalråd i andra kommuner höjt sina löner orimligt mycket så finns det inget som säger att vi behöver följa efter, och som jag förstått det så har många av de högre tjänstemännens löner, som det brukar bli, höjts med tanke på att de bytts ut. Det är helt enkelt mycket lättare att höja sin lön vid nytt jobb, om man anses ha hög kompetens.

Räknas vi övriga fritidspolitikers arvode ut efter kommunalrådens lön? Då kommer höjningen inte handla om de tusenlappar som rör de tre kommunalråden. Det vet jag däremot inte än, men jag har för mig att så är fallet.

Än värre med  pensionerna. Så vitt jag vet får den som haft inkomst i Älmhult på minst 40% som politiker möjlighet att ta ut pension efter de fyllt 50 år. Det tycker jag uppriktigt sagt är det största slaget mot allmänheten och de som tjänar minst i vår kommun.

Vilka signaler sänder detta till de som jobbar inom omsorgen för låg lön eller skolor som saknar resurser? Inget jag ställer mig bakom och det är något jag kommer att jobba jävligt hårt för att se till att hela Vänsterpartiet ställer sig emot. Ska några ha högre lön i kommunen, så är det inte de som redan har höga löner.

På gårdagens årsmöte för Vänsterpartiet Älmhult bestämde vi oss för att börja med partiskatt. Inte bara för att visa att vi inte är fritidspolitiker för att tjäna pengar. Utan även för att visa att vi tycker vi politiker ska tänka på de som har sämre med pengar och för att se till att pengarna inte hamnar i våra privata fickor, utan där de behövs bättre.

Uppdaterat: Enligt ledarsidan av idag, som skriver om detta i Judaskyssen i Älmhult, så är det som jag misstänkte, man höjer indirekt arvodet för alla under kommunalrådet också, och då blir kostnaden för kommunen någon helt annan än bara några tusenlappar för den ledande politikern. I princip så bör kostnaderna för politikerna öka med 50%, vilket är en hög höjning i ett läge där kommunens ekonomi inte går ihop, skolan blöder och man verkar ha slösat upp en  halv miljon på ett dåligt planerat torg...

Även artikel i dagens Smålandsposten.

Inga helt anonyma kommentarer släpps igenom!

Högerns Sverige - Ett land med lön du inte kan leva på

Det senaste inlägget här var det om Lögnerna kring FAS3 och det här knyter definitivt an till det ämnet också.

Susanna Alakoski sågar fullständigt svenskt näringsliv och alla deras företrädare jäms med fotknölarna i sin debattartikel Svenskt Näringsliv vet ingenting om fattigdom, som svar på en av deras företrädares utspel om sänkta löner för de fattiga barnens skull.

Det är lika illa när Almegas VD hävdar att löneökningar till alla är en styggelse. Det känns som om vi genast är tillbaka till 1800-talets lönepolitik, där vi inte alls bryr oss om hela samhället, utan enbart några få redan välbetalda.

Det är lite svårt att han inte alls verkar intresserad av att det, även för de företag han och människor från Svenskt Näringsliv representerar, försämrar försäljningen om man inte höjer människors löner.

Om välbetalda människor får mer pengar, så sparar de i högre grad. Människor med mindre inkomster har ofta ett uppdämt behov av varor de behöver, men inte har råd, att köpa. Får de mer pengar så förstör de mer pengar, vilket gör att företagsamheten rullar på mer.

Som Alakoski säger i sin artikel så är det oerhört illa när människor verkligen jobbar, men lik förbannat är fattiga. Där finns ett stort orättviseproblem och det finns fler poänger med att inte ha för stora löneskillnader.

En av de enligt mig viktigaste är att samhälle där det inte finns stora inkomstskillnader är att det är ett lugnare och tryggare samhälle.

Det är ingen slump att det är mer våld, mord och droger i samhällen där det finns stora grupper som lever på väldigt lite pengar. Det är ingen slump att det i länder, även i-länder, finns betydligt fler utsatta barn som far illa, eftersom föräldrarna varken har tid, råd eller ork att umgås och uppfostra dem, eftersom deras löner är så låga att de måste ha två jobb och jobba mer än heltid för att få ekonomin att gå runt.

Det blir mer och mer uppenbart att det finns starka krafter i Sverige som vill till det hållet igen, tillbaka till ett sätt som vi inte varit vana vid på lång tid i Sverige.

Ett exempel är att om vi nu haft ett lönestopp för de sämst betalda på tio år som föreslås av Almegas VD så hade de sämst betalda haft 11 000 kronor i månaden. Det önskar jag att alla med höga löner och de åsikterna försökt leva på idag. Som Per Bardh säger så måste det vara självklart att en heltidslön är något som går att leva på.

Att Moderaterna säger sig ta strid om jobb och fattigdom är bara ett skämt som inte går att ta på allvar...

Istället vore det bättre om man insåg att t ex FAS 3 snarare konkurrerar ut möjliga jobb och att den totala bristen på jakt på försvunna skattepengar skapar hål i välfärden.

Det vore en sak som hade varit ytterst önskvärt att se näringslivstoppar och regeringens högsta ministrar argumentera för, för det skapar orättvisa även för företagarna.

media gp gp ab ab ab ab smp skd svd svd svd


Inga helt anonyma kommentarer släpps igenom!

Är det så han tänker?

Om det är så som Borg säger att de kommunala lönerna är för höga och att det är ett hinder för fler anställningar, så är det väl läge att dra samma slutsats för alla skattebetaldas löner och för den delen för alla privata anställningars löner också?

Om Borg själv börjar med att halvera sin lön, så kan vi anställa en till person att hjälpa honom, och så blir det fler som får jobb på regeringskansliet också? Eller varför inte höja skatten lite också, så blir det ännu fler som får jobb.

Synd bara att privatieringarna anses höja möjligheterna för exempelvis lärare m fl att få högre löner, med tanke på att det går stick i stäv med det Borg förespråkar nu.

Media svd svt exp hd hd


Inga helt anonyma kommentarer släpps igenom!

Inte en dag försent

Det var inte en dag försent att moderaterna på allvar börjar tappa väljarsympatier och Vänsterpartiet istället får lite fler. Samtidigt så fortsätter Kristdemokraterna att halka utanför riksdagen.

Att moderaterna saknar visioner är en sak. Det går uppenbarligen att "muta" många av oss med jobb med lägre skatt för att få väljarsympatier och med populistiska och kortsiktigt dumma förslag i form av fotbojor på unga.

Lite innovativa förslag om att förhindra att fotbojan alls behövs är att föredra, istället för en hets på jobb som slutar i hemlöshet för många av de som är absolut längst ner och mest utsatta i samhället, som ni inte ens får sova på bänkarna på Malmö station, och uppenbart är att det inte är språket som är problemet...

Att det är ett Nytt och råare Sverige, sedan länge, råder det ingen som helst tvekan om. Men förhoppningsvis är det här det uppvaknande som landets befolkning behövs.

Fredrik Reinfeldt skrev för ett antal år sen boken Det sovande folket och den vision han  hade då i form av "Vi vill inte se ett samhälle där människor svälter, men i övrigt ska inga standardkrav skattefinansieras." Den visionen är han på god väg mot nu med sitt moderata parti.

Istället så vore det bättre med ett samhälle som ägnade sig mer åt jämställdhet, eftersom det hänger ihop med tillväxten, som påstås vara så viktigt. Även rika vinner på jämlikhet och jämställdhet, konstaterade Richard Wilkinson, som är forskare, för ett tag sen:

- Statistik är som ett socialt mikroskop, den visar saker som inte går att se med blotta ögat, säger Richard Wilkinson, forskare och författare till en av de mest omdebatterade fackböckerna som kom ut i Storbritannien i fjol.

I "Jämlikhetsanden" ("The spirit level") presenterar han och hans forskarkollega Kate Pickett upptäckterna från sitt siffermikroskop. Tillsammans har de sammanställt statistik från 21 rika länder, däribland Sverige, samt USA:s delstater. Deras databaskörningar, möjliga tack vare nya jämförbara siffror, visar hur graden av ekonomisk jämställdhet i ett land, eller i en delstat, är avgörande för såväl människors hälsa som studieförmåga och välmående.

Tillväxten har kommit till vägs ände, menar de. I stället är fördelningen avgörande - för alla. Ju större lönespridning desto mer våld, fetma och psykiska problem.

- Om och om igen säger folk, "jag visste det här", det har funnits en intuitiv känsla i hundratals år av att den ekonomiska ojämlikheten delar upp oss, och det är också vad alla fakta nu visar. Det är bara ännu mer sant än vad jag någonsin kunde föreställa mig.

Men vad har de rika att vinna på att äga mindre?

- Oavsett vilken utbildning och inkomst de har skulle de troligen leva lite längre, deras barn skulle lyckas lite bättre i skolan, och det skulle vara mindre sannolikt att de började ta droger. Gated communities (inhägnade områden för rika) är ett tecken på att människor känner sig hotade. I Storbritannien ökar de starkt, de bygger på idén om en farlig värld som de rika måste försvara sig mot.

Det går utan problem att se hur det hans vetenskapliga statistik säger är på väg att förändra Sverige till det sämre, både på kort och lång sikt.

Wilkinsons bok Jämlikhetsanden rekommenderas verkligen!

I Helsingborg så konstaterar man att diskussionen om jämställda löner pågått länge, men att inget har hänt.

Det är lätt att stirra sig blind på lönen, men man bör också komma ihåg att schemaläggningen och arbetstiden också går att peka ut som orättvisa, för delade turer borde verkligen tillhöra forntiden och de med tunga jobb borde få möjlighet att jobba färre timmar, om inte annat för att på sikt spara in sjukskrivningar.

Lönerna må vara symptomet men det är fortfarande så att männen är i lönetoppen i en kommun som Helsingborg och de lär inte vara de enda i landet med det problemet.

Media dn dn ab svd svd svd hd hd hd hd hd hd hd smp exp exp exp exp exp gp gp kvp dag skd


Inga helt anonyma kommentarer släpps igenom!

Varför inte minska på de med högst lönekostnad?

Jag skrev igår om Idoltävlingar och partiledare om den orättvisa fördelningspolitiken i landet och mer generellt om inrikespolitiken.

Aftonbladet har en bra ledarartikel idag om Hur Sverige blir allt mer delat mellan fattig och rik och det är ett konstaterande att det inte är någon risk att det blir någon förändring av det heller, eftersom det knappt finns någon opposition, inte ens inom regeringens olika partier.

De 50 största bolagen i Sverige lät sina Vd tjäna 12 miljoner var i genomsnitt, vilket ger över en halv miljard. Uppenbarligen, precis som jag sagt innan, så finns det pengar för några få grupper av människor, men knappast de som behöver inkomsterna bäst.

Precis som Anders Svensson skriver i sitt blogginlägg så En politik för minskade klyftor som behövs och inget annat och lösningen är många gånger ett arbete. Men regeringens politik har inte lyckats på det planet och det hade behövts betydligt mer direkt yrkesinriktad utbildningar, istället för att välja att göra som regeringen gjorde vid förra mandatperiodens start, lägga ner mängder av den typen av utbildningar.

Skånska Dagbladet skriver en rätt rolig, eller tragikomisk, ledare på temat ovan i Anställ en billig indier, som svar på hur man ska kunna spara pengar på direktörernas höga kostnad:

I ett samhälle med alltför stora klyftor riskeras samhällets stabilitet. Sverige har dragit fördel av en harmonisk arbetsmarknad med få konflikter. Om klyftorna blir för stora riskeras denna stabilitet.
Men stora klyftor förtjänar att kritiseras av ett annat skäl, nämligen för att det speglar en bristande professionalism högt upp i makthierarkierna. Innan högre utbildning blev tillgänglig för varje begåvad person var kompetenta chefer en bristvara.

I dag är män och kvinnor med begåvning att leda börsföretag och myndigheter en bulkvara eftersom utbildningssystemet och arbetslivet närmast sprutar ut chefsbegåvningar. Med enkel marknadslogik där tillgång och efterfrågan styrs finns det inget behov av att betala höga chefer stötande höga miljonlöner. Det är bara att säga nej och ta någon som säljer sig billigare t. ex en välutbildad indier i stället för någon från Handels. Så mångmiljonlönerna är en kvarleva från en förgången tid.

Frågan är varför man bara ska spara in på de vanliga arbetarnas kostnader när det finns andra billiga alternativ att tillgå idag? Det är dessutom relativt få som blir drabbade personligen, om man väljer att byta ut de här 50 personerna, till skillnad från när du inom ett och samma företag kan göra dig av med hundratals människor.

Man kan hur som helst se att många företag gör bra vinster idag, men frågan är hur mycket av de vinsterna som kommer de anställda till godo och om de väljer att anställa fler personer?



Alfa Lavals vinst som väntat
Extrautdelning från Tele2
Swedbanks vinst överraskade
Höganäs ökar vinsten
Securitas gör vinst
Ökad vinst för Axfood
Vinstlyft för Wihlborgs
Vinstökning för Telenor

Klyftorna ökar konstant och det gynnar bara de som redan har det bra, trots att det finns all anledning med bättre ekonomiska förutsättningar för de som inte har det bra, då deras köpkraft också påverkar möjligheten att anställa fler personer. Men det är kanske Välgörenhet vi ska förlita oss på istället?

Som tröst får vi avregleringar som inte gör vårt liv billigare eller lättare, utan istället ökar några fås vinster och inte heller vill den ansvarige granska priserna, trots att apoteksavregleringen inte höll vad som lovades innan...

Till sist så noterar jag att Carl Bildt skojar med oss, när han pratar om hur viktigt det är med frihet på nätet. Undrar vem han lurar, han vars parti har minskat friheten på nätet i Sverige och inte  uttalat sig negativt kring de företag som tjänar pengar på att exempelvis hjälpa Kina att övervaka deras internet?

Uppdaterat I det här ämnet så rekommenderar jag även Lars Ohlys utmärkta debattartikel Klyftorna göder främlingsfientligheten

Mer media ab ab dn svd svd svd svd dn dn dn dn dn dn dn dn dn dn hd hd hd hd hd hd exp exp exp nsk dag


Inga helt anonyma kommentarer släpps igenom!

Idoltävlingar och partiledare

Den svenska inrikespolitiken igår bestod till stora delar av vad ledande sverigedemokrater sysslade med på fyllan, även om det tog märkligt lång tid innan de större tidningarna ville skriva om vad som hade hänt.

Idag hoppas jag att till och med det partiet kan hålla sig på banan och uppföra sig någorlunda bra...

Igår kväll däremot så var den gamle partiledaren Persson med i en intervju hos SVT. I vanlig ordning så saknar karln en hel del självinsikt och förmåga till självkritik. Men jag får ge honom rätt i att det snarast känns som en idoltävling att leta ny partiledare och att partiet borde ägna sig åt opposition.

Det sistnämnda tycker jag är konstigt och mest beklagligt.

Att det påminner om en idoltävling tycker jag är en annan sak. Det är naturligtvis inte bra att så är fallet, men det gäller alla partier och det tycks som om både media och väljarna helt glömt bort att det är partipolitik det handlar om. Kort sagt så har partiledarna fått alldeles för stor roll.

MEN det gäller att inte glömma två saker: Det är väljarna som bestämmer vad som är viktigt och vill man ändra på det så gäller det att se till att media vill skriva om det. Alltså är det omöjligt att komma runt det faktumet i dagsläget.

Det partierna kan göra är att oftare köra fram andra människor än sina partiledare, även om det är partiledarna som efterfrågas.

Det behövs oerhört väl en stark opposition som kan reagera och agera tydligt när elitens löner skenar iväg och går långt förbi vad vi i LO-kollektivet tjänar. Det finns bara ett fåtal som tjänar på ännu större löneskillnader och det är knappast samhället i stort som får några vinster och det är snarare så att redan rika människors behov prioriteras framför andras...

Vad det gäller partiledarna så undrar jag över de mindre partierna och om det ens räcker där att få bra partiledare för att bli märkbart större? Deras idéer finns i de andra borgerliga partierna och gör dem antagligen inte unika nog, vad som än händer.

Det behövs fortfarande någon som tydligt säger emot, inte minst när ledarsidor försöker lyfta fram teater för och om psykiskt sjuka som värre än politiken, den borgerliga politik som snarast slår undan benen för de som behöver bättre hälsa. Vem vet, att bli sedda, om än på en teater, är kanske något som snarast kan göra patienterna något bättre, för allt går inte att bota med psykofarmaka, och att få tid för någon form av samtal eller terapi vet alla hur svårt det är...

Men att något sånt ska hända med en ansvarig minister som inte förstår problemen är bara att glömma...

Mer media dn gp ab ab ab ab ab ab ab ab ab ab ab ab dn hd svd e24 e24 e24 e24 exp exp exp exp dag


Inga helt anonyma kommentarer släpps igenom!

Frågan är vad som är värst

Min partikamrat Amineh Kakabaveh, som sitter som riksdagsledarmot, vill ha sänkt lön, eftersom de har fått en höjning på 24 000 kronor på elva år. Lägg till det att de som tjänar så mycket är den grupp som tjänat mest på de senaste årens skattesänkningar, och med andra ord har gott om pengar att röra sig med.

I grund och botten håller jag självfallet med henne, visst ska man vara välbetald men det finns en gräns också, som känns som om den är på väg att nås nu.

Samtidigt så är det ytterst sällan man hör vad en VD i det privata näringslivet tjänar, men enligt uppgift är deras medellön 77 000 kronor lite drygt, enligt en artikel i Realtid.

Det finns naturligtvis både likheter och olikheter mellan en riksdagspolitiker och en VD, men det som är gemensamt är att det är du och jag som får betala bådas löner och att de har arbetstider som normalt sett inte är sju till fyra och normalt sett är mer än 40 timmar per vecka.

Exakt vad som är en rimlig inkomst är omöjligt att säga naturligtvis, men det jag vänder mig emot är hur lite och sällan höga löner inom det privata näringslivet på allvar diskuteras och kritiseras. Anledningen till att det borde diskuteras mer är att gruppen VD:ar är betydligt fler till antalet än vad antalet riksdagsmän är och för samhället och oss medborgare är betydligt mer kostsamma, där vi sett många märkliga ersättningar även till företagsledare som i själva verket gjort direkt dåligt ifrån sig.


Inga helt anonyma kommentarer släpps igenom!