Äntligen stopp för värktabletter i matvarubutiker

Jag varnade redan för 5 år sen för att det skulle bli en farlig ökning och missbruk av värktabletter, när de blev möjliga att sälja fritt i butiker. Nu kommer det äntligen att ske och man stoppar värktabletter från att säljas i butiker.

Det var verkligen anmärkningsvärt att man inte lyssnade på de erfarenheter som fanns från andra länder, som jag skrev om i Mer skador och dyrare med avreglerat apotek året efter:

Överkonsumtion av medicin är ett problem i stora delar av västvärlden och skapar fler sjuka och skadade. De länder som sen tidigare haft möjlighet att köpa receptfria mediciner fritt har haft en högre konsumtion och högre skadegrad.

Det är lätt att tro att värktabletter och nässpray är alltigenom harmlösa produkter utan risker. Men tyvärr går vanliga värktabletter att överdosera så att man t ex dör i leverskador eller inre blödningar eller löper betydligt större risk att få stroke. Nässpray, vid användning för lång tid, kan inte bara förstöra slemhinnorna, utan till sist även göra hål på näsväggen.

I USA, där det också är avreglerat, får 56 000 leverskador på grund av paracetamol och det är med bred marginal den vanligaste orsaken till akut leversvikt, enligt dess läkemedelsverk.

I Danmark, där man 10 år efter avregleringen nu skärper sina regler, har man till och med skapat ett uttryck för unga flickor som är beroende, missbrukar och tar livet av sig med värktabletter – ”Panodil-piger”.

Göran Hägglund, som genomförde de här förändringarna, har precis slutat inom rikspolitiken och kan inte ställas till ansvar, och flera av de ledande politikerna inom övriga allianspartier som stod bakom det här har också slutat.

Jag är ofta glad när jag kan säga "Vad-var-det-jag-sa?", men här har det kostat i mänskligt lidande och dyra skattepengar helt i onödan, eftersom man hade erfarenheter från många andra länder, vars erfarenheter man helt ignorerade.

dn exp gt

Inga helt anonyma kommentarer släpps igenom!

Jobbskatteavdraget utarmar välfärden

Visst är det märkligt? Trots att vinster-i-välfärden-frågan varit het i flera år nu, så är det fortfarande bara Vänsterpartiet som lyfter den frågan. 

Jag tror att det är en anledning till att Vänsterpartiet ökar med 1.7% i den senaste opinionsmätningen, och att det i det närmaste är stiltje, för att inte säga tillbakagång, för miljöpartiet, där många både väljare och politiker hos Mp är emot vinsterna. Vänsterpartiet är idag större än Kd och Centern ihop.

Frågan är dessutom hur mycket det finns i människors medvetande att socialdemokraterna inte alls är så mycket emot dem, utan i den här, och flera andra frågor, snarare framstår som ytterligare ett mittenparti?  

Frågan är också hur mycket väljarna i gemen, som står till vänster i sitt politiska resonemang, som vet om att socialdemokraterna svävar på målet med jobbskatteavdragen? På lokalplanet hör jag mer än en S-politiker som använder jobbskatteavdraget i sin argumentation för att det är svårt att få tillräckligt med statsbidrag till kommunernas verksamhet, men frågan är hur stor skillnaden blir vid en S-seger?

Ledarsidan i Aftonbladet konstaterar att väljarna inte efterfrågar något jobbskatteavdrag. DN konstaterar att inte ens moderatväljarna prioriterar frågan. 

Men för moderaterna tycks det mer och mer vara den största frågan, trots att det inte existerar någon vetenskaplig undersökning som visar att det har fått ner antalet arbetslösa eller att få det som har jobb att jobba mer eller de som har deltid att öka sin arbetstid. Det är självfallet, som några forskare konstaterade redan 2011, tvärtom, man riskerar jobba mindre om man upplever att man får mer kvar av sin lön som det är.

Det viktigaste är ändå att det finns stora grupper som lever på skattefinansierade jobb, som sjuksköterskorna och lärarna, som har varit mycket tydliga att de vill ha högre lön och där i många fall borgerliga politiker gett dem stöd.

Frågan är bara varifrån de satsningarna ska tas? Det blir inte mer pengar med minskade skatteintäkter, som är vad jobbskatteavdraget innebär. Bara på min rätt låga lön gav det 17 000 kronor mindre pengar i skatteintäkter förra året, d v s en halv månadslöns inklusive sociala avgifter för en undersköterska. De hade gjort bättre nytta inom skola, vård och omsorg.

Ska jag ägna mig lite åt självkritik på Vänsterpartiets dag i Almedalen så måste jag säga att jag känner viss tvekan inför att ändra grundlagen för mer privatiseringar. Tanken är god och det blir naturligtvis mer demokratiskt så här, när det handlar om gemensamma egendomar som vi alla betalat med skattepengar.

Men det går att se att det inte är särskilt svårt att ändra en grundlag, något som bland annat gjordes i samband med EU-inträdet. Det gör skyddet på tok för svagt enligt mig, i synnerhet när det är så få partier som delar Vänsterpartiets åsikt om vikten av att skydda gemensam egendom mot utförsäljning.

Det finns inget som får mig att tro att moderaternas styrelseledamot, som tjänar 600 miljoner på att sälja ett vårdbolag, samtidigt som han i högsta grad kan påverka politiken kan förhindras så länge han och hans parti sitter vid makten. De hade vid senaste valet kunnat genomföra samma förändringar som de har gjort ändå.

svd svd ab ab ab dn dn dn dn dn dn dn dn dn dn dn smp smp nsk

Inga helt anonyma kommentarer släpps igenom!

Har ni en egen sedelpress?

Som vän av ordning så undrar onekligen en hel del över hur partier som Sd och Kd menar att de ska finansiera och betala för alla satsningar de säger i Almedalen att de vill göra? Jag förstår att Åkesson för Sd inte vill tala om finansieringen...

Kd lyfter fram att de vill satsa på förskolan. Det är en självklarhet som Vänsterpartiet har drivit under väldigt lång tid, eftersom all vetenskap visar på att det går bättre för ett barn som har haft resurser att tillgå från förskolan och framåt inom utbildningssektorn. 

Vetenskapen visar också att det av Kd så omhuldade Vårdnadsbidraget inte är bra för barnens utveckling generellt sett och att det definitivt inte är bra för samhället i stort. Grannkommunen till min egen kommun, Ljungby, har haft uträkningar som visar att det inte går ihop sig ekonomiskt med vårdnadsbidrag för deras del. Den stora förlusten är inte att betala ut själva vårdnadsbidraget, utan snarare att skatteintäkterna minskar när föräldrar inte jobbar. 

Någonstans sker det alltså på bekostnad av de förskolor som Kd plötsligt säger sig värna om, efter att i alla år försökt få barnen att stanna hemma...

Det är och förblir, som TCO-tidningen skriver, Dyrt att skapa jobb med jobbskatteavdrag. De hade gjort mer nytta och gett ett bättre resultat på sikt, om man satsat dem på utbildning istället. I dagsläget ligger jobbskatteavdragets kostnad på drygt 80 miljarder, men med ett femte jobbskatteavdrag kommer det att komma närmare 100 miljarder. (Det är, som ett exempel, mer än vad regeringen lägger på järnvägens underhåll, något som starkt kritiserats att det inte underhålls ordentligt och som gör det svårt för människor att pendla till sina jobb).

Sd vill satsa på heltidsjobb för kvinnor, men vet inte hur man vill finansiera det... men man vet att man vill ha ett femte jobbskatteavdrag och det blir som vanligt en uträkning som inte fungerar...

Vänsterpartiets förslag är att helt slopa jobbskatteavdraget, för att ha råd med satsningar som ger bättre förutsättningar inom många områden i dagens samhälle.

svd svd svd svd dn dn dn smp dag dag dag nsk nsk nsk skd skd skd dn dn dn dn smp sr 


Inga helt anonyma kommentarer släpps igenom!

Det drabbar ingen rik

Jag förstår verkligen att regeringen Reinfeldt går ut med nyheten att vi behöver jobba tills du är minst 67 år, utan att göra någon som helst hänsyn till vem du är, vad du har jobbat med och vad du har tjänat.

Faktum är att den som har högst lön är i högre grad den som haft fysiskt lindrigare jobb och du är dessutom den som med skattemedel bidrar med högst inkomst för staten och den vars pension kostar mest att betala ut.

Alltså vore en mer rättvis lösning att försöka få de som har bäst förutsättningar och bäst inkomst att jobba längre. Inte de som har sämst förutsättningar...

Det här är en sak som lyfts fram angående svenskar är allt mindre egoistiska, vilket man kan, om man vill tänka till lite, mycket väl kan bero på den politik som regeringen för. Framtidskommissionen bakom rubriken består av de borgerliga partiledarna och frågan är om de skulle erkänna sin skuld?

Men samtidigt så ökar löneskillnaderna, vilket i sig inte gynnar någon, mer än någonsin förut. Det är lätt att bara skylla på regeringen nu, men som visades i Lönesänkarna så är det något som pågått sen 1980 och under alla regeringar. Pengar till arvoden finns märkligt nog alltid...

Att som i artikeln ovan påstår att det beror på omvärlden stämmer alltså inte, och det understryks av dagens allianspolitik på många olika sätt och via många olika satsningar som inte gynnar mer än ett fåtal. Nu tror jag visserligen att t ex Kd blir en politisk historisk parantes, trots satsning på kändisar i partiet, men än så länge har de makt och försöker framstå som på de godas sida, trots att fler barn vräks.

Ett exempel är att friskolors vinster inte ska drabba barnen, vilket det riskerar göra och kanske framförallt drabbar det demokratin och insynen om var skattepengarna tar vägen.

Nya friskoleregler splittrar citerar hur VD:n för friskolornas riksförbund säger att hon inte tycker att offentlighetsprincipen ska gälla friskolorna eftersom det inte gäller andra privata företag.

Det som är intressant är om det är skattepengar som driver verksamheten eller inte. Vad det gäller friskolor, eller för den delen privatdrivna sjukvårdsföretag, så hade de inte funnits om det inte varit för våra skattepengar. Går det t ex att se om en friskola tar sin centrala roll när det handlar om barn med problem? Så har det inte varit tidigare.

Det är och förblir ett stort demokratiproblem om människor och media inte kan följa skattepengarna och var de tar vägen, från början till slut.

Lärarnas Nyheter tar upp om hur det finns en rädsla för att det kan bli ett kommunal veto mot friskolor om kommunen får för mycket inflytande i friskolornas etableringar. Min upplevelse idag är att det är mycket svårt att förhindra en friskolas etablering och att det borde vara lättare.

I min egen kommun Älmhult så blir det dyrt med den interkommunala ersättningen, det vill säga de pengar som bl a går till friskolorna av skattepengar. Kommunens tjänstemän har hela tiden påpekat att det krävs mycket adminstrativt arbete för att hantera friskolorna. Senast under gårdagens möte så konstaterades det att det dessutom är väldigt svårt att lägga budget eftersom den stora friskolan, sett till elevantalet, Karl-Oskarskolan aldrig kan ifrån sig prognossiffror på hur många barn de kommer att ha som stämmer med verkligheten.

Inte undra på att den här kommunens utbildningsbudget är en kontakt katastrof, vilket också påverkar hur hög skatt vi behöver ha och vilken kvalité som går att ha i skolorna, när mer pengar måste gå till annat än undervisning.

Vänsterpartiet centralt, och i Älmhult, är inte notoriskt emot friskolor, utan följande går att läsa på Vänsterpartiets hemsida:

- När ett bolag ansöker om tillstånd att starta en ny skola så vill vi att Skolinspektionen ska kräva att det är ett aktiebolag med särskild vinstutdelningsbegränsning. På så sätt kan vi garantera att de nya friskolor som startas inte bedrivs i första hand för att tjäna pengar, säger Rossana Dinamarca utbildningspolitisk talesperson V.

Men Vänsterpartiet har också ett förslag om hur man ska hantera de befintliga friskolorna som drivs av aktiebolag.

- De aktiebolag som idag driver skolor och som inte har en särskild vinstutdelningsbegränsning ska erbjudas möjligheten att göra om sina bolagsordningar under en övergångsperiod, väljer företaget att inte göra det så dras tillståndet in. Vi vill alltså inte stänga de skolor som är intresserade av att fortsätta utan vinstintresse, säger Rossana Dinamarca.

- Varje år går nästan nio miljarder skattekronor till vinst i välfärdsföretagen. Genom att begränsa vinsterna skulle vi kunna få ner elevgrupperna och skapa en bättre skola, säger Rossana Dinamarca.

Sedan 2006 finns en särskild företagsform, aktiebolag med särskild vinstudelningsbegränsning (svb), som var tänkt för verksamheter som tidigare drivits i offentlig regi. Enligt Bolagsverket finns det för närvarande 40 aktiva svb-bolag (inga inom skolan). Under perioden januari 2006 till och med augusti 2012 har sammanlagt 206 051 aktiebolag nyregistrerats. Av de nyregistrerade aktiebolagen utgjorde således svb-bolag mindre än 1 promille, enligt siffror från riksdagens utredningstjänst.

media ab ab svd svd svd dn dn dn dn dn dn hd hd hd smp smp dag dag nsk skd sr sr sr sr sr 

Inga helt anonyma kommentarer släpps igenom!

Sd-Älmhult är det enda partiet som inte har någon politik

Rubriken är Sd är Älmhults enda skattesänkarparti, men den kunde lika gärna vara "Sd är det enda partiet som inte har någon politik"!

Det går att lägga till att Vänsterpartiet stödde socialdemokraternas budget, som var en lägre höjning än de styrande, på 70 öre, mot deras 75 öre.

Man behöver alltså inte höja skatten mest för att få ut mest alla gånger. Det går att fördela pengarna annorlunda internt, vilket gjorde att vi t ex hade velat ge mer pengar till Utbildningsnämnden.

Det är annars många märkligheter här. Som att kristdemokraten vill ligga lägre i skattehöjning än vi i oppositionen. Jag trodde man höjde skatten så mycket som behövdes för en bra verksamhet? Inte för att vinna politiska poänger och vara lägre än Vänsterpartiet och Sossarna?

Sen kan vi lägga till att Smålandspostens papperstidning har skrivit två gånger de senaste dagarna om mannen som var multisjuk och 92 år och att han överklagat till Förvaltningsrätten och till sist fått rätt i att få äldreboende.

Det är en sån man som Sd:s lågskattepolitik inte gynnat alls. Orangeriet, som även Vänsterpartiet är emot, och de ensamkommande flyktingbarnen kostar 3-4 miljoner, vilket är lite i en kommunal budget på 700 miljoner. Sd hade inte kunnat sänka någon skatt även om de har två sakerna inte existerat.

Sd har på flera månader fortfarande inte funderat på vilka förändringar som de tycker ska göras för att kunna behålla den låga skatten. 

Det är som jag har sagt innan: De har ingen politik alls. De tycker saker, korkade saker, men vet inget om hur den ska genomföras. Gärna låg skatt, men hur de ska nå den och var och vilka som ska skära ner ännu mer, det vet de inte. Trots att de har haft flera månader på sig att diskutera och analysera det.

Jag noterar att Sd får nya toppnoteringar, trots att de som sagt ofta har mycket liten ny egen politik och till 90% rätt exakt röstar på de borgerliga partierna i riksdagen, kommunfullmäktige och landstingsfullmäktige. Kort sagt så blir Sd bara ett borgerligt stödparti, där många hoppar av, när de inser vilket arbete det faktiskt ligger bakom. Om man då inte som Sd i Älmhult väljer att låta bli att jobba...

Det märkligaste är egentligen deras vurm för traditioner, gärna kristna sådana. Sådana som inte går ut på att slå folk med järnrör. Utan sådana som Dagens ledarsida skriver om i Utan socialt arbete förtvinar kristen tro. 

Mer media dn dn gp skd nsk 

Inga helt anonyma kommentarer släpps igenom!

När argumenten tar slut, så tar nävarna vid?

När argumenten tar slut, så tar nävarna vid? Eller vad ska man kalla Thomas Böhlmarks "argument" för att försöka tvåla till socialdemokraterna? 

Böhlmark har jag skrivit om ett par gånger innan, i samband med förra valet, och säga vad man säga vill, men hans argumentation var inte bra då heller. 

Det finns någonstans två saker som blir extremt uppenbart hos moderaterna nu.

Deras brist på politik och deras hart när totala oförmåga att hitta kompetent folk eller bristande omdöme hos de som avgöra vilka som ska rekryteras.

Att på ledande poster tillsätta personer som man får ägna massor av tid att städa upp efter, som här som någon som håller i bland annat det officiella twitterflödet hos moderaterna, är tidsödande och skapar konstant negativa rubriker.

Samtidigt så kryper det mer och mer fram hur alliansen slarvar med skattepengar. Inte bara renodlade fusk, som hos Tillväxtverket, utan även rena satsningar av skattepengar, som de med superfängelsena, som visar sig sluta med att vara rent slöseri med de resurser som blir färre och färre till de som verkligen behöver dem.

Bristen på seriös politik kan visas på många sätt. 

Ett är när en mörkblå högerskribent på SvD talar om att moderaterna inte har någon försvarspolitik som går att finansiera.

Ett är en justitieminister som prioriterar statistik framför annat.

Ett annat är korta notiser om brister av vården i livets slutskede, som beror på att det är brist på tid, som i sin tur beror på besparingar.

Eller varför inte en utrikesminister som bedriver ministerstyre och inte låter kronofogden agera enligt de lagar som finns.

Kanske en regering som konstant går emot den i grunden inte helt felaktiga jobbpolitiken, med att fördyra redan för dyra körkort, vilket gör det svårare att ta sig till jobb eller tacka ja till jobb som kräver bilkörning.

Själv minns jag många år där man kritiserar inte minst vänsterpartiet för att inte finansiera sina satsningar. Själv vill man ha ett nytt JAS-plan, men inte har man visat hur det ska bekostas...

För mig som vänsterpartist är dock alliansens undergång trevlig att se på från sidan, även om den pågått en längre tid, men först nu börjar märkas på allvar i media, trots desperata påhopp på något som svenska folket är för: En välfärd utan oskattade vinster till skatteparadis eller en politik som är mer långsiktigt hållbar, som ibland tar sig så enkla uttryck som att Bra mat till äldre minskar vårdbehovet för de äldre

Visserligen försöker media få det att framstå som att sossarna tappar mängder av väljare, men samtidigt så går väljarna till vänsterpartiet och miljöpartiet, vilket gör de rödgröna oerhört starka. Nästan ingen nämner att Kd, igen, ligger under 4%, vilket gör att alliansen ligger ca 10% efter oss rödgröna.

Visserligen finns det många som talar sig varma för att S ska samarbeta åt höger. Jag personligen tror dock att det hade varit att gräva sin egen grav, eftersom det inte är något som en majoritet av sossarnas väljare vill se.

Sd och deras hårda anknytning till Breiviks retorik bör inte helt glömmas. Ett parti vars anhängare vill förbjuda en hel religion och tycker det är okej att trakassera somalier, samtidigt som man gnäller på de som yttrar sig mot det egna partiet har sen länge lämnat demokratin bakom sig och deras koppling till Breivik är tydlig, för han stod knappast ensam med sitt hatbudskap.

Som sagt, när argumenten tar slut, så tar nävarna och våldet vid...

media ab ab ab ab ab ab svd svd svd svd svd svd svd svd svd svd svd dn dn dn dn dn dn dn dn dn dn hd hd hd hd hd hd smp gp gp gp gp gp gp gp gp gp gp gp gp gp nsk nsk nsk nsk nsk nsk skd skd skd skd skd skd sr sr sr sr sr sr

Inga helt anonyma kommentarer släpps igenom!

Dags att prata politik igen - Så att Kd åker ur

Januari månad har verkligen inneburit mycket politik i medierna, på gott och ont. Förhoppningvis är det mer till gott, så att gemene man mer får upp intresset för politiken i stort, oavsett vilka man sympatiserar med, eftersom det ändå är där grunden till ett demokratiskt land läggs: I de politiska partiernas arbete. Det är till och med så att jag hellre ser att folk röstar på ett annat parti än Vänsterpartiet, om de väljer att tänka igenom och intressera sig för varför de väljer att väja ett annat parti.


Först ut var ju Vänsterpartiet och deras partiordförandebyte till Jonas Sjöstedt, sen blev det ett väldigt debacle kring Juholts avgång och Löfvens ingång. Ordförande bytet för oss i Vänsterpartiet tycks ha gett oss ett rejält lyft.





Nu i helgen så handlar det om konstant krisande Kristdemokraterna och om man ska välja att behålla Hägglund eller inte.


Ska man börja med Löfven som kommer från fackförbundssidan så finns det både för och nackdelar med den kopplingen. Att någon som beskriver sig som gammelmoderat från Vasastan bara vill se nackdelarna är som sig bör, men man kan hålla i bakhuvudet att facken är på frammarsch, så även om det i viss mån kan ses som nackdel idag, så kan det mycket väl vara en fördel i morgon. Inte minst eftersom fackförbunden får fler medlemmar.


Fortsätter den fackföreningsfientliga politiken, och därigenom människofientliga, så tror jag på sikt det kommer att öka medvetenheten hos fler, om hur dagens moderata politik mer tillåter utnyttjande av anställda, inte minst unga människor desperata efter jobb.


Även om det har gått några år sen Löfven jobbade som en "vanlig människa", i hans fall som svetsare, så är det ingen nackdel att ha en partiledare som vet vad det är att jobba med ett vanligt jobb, precis som med den f d volvoarbetaren Jonas Sjöstedt, framför att ha människor som inte har haft ett vanligt jobb förut. Annie Lööf, centerpartiets ledare, har visserligen jobbat med ett vanligt jobb, på krog, i ett halvår. 


Men det går knappast att se som en större merit om du ska vara den som bestämmer över näringspolitiken i ett helt land. Vilket gör mig mindre förvånad över att regeringens satsning på sänkt krogmoms är ett fiasko, som bara snabbmatsrestaurangerna anammat, vilket på sikt riskerar att öka sjukvårdskostnaderna...


Jag tror, för att kunna profilera sig tillräckligt mot högeralliansen, så behöver S gå lite mer tillbaka till sina grunder och vara mer kritiska än tidigare mot t ex utförsäljningar och upphandlingar, som t ex den katastrofala upphandlingen för borgerligt styrda Region Skånes tågtrafik, vilket kostar skattebetalarna flera miljoner extra, när DSB gör ett fiasko av sitt övertagande.


Ett annat och på många sätt värre exempel, är hur privata vårdboende tjänar pengar på mindre antal anställda, vilket går ut över de boende och de anställda. Även i det här fallet är det i en högerstyrd skånsk kommun.


Och då menar jag inte bara uttala sig mot det, utan faktiskt, till skillnad från de som styrde sossarna de sista perioderna de hade makten, se till att agera tydligt.


Vad det gäller Kd så är det nog det partiet med störst problem, betydligt större eftersom deras kris riskerar att ta partiet ur riksdagen. Inget mig emot eftersom det utan att tveka är partiet med minst existensberättigande i riksdagen.

Ett konservativt parti som påstår att de värna om de människorna som behöver stöd. Men som ett litet maskformigt bihang till alliansen så har de knappast fått igenom något annat än vårdnadsbidraget, ett bidrag som går emot arbetslinjen och cementerar utanförskapet för kvinnor som inte kommer ut på arbetsmarknaden. Konsveratismen har ingen som helst framtid i ett modernt samhälle.

Trots att de har en minister inom deras kärnområde i form av Maria Larsson så är det för mycket skandaler och nedskärningar inom välfärdsektorn och inom det området upplever jag som Kd är mycket långt ifrån verklighetens folk och mycket närmare overklighetens folk, som moderaterna företräder i sin real politik. För när hörde ni sist Kd bråka något kring när ett utsålt äldreboende visar sig vara sämre och bry sig mindre om de gamla än de gjorde under kommunalt styre?

Förhoppningsvis så väljs Odell som ordförande, även om jag tvivlar på det efter han gjort ett uttalande som endast en sd-politiker kunnat göra annars, och går åt det mer konservativt Livets Ord-hållet, vilket garanterat kommer att skrämma bort en majoritet av väljarna, eftersom människor tenderar att glömma bort hur höga Kd-representanter anonymt på nätet försökte styra människors åsikter kring represenanterna för kd på ett mycket märkligt sätt..

Oavsett vad tycks inte varken Hägglund eller Odell kunna lyfta partiet på sikt. Men det kommer inte att hända eftersom de som styr i båten är moderaterna, och Moderat politik skapar otrygghet, vilket kd verkar bli bestraffade för.

Någonstans är det efter dagens kd-batalj dags att börja prata politik igen. Det är det sämsta som kan hända för kd, för då finns möjligheten att igen konstatera att vad de än gör så påverkar de inte regeringens politik till något mer mänskligt.


media ab ab ab ab ab ab ab ab ab ab ab ab ab ab ab ab svd svd svd svd svd svd svd svd svd svd svd svd svd svd svd svd svd svd svd svd dn dn dn dn dn dn dn dn dn dn dn dn dn dn dn dn dn dn hd hd hd hd hd smp smp smp exp exp exp exp exp exp exp exp exp exp exp exp exp exp exp gp gp gp gp gp gp gp gp gp gp gp gp gp gp dag dag dag dag dag dag dag dag dag dag dag dag dag nsk nsk nsk nsk nsk nsk nsk nsk nsk nsk nsk nsk nsk nsk skd skd skd skd skd skd skd skd skd 


Inga helt anonyma kommentarer släpps igenom!

Klart att det är som det är...

Som sagt så riskerar det politiska drivet just nu ge Konsekvenser för alla...


Grundavdrag som ökar skillnaderna mellan fattig och rik ytterligare, är knappast det som gör samhället mer rättvist och jämlikt, utan ökar möjligheterna för de som redan har ett sparande.


Naturligtvis är det bra att berätta att man ökat pengapåsen till järnvägen. Men man glömmer att deras pengapåse var för låg redan under S-regeringarna och att den sen drogs ner av moderaterna och att deras få miljarder är en liten del av de 27 miljarder trafikverket bedömer att de behöver... 


Varför inte erbjuda riskkapitalister nya investeringsmöjligheter i statliga trafikverket och att ta lite verklig risk, istället för lättvunna pengar? Där hade pengarna behövts och de verkar ju inte vilja satsa på det så varför inte mer skatt på deras vinster till järnvägarna? Så att vi kan pendla till de jobben vi och samhället behöver inom rimlig tid och inte behöver lägga tre timmar av vår fritid...


Alla behöver vi jobb, och trygga jobb, och inte ett konstant utnyttjande från de som vill tjäna pengar. För det blir självfallet sämre tider för oss vanliga men högre vinster...


Men så länge de övriga partierna har konstanta interna problem så lär det inte bli någon förändring heller varken från oppositionen (läs: sossarna) eller inom alliansen, där det i vanlig ordning är viktigare med människors sexualitet för Kd än för människor som varken har hem, jobb eller bostad...


Uppdaterat Märkligast och horriblast är det med politikern som ger bort miljoner, trots att han själv tidigare kritiserat de som inte velat ha en höjning på 100 kr för SL-kortet, med motiveringen att det motsvarar tre chipspåsar... (vilket inte stämde det heller)


media ab ab ab ab ab ab svd svd svd svd svd svd svd hd hd hd exp exp gp gp gp gp dag dag dag dag nsk nsk nsk nsk nsk skd skd skd skd dn dn dn dn dn dn smp smp smp smp 


Inga helt anonyma kommentarer släpps igenom!

Kommunfullmäktige i Älmhult 30 november 2011

Jag var tjänstgörande ersättare på gårdagens kommunfullmäktige i Älmhult, vilket på vissa sätt blev en rätt märklig tillställning...


Jag kan börja med att säga att jag redan nu märker hur den lilla nervositet jag kände på mitt första talande från en talarstol, från förra landstingsfullmäktige och det efterföljande förra kommunfullmäktige släpper mer och mer. Jag var framme och pratade dels lite längre kring ett resonemang, som jag snart ska ta upp, kring budgeten samt vid några repliker och bifall till S-märkta motioner. Det känns oerhört skönt, även om jag naturligtvis är långt från fullfjädrad och tycker det är bra mycket lättare vid det jag är mest van vid, att sitta här och vara lite eftertänksam och ha mer tid på mig att slipa på formuleringarna än vid ett sammanträde.


Det som egentligen var mest anmärkningsvärt på hela kvällen var en relativt liten fråga. Nämligen den om motionen som fyra socialdemokrater hade lämnat in, om en uppräkning av vad kommunen gjort för att underlätta cyklandet och en planering över hur man tar fram mer cykelbefrämjande åtgärder.


Att de vanliga allianspartierna till stor del var emot var kanske inte så oväntat, eftersom det ingår i det politiska spelet, trots att jag ibland upplever dem rätt pragmatiska när det gäller bra frågor som inte går att ses som ideologiska till sin grund. Dock inte här, utan det var som någon från S-sidan sa, man säger Nej mot allt som kommer från oppositionen, vilket får mig lite nyfiken på hur man kommer att behandla min och Vänsterpartiets motion om ökad demokrati.


Det som gjorde mig mest förvånad var att Miljöpartiets Michael Öberg uttalade sitt stöd för majoritetens och kommunstyrelsens allt för tama "besvarad" istället för att rösta för förslaget. En av rätt få motiveringar var att man även behövde tänka på säkerheten och gångtrafikanterna, för att gångtrafikanterna är ännu mer miljövänliga...


Hur jag än vänder och vrider på det så kan cykel vara utmärkt att använda just för att man inte tappar så mycket tid som med att gå, vilket gör det lättare att välja cykeln än att gå. Du får också lättare med dig både barn och andra saker du behöver frakta, än om du ska gå.

Och kanske framförallt, eftersom man ofta lägger samman gång- och cykelleder så ser jag inte ens att det existerar en motsättning rent praktiskt mellan de två olika sakerna. Snarare tvärtom... För mig är Miljöpartiet Älmhults resonemang helt obegripligt och de borde stryka ordet "Miljö" ur partinamnet.

Vad det gäller den viktigaste frågan för kvällen, i pengar räknat, så var budgeten den stora frågan som diskuterades. Den gav många både inlägg av olika talare, om än rätt få individer som talade, och många repliker.

Jag och Vänsterpartiet gav vårt bifall till den Socialdemokratiska budgeten, och jag valde att koncentrera mig på de orättvisor som den här kommunens envisa strävan mot låga skatter och höga avgifter väljer att koncentrera sig på och den såg ut ungefär så här:

Nils Holgersson-rapporten kartlägger avgifter och taxor för flerbostadshus i alla landets kommuner. Den visar tydligt att avgifterna, som drabbar alla boende lika, ligger betydligt över medlet för vår kommun. Älmhult är i dag länets dyraste kommun för de avgifter som innefattar bland annat vatten, avlopp och avfall.

Räknat på en trea, som rapporten ovan gör, så kostar avgifterna 1804 kronor för en normal trea. Det är 27% dyrare än för grannkommunen Ljungby, som är billigast i vårt län. Man kan också jämföra med Luleå, som är billigast i landet, som har endast 1235 kronor.

Räknar man om det per kvadratmeter så har Ljungby en kostnad på 253 kr/kvm, Älmhult 323 kr/kvm och Luleå 221 kr/kvm.

Man får inse att det här bekostar, trots att det drabbar fattiga mycket mer än rika, de låga skatterna vi har i vår kommun där Älmhult ligger nästan 20 öre under expansiva och konstant satsande Växjö och 50 öre under medelvärdet för landet och ca 1:50 under länets högsta skattesats.

Men låga skatter då, kan inte det, som flera av tidigare talare varit inne på, dra hit fler människor som kan betala skatt här?

Det är ytterst tveksamt, vilket en föreläsare visade under den här mandatperiodens första fullmäktige. De som flyttar till en liten ort som Älmhult är människor som har mindre barn eller planerar att skaffa det inom kort. De efterfrågar mer kultur och möjligheter för deras barn att få gå i en bra skola, något som inte blir lätt att uppfylla när de sakerna får mindre möjligheter med sänkta skatter och vårt bad förfaller.

En av de märkligare sakern är Kd:s konstanta försvar av sänkta skatter som drabbar de det säger sig värna mest om, barnfamiljerna.

Men med tanke på deras tankar kring Vårdnadsbidraget så är jag inte förvånad. Däremot förvånas jag över de borgerligas stöd till det, eftersom det inte är i paritet med arbetslinjen. 

Det låser fast kvinnor, i synnerhet invandrarkvinnorna, så att de inte kommer ut och integreras i samhället och gör det svårare för att få jobb den dagen barnen inte innefattas av vårdnadsbidraget. Det påverkar även barnens språkliga- och sociala utveckling negativt, i synnerhet invandrarbarnens.

Vad det gäller problemfamiljer så gör det att de upptäcks senare än vad de hade gjort om de gått i traditionell förskola. 

Dessutom kallar många det för besparing eftersom vårdnadsbidraget är lägre än vad barnomsorgen kostat. Det stämmer inte heller. För en majoritet av kvinnorna kommer att jobba som är hemma med barnen och kommer att bidra till kommunen med skattepengar via sina löner. Jag är inte säker på om det gör att det går ihop sig i slutändan men skillnaden blir mycket mer marginell än vad majoritetens företrädare påstår.

Det här blev jag bemött på av kristdemokraten Dan Bülow och moderaten Bodil Hansen.

Den första hängde upp sig på att jag inte ville att invandrarkvinnor ska få välja själva och att jag skulle tänka på vad jag sa om invandrare.

Mitt svar var att jag tyckte det var ett problem att den som är ordförande för Allmänna Beredningen, som bland annat har hand om integrationsfrågor, inte inser att invandrarkvinnor och barn som inte kommer ut får svårt att integreras.

Bodil Hansen bemötte mig med att det inte är många invandrarkvinnor som har vårdnadsbidrag i Älmhult och att "De flesta som har vårdnadsbidrag är vanliga och normala svenska kvinnor".

Jag påpekade att jag tar för givet att invandrarkvinnor kan söka det i framtiden. Men det jag la mest märke till var att hon sa "vanliga och normala svenska kvinnor", vilket fick mig att fråga vilka som var de kvinnorna som hon ansåg vara ovanliga och onormala?

Det fick jag inget svar på alls.

I övrigt noterar jag i dagens Smålänningen, en av lokaltidningarna, att den av mig tidigare kritiserade sd:aren Annika Rydh säger sig ha blivit mordhotad.

Hur illa jag än tycker om hennes politiska åsikt och bruk av ord, så tycker jag ändå inte att man ska mordhota henne eftersom det är fel på alla sätt och vis. Dessutom är det kontraproduktivt för den som är emot dem och väljer att använda den typen av sätt för att förändra något. Man skapar bara sympati för den utsatta, även om hon gillar Nationaldemokraterna som är betydligt mer högerextrema än vad sd är...

Inga helt anonyma kommentarer släpps igenom!

Pengarna går först

MVG blev IG vid omrättning av nationellt prov.


Det här sänder en tydlig signal till Jan Björklund som inte vill att man ska kunna överklaga betyg. När inte ens nationella prov ger samma bedömning och så här stor skillnad så är det naturligtvis ett krav att man måste kunna överklaga.


Det borde en liberal inse och det skapar rättssäkerhet och trygget för något som kan påverka för resten av livet.


Dessutom är han ytterst ansvarig, och borde avgå, med tanke på att det enligt artikeln inte ens går att säga vilken av bedömningarna som är de rätta. Något som gör att proven uppenbart är helt felaktigt utformade.


En av de stora anledningarna är sannolikt privatiseringarna av skolan, som nu går samma korttänkta girighetsväg som den privatiserade sjukvården och äldreomsorgen, där pengar är det viktigaste.


Det man säljer i skolan är kunskap och kunskap mäts via betyg. Naturligtvis är höga betyg det bästa argument för att sälja in skolan till eleverna,  även om gratis datorer hjälper till...


Personligen tycker jag det är dags för att införa någon form av upphandling även för de som ska driva skolverksamhet eftersom friskoleverksamheten uppenbarligen, precis som den privata sjukvården, har för stora och allvarliga brister.


Men som det är idag så är upphandlingarna för dåliga när det inte ens går att säga upp en upphandling lätt när det finns stora brister.


Läs gärna den ypperliga texten av Johannes Forssberg, Vårdbolagens egen minister, om hur okritiskt förändringarna genomförs, som vi alla betalar med våra skattepengar:

Däremot har ingen kommun osynliga ägare med postbox i skatteparadis som kräver årliga vinster på 10 procent av omsättningen. Ingen kommunchef belönas, som varit fallet i Carema, med bonus för att hon gjort så stora nedskärningar på ett boende att verksamheten ger saftiga överskott. Kommunala boenden har heller inga företagshemligheter, och politikerna behöver inte vänta ut några kontrakt för att kunna ingripa om verksamheten inte fungerar.
Äldreminister Maria Larsson har ofta lyft fram valfriheten som ett skydd mot vanvård. Men att lägga kvalitetskontrollen i det artrosdrabbade knät på Agda, 94, är varken humant eller smart. De äldre som löper störst risk att utsättas för vanvård är också de med minst förmåga att säga ifrån och välja om. Därför kommer äldrevården aldrig vara en fungerande, fri marknad, där konkurrensen i sig tvingar företagen till ständig förbättring. För att skydda de äldre krävs hårda regler och skarp tillsyn.
Riskkapitalägda företag som Carema och Attendo, som tillsammans står för hälften av Sveriges privata äldrevård, är inte onda. Men de är heller inte goda. De vill tjäna pengar. Det är förmodligen därför bemanningen i den privata äldreomsorgen, enligt socialstyrelsens register, är 10 procent lägre än i den kommunala och oftare består av timanställda. På samma sätt som friskoleföretag sparat in på syo-konsulenter, skolsköterskor och bibliotek försöker vårdbolag kapa alla kostnader. Men när det gäller skolan har Jan Björklund stängt smitvägarna med en ny lag, och inrättat en välpumpad statlig myndighet som gör skoningslösa inspektioner.

Maria Larsson. Foto: Martina Huber

Maria Larsson är totalt ointresserad av sådant, trots att Riksrevisionen redan 2008 slog larm om hur uselt ställt det är med kontrollen av den privata äldreomsorgen. När kommuner privatiserar äldreboenden är det ofta av ideologiska skäl, och den positiva andan har färgat av sig både på avtal och tillsyn. Man gillar företag som Carema och Attendo på ett politiskt plan, och tror därför det bästa om dem.
Maria Larsson är kanske det värsta exemplet av alla. När hon gav kommunerna 150 miljoner för att införa valfrihet inom äldreomsorgen ställde hon inte några som helst krav på insyn i företagen, till Riksrevisionens förtret. Ministern ansåg kanske att hon redan fått tillräcklig insyn genom att, som den goda vän hon är, personligen inviga fyra nya Attendo-boenden de senaste åren. Äldreministern ska reglera företagen, inte göra PR för dem.

Men hon själv väljer att skylla på helt andra människor, de anställda, som inte har särskilt mycket möjlighet påverka sina arbetsplatser och än mindre få möjlighet att uttala sig i media.


Men Sverige idag är något helt annat, som nämns i Reinfeldt struntar i sjuka och gamla:

I gårdagens ”Dokument inifrån” i SVT fick vi följa barnen till den svårt cancersjuka Florence. Hur de kämpade för att hitta någon som kunde ge henne smärtlindring. Deras kamp är vardag i dag, det vet alla som har sjuka föräldrar.

Men i Sverige är det arbetslinjen som gäller. Vården är anpassad till friska människors tillfälliga sjukdomar. När patienterna blir gamla och riktigt sjuka blir de olönsamma. Då skickas de hem och det blir hemtjänsten och släkten som får dela upp dygnets timmar.

Det är den verkligen innebörden av Fredrik Reinfeldts arbetslinje, att samhället struntar i de som inte arbetar.

Valfriheten är ett skämt, för du kan inte välja en adekvat vård och omsorg eller vad för typ av hjälp du vill ha som gammal.


Det är dags för verklig valfrihet och inte bara valfrihet för de med pengar!


Som det är nu, som på ledarsidan hos SvD, så diskuteras enbart företagens frihet.


Det som hade behövts är en omändrad arbetsuppgift för biståndshandläggarna, som istället för att i första hand utreda vad den äldre personen vill ha, istället frågar vad de vill ha för sina pengar, istället för att snäva in och förbjuda vissa saker.


Låt de gamla och deras anhöriga, där de är dementa och inte kan bestämma själva, få en större påverkan för verklig frihet för de som betalar och som det handlar om.


Man ska inte behöva omyndigförklara någon på ålderns höst per automatik.


media svd svd svd svd svd svd svd dn dn dn dn dn dn dn gp gp gp gp gp dag dag ab ab ab ab ab ab exp nsk skd skd smp smp smp smp hd hd hd 



Inga helt anonyma kommentarer släpps igenom!