När argumenten tar slut, så tar nävarna vid? Eller vad ska man kalla Thomas Böhlmarks "argument" för att försöka tvåla till socialdemokraterna?
Böhlmark har jag skrivit om ett par gånger innan, i samband med förra valet, och säga vad man säga vill, men hans argumentation var inte bra då heller.
Det finns någonstans två saker som blir extremt uppenbart hos moderaterna nu.
Deras brist på politik och deras hart när totala oförmåga att hitta kompetent folk eller bristande omdöme hos de som avgöra vilka som ska rekryteras.
Att på ledande poster tillsätta personer som man får ägna massor av tid att städa upp efter, som här som någon som håller i bland annat det officiella twitterflödet hos moderaterna, är tidsödande och skapar konstant negativa rubriker.
Samtidigt så kryper det mer och mer fram hur alliansen slarvar med skattepengar. Inte bara renodlade fusk, som hos Tillväxtverket, utan även rena satsningar av skattepengar, som de med superfängelsena, som visar sig sluta med att vara rent slöseri med de resurser som blir färre och färre till de som verkligen behöver dem.
Bristen på seriös politik kan visas på många sätt.
Ett är när en mörkblå högerskribent på SvD talar om att moderaterna inte har någon försvarspolitik som går att finansiera.
Ett är en justitieminister som prioriterar statistik framför annat.
Ett annat är korta notiser om brister av vården i livets slutskede, som beror på att det är brist på tid, som i sin tur beror på besparingar.
Eller varför inte en utrikesminister som bedriver ministerstyre och inte låter kronofogden agera enligt de lagar som finns.
Kanske en regering som konstant går emot den i grunden inte helt felaktiga jobbpolitiken, med att fördyra redan för dyra körkort, vilket gör det svårare att ta sig till jobb eller tacka ja till jobb som kräver bilkörning.
Själv minns jag många år där man kritiserar inte minst vänsterpartiet för att inte finansiera sina satsningar. Själv vill man ha ett nytt JAS-plan, men inte har man visat hur det ska bekostas...
För mig som vänsterpartist är dock alliansens undergång trevlig att se på från sidan, även om den pågått en längre tid, men först nu börjar märkas på allvar i media, trots desperata påhopp på något som svenska folket är för: En välfärd utan oskattade vinster till skatteparadis eller en politik som är mer långsiktigt hållbar, som ibland tar sig så enkla uttryck som att Bra mat till äldre minskar vårdbehovet för de äldre
Visserligen försöker media få det att framstå som att sossarna tappar mängder av väljare, men samtidigt så går väljarna till vänsterpartiet och miljöpartiet, vilket gör de rödgröna oerhört starka. Nästan ingen nämner att Kd, igen, ligger under 4%, vilket gör att alliansen ligger ca 10% efter oss rödgröna.
Visserligen finns det många som talar sig varma för att S ska samarbeta åt höger. Jag personligen tror dock att det hade varit att gräva sin egen grav, eftersom det inte är något som en majoritet av sossarnas väljare vill se.
Sd och deras hårda anknytning till Breiviks retorik bör inte helt glömmas. Ett parti vars anhängare vill förbjuda en hel religion och tycker det är okej att trakassera somalier, samtidigt som man gnäller på de som yttrar sig mot det egna partiet har sen länge lämnat demokratin bakom sig och deras koppling till Breivik är tydlig, för han stod knappast ensam med sitt hatbudskap.
Som sagt, när argumenten tar slut, så tar nävarna och våldet vid...
media ab ab ab ab ab ab svd svd svd svd svd svd svd svd svd svd svd dn dn dn dn dn dn dn dn dn dn hd hd hd hd hd hd smp gp gp gp gp gp gp gp gp gp gp gp gp gp nsk nsk nsk nsk nsk nsk skd skd skd skd skd skd sr sr sr sr sr sr
Inga helt anonyma kommentarer släpps igenom!
Visar inlägg med etikett thomas böhlmark. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett thomas böhlmark. Visa alla inlägg
söndag 26 augusti 2012
lördag 18 september 2010
Cynism mot sjuka och Pravdastyrning av media
I går skrev jag ett inlägg om Vad valdebatten borde handlat om.
Idag så glädjs jag lite åt att försäkringskassesystemet och de betydligt hårdare och omänskligare kraven på sjuka lyfts fram, som i debatten igår med situationen för svårt sjuka Annika Holmquist, vars dotters blogg lyfte fram hur orimliga kraven kan vara.
Det är ju så det är, det behövs visas fram de olika fall som drabbas orimligt hårt, så att man visar hur regeringens hårda och mycket orättvisa jakt på sjuka människor drivs, för att ge skattesänkningar åt människor som har pengar nog att klara sig ändå.
Den omänskliga retoriken går igen hos moderaten Thomas Böhlmark i Slutdebatterat - nästintill, där han kallar det för "enskilt fall" och även i inlägget Låt inte vänstern övertyga med sin cynism, när de rödgröna visar på konsekvenserna för de reglerna.
Hur menar han då att de drabbades dotter agerar? Är hon cynisk också som skriver om det och är det bättre att hon tiger?
Nä, cynismen ligger i moderater som Thomas ovan som försöker avskriva det hela som ett enskilt fall, trots att tidningarna varit fulla med exempel på människor som inte klarat av den nya politiken och som i för många fall slutat med självmord på grund av desperation. Ett exempel är på hur en läkare skriver om hur cancersjuka får leva i misär.
Det senaste jag läser om är multisjuke Christer som varken kan gå eller stå mer än korta perioder, men som får till svar att det nog finns något jobb han kan klara av:
Det är den här typen av människor valet handlar om! Det är den här typen av människor som samhället ska bry sig om och prioritera att hjälpa fram till ett drägligt liv! Vi med jobb och lön klarar oss och vem som helst av oss kan hamna i en situation där vi blir för sjuka för att jobba eller blir av med jobbet, och då måste verkligen socialförsäkringssystemen fungera fullt ut.
Som Sahlin säger så har vi en alldeles för tuff sjukförsäkring och vi ligger inte i topp vad det gäller A-kasseersättningarna heller. De rödgröna lägger därför en mer mänskligt förslag att överleva på, istället för att göra som ministerna med ansvar gör, skyller på alla andra och vägrar ta sitt ansvar.
Nu gäller det att fortsätta minska gapet mellan de rödgröna och allianspartierna ända fram tills vallokalerna stänger. Det går inte att fortsätta med en så cynisk politik, som väljer att offra sjuka människor för lägre skatter. Det går inte att prioritera hjärtlöshet och en större strävan mot att privatiser allt som i USA, som igen redovisar tragiska rekord, för den typen av förändringar alliansregeringen vill ha, sämre sjukförsäkringar.
Medierna har skärpt sig lite de senaste dagarna. Som jag skrivit om innan så har det varit tydligt hur oärligt de har argumenterat mot S i första hand och skapat rubriker och artiklar som tydligt vinklat innehållet.
Ett exempel från idag är från DN som talar om att Svårt att hämta in underläge på slutet, där man hänvisar till att det historiskt sett visat sig vara svårt, för att inte säga omöjligt.
Samtidigt så hade de rödgröna över 50% för några år sen i opinionssiffrorna, vilket någon aldrig tidigare tappat. Nu har opinionen visat på motsatsen ett tag, så att något inte hänt förut, är inte det samma att det aldrig kommer att hända igen.
Istället är det tydligt att opinionen är mer av berg- och dalbana än tidigare och att det inte går att dra så tydliga slutsatser av historien.
Det är uppenbart att det funnits en mycket obehaglig styrning av medias artiklar, som bland annat gått ut på att starkt negativt skriva om Sahlin och de rödgröna, som inte påminner om något tidigare.
Jag har absolut inget emot att ledarsidorna skriver och tar ställning. Det är deras uppgift, oavsett partifärg. Men att man låter det gå ut, inte minst i rubrikerna, även över den journalistiska kvalitén är oerhört obehagligt och påminner betydligt mer om en diktatur vars media var styrda från högre ort också.
Nu tror jag inte att moderaterna i sig styr media direkt. Men uppenbarligen kommer styrning någonstans ifrån, för så negativ rapportering som det varit de senaste åren har inte existerat tidigare och det är oerhört beklämmande att se svensk media som Pravdaliknande media från Moskva.
Uppenbart är att valen blir allt smutsigare och det är illa om det dessutom styrs från media och inte bara i argumentationen mellan politikerna och partierna.
Det är bara två som förlorar på det. Du som väljare och demokratin!
Mer media ab ab ab ab ab ab ab ab ab ab ab ab svd svd svd svd svd svd svd svd svd svd svd svd dn dn dn dn dn dn dn dn dn dn dn dn sds sds sds sds sds dag dag dag dag dag exp exp exp exp exp exp gp gp gp gp skd skd skd kvp kb kb kb kb kb kb kb kb hd hd hd hd hd hd hd hd hd hd hd hd hd hd hd smp smp smp smp gp gp gp gp gp gp gp gp skd skd nsk nsk
Inga helt anonyma kommentarer släpps igenom!
Idag så glädjs jag lite åt att försäkringskassesystemet och de betydligt hårdare och omänskligare kraven på sjuka lyfts fram, som i debatten igår med situationen för svårt sjuka Annika Holmquist, vars dotters blogg lyfte fram hur orimliga kraven kan vara.
Det är ju så det är, det behövs visas fram de olika fall som drabbas orimligt hårt, så att man visar hur regeringens hårda och mycket orättvisa jakt på sjuka människor drivs, för att ge skattesänkningar åt människor som har pengar nog att klara sig ändå.
Den omänskliga retoriken går igen hos moderaten Thomas Böhlmark i Slutdebatterat - nästintill, där han kallar det för "enskilt fall" och även i inlägget Låt inte vänstern övertyga med sin cynism, när de rödgröna visar på konsekvenserna för de reglerna.
Hur menar han då att de drabbades dotter agerar? Är hon cynisk också som skriver om det och är det bättre att hon tiger?
Nä, cynismen ligger i moderater som Thomas ovan som försöker avskriva det hela som ett enskilt fall, trots att tidningarna varit fulla med exempel på människor som inte klarat av den nya politiken och som i för många fall slutat med självmord på grund av desperation. Ett exempel är på hur en läkare skriver om hur cancersjuka får leva i misär.
Det senaste jag läser om är multisjuke Christer som varken kan gå eller stå mer än korta perioder, men som får till svar att det nog finns något jobb han kan klara av:
Tror ni att Thomas som arbetsgivare skulle anställa en man som har höfter som hoppar ur led? Jag är inte cynisk och anser mig vara människovänlig och bry mig om mina medmänniskor. Men självfallet skulle det vara svårt att anställa en människa med de här problemen och oavsett vad för företag jag varit i position att anställa för, så kan jag inte se att jag skulle tro på någon som var så här gravt handikappad och begränsad.59-årige Christer har mestadels varit sjukskriven sedan 2001. Han har bytt ut båda höftlederna och har en resistent bakterieinfektion i den ena. Han lever med ständig smärta och höfterna krånglar ofta.
–Om jag böjer mig ner och vrider mig lite så hoppar de ur led, förklarar han.Han har också invalidiserande artrosförändringar i båda axlarna efter en fallolycka på jobbet då både senor och muskelfästen slets av. Dessutom har han haft flera andra allvarliga sjukdomstillstånd, bland annat hjärtinfarkt med hjärtstillestånd. Han drabbades av allvarliga komplikationer efter en fetmaoperation och har även opererats för akut förstoppning.
Det är den här typen av människor valet handlar om! Det är den här typen av människor som samhället ska bry sig om och prioritera att hjälpa fram till ett drägligt liv! Vi med jobb och lön klarar oss och vem som helst av oss kan hamna i en situation där vi blir för sjuka för att jobba eller blir av med jobbet, och då måste verkligen socialförsäkringssystemen fungera fullt ut.
Som Sahlin säger så har vi en alldeles för tuff sjukförsäkring och vi ligger inte i topp vad det gäller A-kasseersättningarna heller. De rödgröna lägger därför en mer mänskligt förslag att överleva på, istället för att göra som ministerna med ansvar gör, skyller på alla andra och vägrar ta sitt ansvar.
Nu gäller det att fortsätta minska gapet mellan de rödgröna och allianspartierna ända fram tills vallokalerna stänger. Det går inte att fortsätta med en så cynisk politik, som väljer att offra sjuka människor för lägre skatter. Det går inte att prioritera hjärtlöshet och en större strävan mot att privatiser allt som i USA, som igen redovisar tragiska rekord, för den typen av förändringar alliansregeringen vill ha, sämre sjukförsäkringar.
Medierna har skärpt sig lite de senaste dagarna. Som jag skrivit om innan så har det varit tydligt hur oärligt de har argumenterat mot S i första hand och skapat rubriker och artiklar som tydligt vinklat innehållet.
Ett exempel från idag är från DN som talar om att Svårt att hämta in underläge på slutet, där man hänvisar till att det historiskt sett visat sig vara svårt, för att inte säga omöjligt.
Samtidigt så hade de rödgröna över 50% för några år sen i opinionssiffrorna, vilket någon aldrig tidigare tappat. Nu har opinionen visat på motsatsen ett tag, så att något inte hänt förut, är inte det samma att det aldrig kommer att hända igen.
Istället är det tydligt att opinionen är mer av berg- och dalbana än tidigare och att det inte går att dra så tydliga slutsatser av historien.
Det är uppenbart att det funnits en mycket obehaglig styrning av medias artiklar, som bland annat gått ut på att starkt negativt skriva om Sahlin och de rödgröna, som inte påminner om något tidigare.
Jag har absolut inget emot att ledarsidorna skriver och tar ställning. Det är deras uppgift, oavsett partifärg. Men att man låter det gå ut, inte minst i rubrikerna, även över den journalistiska kvalitén är oerhört obehagligt och påminner betydligt mer om en diktatur vars media var styrda från högre ort också.
Nu tror jag inte att moderaterna i sig styr media direkt. Men uppenbarligen kommer styrning någonstans ifrån, för så negativ rapportering som det varit de senaste åren har inte existerat tidigare och det är oerhört beklämmande att se svensk media som Pravdaliknande media från Moskva.
Uppenbart är att valen blir allt smutsigare och det är illa om det dessutom styrs från media och inte bara i argumentationen mellan politikerna och partierna.
Det är bara två som förlorar på det. Du som väljare och demokratin!
Mer media ab ab ab ab ab ab ab ab ab ab ab ab svd svd svd svd svd svd svd svd svd svd svd svd dn dn dn dn dn dn dn dn dn dn dn dn sds sds sds sds sds dag dag dag dag dag exp exp exp exp exp exp gp gp gp gp skd skd skd kvp kb kb kb kb kb kb kb kb hd hd hd hd hd hd hd hd hd hd hd hd hd hd hd smp smp smp smp gp gp gp gp gp gp gp gp skd skd nsk nsk
Inga helt anonyma kommentarer släpps igenom!
Etiketter:
a-kassa,
alliansen,
arbetslöshet,
moderaterna,
politik,
rödgröna,
sjukskrivningar,
sjukvård,
thomas böhlmark,
val
söndag 11 juli 2010
"Horbockspolitik"?
Jag skrev tidigare om den dåliga hanteringen av affären Littorin, både från den moderata ledningen och från Reinfeldt i synnerhet.
Men ärligt talat så tycker jag inte de på lägre nivå inom moderaterna klarar det så bra heller, som Thomas Böhlmark som drar upp Geijeraffären från 70-talets början och mitt, det vill säga innan Böhlmark själv var född, och undrar om vi kommer ihåg den? (Själv nämner han inget alls om alla de moderata skandalerna från den senaste mandatperioden...)
Jo då jag minns den, även om till och med jag var i minsta laget för att minnas mycket av den från den tidens media.
Jämförelsen haltar på åtskilliga sätt. En var att, som Wikipedia säger i sin artikel om Doris Hopp, prostitutionen och bordellerna var vanliga, till skillnad från idag.
Den viktigaste skillnaden är dock att det inte ens var olagligt och att samhället i stort hade en sämre syn på prostitution än vad den har idag. Jämför t ex med Cornelis Vreeswijks text om Sportiga Marie som knappast fungerat idag, utan att textförfattaren fått mängder av kritik.
Själv använde sig Böhlmark av tobleronepolitik så frågan är vad vi ska kalla moderaternas politik nu? "Horbockspolitik", för de rika kan alltid köpa allt det vanligt folk får kämpa för?
Uppdaterat Sahlin säger sig vara besviken på Littorin och frågan är då vad alla moderater borde vara? Utom de som förbehållslöst försvarar dumheterna...
Sahlin är självfallet inte dummare än att hon inser att det är en god möjlighet att ställa moderaterna i sämre dager. Det är visserligen inte riktigt renhårigt ärligt talat, men å andra sidan så med tanke på att det konstant dras upp vad hon gjorde för över 15 år sen så är frågan varför hon ska vara snäll?
Det är ju egentligen värre, som hon säger, att det tycks handla om en medveten mörkläggning, i stil med vad som brukar vara vanligt i de här sammanhangen...
Vi som tillhör den skara av män som inte köper sex tycker naturligtvis det är illa nog med sexköpet i sig, men mörkläggningen tjänar ingen på.
Några bra inlägg till kommer från Jan Helin i Sex, lögner och Littorin, där Aftonbladets chefredaktör gör en lång och vettig utläggning om hela historien från deras sida.
En statsvetare påstår att hon inte känner till något liknande fall, där en minister avgår innan det kommit fram varför han avgår, men Guero konstaterar att likheter finns med många fall, eftersom det börjar med halvsanningar istället för ärlighet.
Som Guero på ett mycket bra sätt visar så tycks statsministern varit medveten om bakgrunden och det gör att det finns mängder av anledningar att kritisera honom också.
Mer media: ab ab ab ab ab ab dn dn dn dn dn exp exp exp exp exp skd dag hd gp
Inga helt anonyma kommentarer släpps igenom!
Men ärligt talat så tycker jag inte de på lägre nivå inom moderaterna klarar det så bra heller, som Thomas Böhlmark som drar upp Geijeraffären från 70-talets början och mitt, det vill säga innan Böhlmark själv var född, och undrar om vi kommer ihåg den? (Själv nämner han inget alls om alla de moderata skandalerna från den senaste mandatperioden...)
Jo då jag minns den, även om till och med jag var i minsta laget för att minnas mycket av den från den tidens media.
Jämförelsen haltar på åtskilliga sätt. En var att, som Wikipedia säger i sin artikel om Doris Hopp, prostitutionen och bordellerna var vanliga, till skillnad från idag.
Den viktigaste skillnaden är dock att det inte ens var olagligt och att samhället i stort hade en sämre syn på prostitution än vad den har idag. Jämför t ex med Cornelis Vreeswijks text om Sportiga Marie som knappast fungerat idag, utan att textförfattaren fått mängder av kritik.
Själv använde sig Böhlmark av tobleronepolitik så frågan är vad vi ska kalla moderaternas politik nu? "Horbockspolitik", för de rika kan alltid köpa allt det vanligt folk får kämpa för?
Uppdaterat Sahlin säger sig vara besviken på Littorin och frågan är då vad alla moderater borde vara? Utom de som förbehållslöst försvarar dumheterna...
Sahlin är självfallet inte dummare än att hon inser att det är en god möjlighet att ställa moderaterna i sämre dager. Det är visserligen inte riktigt renhårigt ärligt talat, men å andra sidan så med tanke på att det konstant dras upp vad hon gjorde för över 15 år sen så är frågan varför hon ska vara snäll?
Det är ju egentligen värre, som hon säger, att det tycks handla om en medveten mörkläggning, i stil med vad som brukar vara vanligt i de här sammanhangen...
Vi som tillhör den skara av män som inte köper sex tycker naturligtvis det är illa nog med sexköpet i sig, men mörkläggningen tjänar ingen på.
Några bra inlägg till kommer från Jan Helin i Sex, lögner och Littorin, där Aftonbladets chefredaktör gör en lång och vettig utläggning om hela historien från deras sida.
En statsvetare påstår att hon inte känner till något liknande fall, där en minister avgår innan det kommit fram varför han avgår, men Guero konstaterar att likheter finns med många fall, eftersom det börjar med halvsanningar istället för ärlighet.
Som Guero på ett mycket bra sätt visar så tycks statsministern varit medveten om bakgrunden och det gör att det finns mängder av anledningar att kritisera honom också.
Mer media: ab ab ab ab ab ab dn dn dn dn dn exp exp exp exp exp skd dag hd gp
Inga helt anonyma kommentarer släpps igenom!
Etiketter:
moderaterna,
politik,
sven littorin,
thomas böhlmark
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)