Äntligen ett borgerligt parti som förstår en sak!

Sagan från igår, ni vet den om Ansvarstagande kapitalism, går vidare idag mot att Centern tycker att Sverige ska erkänna Palestina.


Egentligen är det, inrikespolitiskt sett, en liten fråga som allt för få bryr sig om. Tyvärr...


Men det visar på behovet av att det dels finns lite gnissel i allianssamarbetet och att centern inte trivs med att vara ett litet parti som ingen bryr sig om. Frågan är bara vilka de tror sig attrahera här?


Dock har de rätt i vad de säger på DN-debatt, och är det första borgerliga partiet som tar det ställningstagandet. Att de än mer hopplösa och mindre liberala folkpartiet har en annan åsikt är inte oväntat...


Övriga partier tycks fortsätta med ledarproblem eller ledarframgångar, som för Vänsterpartiet. Centern som redan bytt till den unga och vackra Annie tycks få det svårare, när inte det innebar något lyft. Till skillnad från S kan de knappast byta ut henne redan, men tvärtemot vad som sägs så tror jag tyvärr att ett utbyte av Juholt är det enda som fungerar för S nu. Men vem vill hålla i den yxan?


Vi andra bryr oss mer om att vården fungerar, en fråga som engagerar nästan alla väljarna och som är betydligt viktigare och nyttigare än rut-fiaskot för allas ekonomi (LÄS den artikeln!). Den befäster enbart det klassamhälle, som Jonas Sjöstedt pratar om i arbetarbladet idag. Samma klassamhälle som gör att över 600 barn blir vräkta, bara i Göteborg.


Ps: En annan glad nyhet om oväntad förståelse: Sd-politiker avgår pga SD:s lögner! Själv har jag en färdigskriven text om Sd i Älmhult, som jag väntar på ska publiceras i en av tidningarna, som visar på att de inte är ett parti som värnar om de små människorna ens på det lokala planet.


media ab hd gp gp gp gp dag dag svd hd hd skd nsk nsk


Inga helt anonyma kommentarer släpps igenom!

Vänstern borde fånga vreden mot högerpolitiken

Lite som en fortsättning på både Dubbelmoral från alliansen och Vänsterpartiets framtid och liberalismen...


Nu är det visserligen socialdemokraterna som Daniel Suhonen skriver om på Aftonbladet i sin ypperliga text om Populism - om hur svenska vänstern ska fånga folkets vrede mot högerpolitiken, men den hade precis lika gärna kunnat gälla Vänsterpartiet:

Kapitalismen måste återregleras och inbäddas i en demokrati som sätter människans och samhällets behov före storfinansens. Att dagens fördelning av vinst, lön och risk är sjukt sned gör att samhällena kantrar, går sönder.

En vänster som inte sätter ord på detta och kanaliserar denna legitima vrede demokratiskt förlorar sitt uppdrag. Då går till slut folk ut på gatorna mot ”Politikerna” eller riktar vreden mot varandra och samhället eller släpper lös sin hopplöshet i vanlig enkel vandalism, främlingsfientlighet eller apati. För mig är det den moraliska innebörden av en social demokrati. Samhället måste ta ansvar för sina medborgare för att i verklig mening vara demokratiskt. För så ser demokratins sociala förutsättning ut.

Det är så tydligt att en helt fri och oreglerad marknad inte fungerar bättre än en totalreglerad marknad. Att sossarna befinner sig långt iväg från sin tidigare grund är ingen nyhet, även om Suhonen drömmer sig bort. Men där borde sen länge Vänsterpartiet klarat av att kliva in tydligare än de gjort så här långt, eller klarar via via Rossana Dinamarca som partiledare, även om hon skriver ett antal mycket kloka saker:

Detta tillsammans med mycket annat behöver Vänsterpartiet lyckas med för att stå starkt inför framtiden. Vår kongress kommer att debattera och besluta om inriktningen på det framtidsprojekt vi ska bygga gemensamt. I valet 2014 vill jag se att Vänsterpartiet ingår i regering, men vi ska gå fram som egna partier och söka människors förtroende för vår politik. Innehållet i en sådan regerings politik avgörs av styrkeförhållandena i valet. Det är orimligt att allt ska vara uppgjort innan folket sagt sitt.

Jag har länge varit kritisk till användandet av ordet "feminism", eftersom det,  precis som ordet "kommunism" är ett så infekterat ord så går de inte att använda längre, även om man kan hitta innehåll och saker inom dessa, och alla andra "ismer", som är positiva.

Jag är också väldigt kritisk till att hon inte alls kan tänka sig ett delat partiledarskap, något som begränsar hennes möjlighet att bli partiledare, tyvärr.

Centerns partiledarval anses vara ideologiskt, och jag är livrädd för ett starkt centern med en så hårt uttalad och världsfrånvänd nyliberal som Annie Lööf. Men jag undrar så om centerpartiets kärnväljare på landsbygden verkligen vill ha en partiledare som hyllar en anhängare till en massmördare? som Annie Lööf märkligt nog gör.

Jag hoppas att det för Vänsterpartiet blir en partiledare som befinner sig på ett betydligt mer realistiskt plan, som på ett tydligt och klart sätt kan förklara varför vi alla förlorar på att ha hälften av vården privatiserad och varför vi förlorar på att ha en miljöminister som byter åsikt på kort tid, mot naturens bästa.

Det är med andra ord inte bara Kd som behöver fundera på Varför finns vi?

En sak som man ytterst sällan ser någon vänsterpartist tala om är företagsamhet. Det finns många olika anledningar till det, varav det främsta borde vara att det snarare är fattiga anställda, eller som har svårt att få jobb, som är de vi värnar om mest. Samtidigt måste man inse att även privata företag behövs.

Det är inte det samma som att man inte kan kritisera dem, som när de gnäller via sina organisationer över vad de vill ha av ungdomarna i landet.

Varför inte inse sin egen roll i att få de anställda de vill ha? Jag har mycket svårt att förstå att de ska begära så mycket utbildning av samhället för att få rätt och anställningsbara personer. Det börjar bli dags att ta sitt eget ansvar och internutbilda de människor de vill ha. När det gäller just arbetslösa, i synnerhet unga, så finns det goda möjligheter att göra det på företaget för låg eller ingen kostnad alls, om man anställer dem sen. Det gäller bara att inte slimma organisationerna till max till aktieägarnas fromma...

Det gäller att på allvar visa att faktiskt EQ smäller så högt som påstås. Som i att låta tillräckligt många vuxna jobba med barn och ungdomar i skolorna, så att de unga slipper känna ångest och oro i skolan, utan kan känna sig trygga. Inte bara de vuxna ska strunta i att titta bort, utan även politikerna som mest ser skolan som ett ställe att spara inpå, inför fler skattesänkningar.

Att vi riskerar hamna där igen är säkert som amen i kyrkan, när vi verkar gå mot börserna världen över rasar...

media ab ab ab svd svd svd svd svd svd svd svd svd svd svd svd svd svd svd dn dn dn dn dn hd hd hd hd smp smp gp gp gp gp gp gp dag dag dag exp exp exp exp dag dag dag skd skd nsk


Inga helt anonyma kommentarer släpps igenom!

Vänsterpartiets framtid och liberalismen

Jag skrev för några dagar sen om Vänsterpartiets framtid i och med att Ohly bestämde sig för att sluta på sin post som partiordförande, men inte särskilt mycket om hur man skulle gå tillväga för att hitta en ny.

Normalt sett så tycker jag inte att allt mer liberala centerpartiet har så mycket att ta efter, men deras process vad det gäller att gå vidare med interndemorkatin tycker jag har en del fördelar.

Jag tror att Annie Lööf har flera goda poänger i det hon säger i Vi måste bli kaxigare internt från SvD idag där hon poängterar att det är viktigt att synas och höras. Och det gäller naturligtvis alla partier.

Wivi-Anne Johansson från Vänsterpartiet för fram liknande saker i Expressen för någon dag sen, i Låt V:s medlemmar rösta om partiledare:

Vi säger att vi är ett öppet parti och inget motsäger detta. Men nu har vi en ypperlig chans att verkligen visa vad vi menar med öppna och demokratiska processer. Jag hoppas vi i partistyrelsen nu ser till att alla som vill åta sig uppdraget att leda vårt parti ges möjlighet att resa runt i landet på disktriktskonferenser, distrikts- och partiföreningsmöten för att möta så många medlemmar som möjligt. Och för att låta medlemmarna ställa de frågor de anser intressanta och relevanta. Vilken slags ledarskap står de för, vilken politisk strategi tror de är bäst för Vänsterpartiet och vilka politiska sakfrågor som är de viktigaste i framtiden, på kort, medellång och lång sikt.

Tyvärr får jag höra att det finns ett antal partikamrater som inte delar den här uppfattningen utan tycker det ska vara som det alltid har varit, att det hanteras internt.

En av de frågor jag upplevde att många såg som viktiga på de två möten med Framtidskommissionen jag var med på var just den möjligheten att så många som möjligt så direkt som möjligt skulle få möjligheten att påverka valet av nästa partiordförande, just för att många upplevde att det var svårt att göra sin röst gällande mot partitoppen och just för att många upplevde den nu avgående ordföranden som en belastning för den egna lokala politiken.

Till skillnad från just centern så borde vi ha ett bättre ursprungsläge, där de erkänner att de är dåliga på välfärd. Det anses inte Vänsterpartiet vara och välfärd är så grundläggande att vi har alla möjligheter i världen, med rätt ledning och politik, få ett bra grepp om välfärdspolitiken och bli ett betydligt större parti än idag. (Läs gärna en debattartikel till av Wivi-Anne Johansson i Vi har en rad förslag mot barnfattigdom, som understryker det faktumet).

En öppen debatt och val av partiordföranden- och partistyrelsen, kommer också att ge betydligt mer media än om det hela sköts bak lyckta dörrar.

Det hela förordas också av statsvetare i gårdagens SvD och jag har inget att säga emot honom. Lika lite som man kan göra annat än som DN:s ledarsida konstatera att sättet som Juholt valdes på knappast har gynnat sossarna. Varför ska vi göra om deras misstag?

Under tiden finns det många kamper att fortsätta med i form av att argumentera för konstformer som vissa vill förbjuda, enögda ryggdunkare till regeringen och högerpolitiker som hanteras som absoluta sanningssägare, istället för åsiktsmaskiner.

Något måste helt klart göras mot den nyliberala politiken, där jag tror att Vänsterpartiet har och bör ha en stor roll att spela och att den inte ska fortsätta att driva landet och landets unga mot samma ruinbrant som många drivits mot i England, vilket ligger bakom de så onödiga kravallerna. Att den typen av politik inte funkar vet vi inom V, men för andra krävs det mer tydlig händelser, som de med lurade bärplockare...

Det är lätt att leta enkla lösningar á la diktatur, om att stänga internet vilket inte funkade för Mubarak. Men lika lite som man kan bara skylla på föräldrarna, lika lite kan man skylla på internet enbart. Det finns självfallet flera olika saker som påverkar, och ingen är opåverkad i den kontext och verklighet man lever i, oavsett om du lever fattigt eller rikt.

Skattesänkarpolitik skapar knappast några förutsättningar för att samhällets del ska underlättas, inte minst för de föräldrar som inte har råd att betala sina ungdomar framtid. Eller den förebyggande "vård" som kan få äldre att leva friskare och längre.

Har vi lyckats riva berlinmuren och östblocket så är det konstigt att vi alltid ska behöva bygga upp nya murar.

media svd svd svd svd svd svd svd svd svd hd hd exp exp exp exp exp exp e24 e24 ab ab dn dn dn dn dn dn gp skd skd skd nsk gp dag dag


Inga helt anonyma kommentarer släpps igenom!