Visar inlägg med etikett privatiseringar. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett privatiseringar. Visa alla inlägg

måndag 14 november 2011

Pengarna går först

MVG blev IG vid omrättning av nationellt prov.


Det här sänder en tydlig signal till Jan Björklund som inte vill att man ska kunna överklaga betyg. När inte ens nationella prov ger samma bedömning och så här stor skillnad så är det naturligtvis ett krav att man måste kunna överklaga.


Det borde en liberal inse och det skapar rättssäkerhet och trygget för något som kan påverka för resten av livet.


Dessutom är han ytterst ansvarig, och borde avgå, med tanke på att det enligt artikeln inte ens går att säga vilken av bedömningarna som är de rätta. Något som gör att proven uppenbart är helt felaktigt utformade.


En av de stora anledningarna är sannolikt privatiseringarna av skolan, som nu går samma korttänkta girighetsväg som den privatiserade sjukvården och äldreomsorgen, där pengar är det viktigaste.


Det man säljer i skolan är kunskap och kunskap mäts via betyg. Naturligtvis är höga betyg det bästa argument för att sälja in skolan till eleverna,  även om gratis datorer hjälper till...


Personligen tycker jag det är dags för att införa någon form av upphandling även för de som ska driva skolverksamhet eftersom friskoleverksamheten uppenbarligen, precis som den privata sjukvården, har för stora och allvarliga brister.


Men som det är idag så är upphandlingarna för dåliga när det inte ens går att säga upp en upphandling lätt när det finns stora brister.


Läs gärna den ypperliga texten av Johannes Forssberg, Vårdbolagens egen minister, om hur okritiskt förändringarna genomförs, som vi alla betalar med våra skattepengar:



Däremot har ingen kommun osynliga ägare med postbox i skatteparadis som kräver årliga vinster på 10 procent av omsättningen. Ingen kommunchef belönas, som varit fallet i Carema, med bonus för att hon gjort så stora nedskärningar på ett boende att verksamheten ger saftiga överskott. Kommunala boenden har heller inga företagshemligheter, och politikerna behöver inte vänta ut några kontrakt för att kunna ingripa om verksamheten inte fungerar.
Äldreminister Maria Larsson har ofta lyft fram valfriheten som ett skydd mot vanvård. Men att lägga kvalitetskontrollen i det artrosdrabbade knät på Agda, 94, är varken humant eller smart. De äldre som löper störst risk att utsättas för vanvård är också de med minst förmåga att säga ifrån och välja om. Därför kommer äldrevården aldrig vara en fungerande, fri marknad, där konkurrensen i sig tvingar företagen till ständig förbättring. För att skydda de äldre krävs hårda regler och skarp tillsyn.
Riskkapitalägda företag som Carema och Attendo, som tillsammans står för hälften av Sveriges privata äldrevård, är inte onda. Men de är heller inte goda. De vill tjäna pengar. Det är förmodligen därför bemanningen i den privata äldreomsorgen, enligt socialstyrelsens register, är 10 procent lägre än i den kommunala och oftare består av timanställda. På samma sätt som friskoleföretag sparat in på syo-konsulenter, skolsköterskor och bibliotek försöker vårdbolag kapa alla kostnader. Men när det gäller skolan har Jan Björklund stängt smitvägarna med en ny lag, och inrättat en välpumpad statlig myndighet som gör skoningslösa inspektioner.

Maria Larsson. 
Maria Larsson är totalt ointresserad av sådant, trots att Riksrevisionen redan 2008 slog larm om hur uselt ställt det är med kontrollen av den privata äldreomsorgen. När kommuner privatiserar äldreboenden är det ofta av ideologiska skäl, och den positiva andan har färgat av sig både på avtal och tillsyn. Man gillar företag som Carema och Attendo på ett politiskt plan, och tror därför det bästa om dem.
Maria Larsson är kanske det värsta exemplet av alla. När hon gav kommunerna 150 miljoner för att införa valfrihet inom äldreomsorgen ställde hon inte några som helst krav på insyn i företagen, till Riksrevisionens förtret. Ministern ansåg kanske att hon redan fått tillräcklig insyn genom att, som den goda vän hon är, personligen inviga fyra nya Attendo-boenden de senaste åren. Äldreministern ska reglera företagen, inte göra PR för dem.
Men hon själv väljer att skylla på helt andra människor, de anställda, som inte har särskilt mycket möjlighet påverka sina arbetsplatser och än mindre få möjlighet att uttala sig i media.


Men Sverige idag är något helt annat, som nämns i Reinfeldt struntar i sjuka och gamla:



I gårdagens ”Dokument inifrån” i SVT fick vi följa barnen till den svårt cancersjuka Florence. Hur de kämpade för att hitta någon som kunde ge henne smärtlindring. Deras kamp är vardag i dag, det vet alla som har sjuka föräldrar.
Men i Sverige är det arbetslinjen som gäller. Vården är anpassad till friska människors tillfälliga sjukdomar. När patienterna blir gamla och riktigt sjuka blir de olönsamma. Då skickas de hem och det blir hemtjänsten och släkten som får dela upp dygnets timmar.
Det är den verkligen innebörden av Fredrik Reinfeldts arbetslinje, att samhället struntar i de som inte arbetar.
Valfriheten är ett skämt, för du kan inte välja en adekvat vård och omsorg eller vad för typ av hjälp du vill ha som gammal.


Det är dags för verklig valfrihet och inte bara valfrihet för de med pengar!


Som det är nu, som på ledarsidan hos SvD, så diskuteras enbart företagens frihet.


Det som hade behövts är en omändrad arbetsuppgift för biståndshandläggarna, som istället för att i första hand utreda vad den äldre personen vill ha, istället frågar vad de vill ha för sina pengar, istället för att snäva in och förbjuda vissa saker.


Låt de gamla och deras anhöriga, där de är dementa och inte kan bestämma själva, få en större påverkan för verklig frihet för de som betalar och som det handlar om.


Man ska inte behöva omyndigförklara någon på ålderns höst per automatik.


media svd svd svd svd svd svd svd dn dn dn dn dn dn dn gp gp gp gp gp dag dag ab ab ab ab ab ab exp nsk skd skd smp smp smp smp hd hd hd 



Inga helt anonyma kommentarer släpps igenom!

söndag 30 oktober 2011

Sj, sj gamle vän...

Apropå att kortsiktigt tänkande för att tjäna pengar styr för mycket av vår värld idag, så kommer jag ofelbart att tänka på SJ SJ gamle vän...

Det är ju trevligt att läsa om att SJ lanserar ett nytt snabbtåg vid namn X3000.

Som alla utom regeringen, som ligger bakom den absolut senaste oviljan att satsa på SJ (och jo, jag vet, S-regeringen dess för innan var inte bra de heller...) vet så är det inte ett nytt typ av tåg, som inte går snabbare, men däremot startar snabbare, som är det största behovet för SJ just nu.

Det är mer resurser så att hela inlandstrafiken kan rustas upp, kan hålla igång trafiken och en återgång till statligt ägande, som enligt flera utredningar konstaterat vara en av några få markant viktiga anledningar till alla försenade tåg.

Det var via en egen fantastisk tågförsening, som jag nämnde på Facebook, som fick en av mina facebookvänner, vars man är lokförare, att reagerar på ännu fler anledningar till att SJ är kvar på perrongen.

Jag skulle åka iväg och loket gick inte att få igång, vilket orsakade en försening på 45 minuter från start. Något jag ändå var nöjd med eftersom det via strömslöshet på Stockholm Central i maj, i samband  med en partipolitisk träff i maj för IOGT-medlemmar som är politiskt aktiva, blev så att jag fick åka med ett tåg som kom iväg tre timmar försenat. Mitt tåg, som skulle gått 17.06 gick i själva verket efter tåget som skulle gått 18.06, i sig något som var milt sagt märkligt. Allt berodde på strömlöshet på och runt i kring Stockholm

Den senaste förseningen nu för ett par veckor sen så fick vi veta varför vi var försenade. Men vi hade, tvärtemot alla regler skulle det visa sig, en lokförare som valde att berätta varför vi var försenade.

Tydligen är det så jävla märkligt att om ett X2000 tåg är försenat med några få minuter på spåret så väljer Trafikverket att låta både godståg och lokaltåg att köra före, vilket självfallet gör att förseningarna blir ännu längre, eftersom de typerna av tåg kör saktare.

Dessutom så får inte lokföraren inte tala om för resenärerna varför man är försenade och varför man saktar ner och ibland t o m får stå stilla. De som har den minsta lilla insikt i psykologi inser att att tala om varför man är försenad, eller varför något överhuvudtaget inte följer det planerade, inser att det är just att berätta för de som drabbas som är vad man ska göra.

Det känns som att det är dags att göra revolution bland lokförarna och faktiskt tala om vad problemen är. Den här tågföraren var mycket tydlig med att problemet låg hos Trafikverket och dess regler.

Naturligtvis så finns det än mycket fler saker, som är mer strukturella, som också påverkar negativt. Det är ju inte bara på grund av fåniga opsykologiska regler.

Privatiseringen, som jag nämnde tidigare, är en sån orsak. När till och med den gamle ärkemoderaten, som jag annars aldrig håller med, Adehlson, som tidigare VD för SJ, konstaterar att vissa verksamheter behöver vara statligt ägda eftersom de är så grundläggande, så finns det anledning till att lyssna.

Annars riskerar det att fortsätta bli som med USA och dess avreglering av elmarknaden som gynnade alla andra än de som faktiskt behöver elen...

Men visst, jag ska erkänna att elmarknaden här inte riktigt fungerar den heller...

Kort sagt så kan man inte göra som i USA, att konstant sänka skatterna, så att fattiga får betala mest. Det håller inte för ett helt land.



media svd svd svd svd svd dn dn dag kvp skd ab


Inga helt anonyma kommentarer släpps igenom!

lördag 9 juli 2011

Valfrihet för den som kan kontrollera allt

Igår skrev jag om Alliansens olika ansikten och naturligtvis går det att säga det samma om den röda sidan också, att det kan skilja sig en del från rikspolitiken och den mer lokala politiken, även om jag tycker att skillnaden mellan stad och land var exceptionell i exempelna igår.

Frågan är om det samma gäller Sd? Oavsett vad så har de på de i kommunerna och i landet i huvudsak röstat med allianspartierna, vilket gör det oerhört märkligt att läsa om hur de ska kapa sossarnas politik.

Även om jag nu tycker att det naturligtvis är bättre att alla partier tar flera steg åt vänster, även sd, så undrar man ju onekligen hur de förändra hur de ska rösta? Det kan ju knappast fungera att göra som man gjort tidigare, till 90% rösta på de borgerliga förslagen...

De lär, till skillnad från kd, aldrig behöva fundera på någon gemensam valsedel med några av de övriga riksdagspartierna.

Jag förstår mycket väl hur man tänker kring det här från alliansens sida, och jag förstår Alf Svensson och Kd ännu mer när de, för hur många år sen det nu var, hade ett samarbete som gjorde att Svensson kom in på ett centerpartistiskt mandat. Det finns risk annars för de mindre partierna att de försvinner helt och det blir svårare att hålla ihop alliansen.

Själv tror jag att det är en stor nackdel för demokratin i det långa loppet, eftersom man inte ökar demokratin med färre partier att välja mellan än att ha fler, även om det självfallet finns en smärtgräns för hur många partier som kan samarbeta om makten.

Sen är det en annan sak att jag av rent egoistiska skäl gärna hade sett att i synnerhet Kd och sd hade åkt ur riksdagen för gott. Jag tror helt enkelt det är bättre för demokratin att få bort de två mest extrema partierna ur riksdagen...

Från gårdagen finns det flera kommentarer till sossarnas utspel om lagstadgad rätt till heltid. Det tycker jag är ett mycket bra förslag, som ger människor möjlighet att välja om de vill jobba heltid eller inte, eftersom det idag är nästintill omöjligt att klara sig på ens heltid med de sämst betalda jobben. Får man då inte ens möjligheten till heltid så känns det absurt att förvänta sig att människor ska kunna överleva på det hela, utan istället behöver stressa sig till sjukdomar och svårigheter.

För några månader sen skrev jag om allemansrätten, och om hur den innebär skyldigheter också och var i stort sett positiv till inskränkningar i den för kommersiell verksamhet för stora grupper människor med hänvisning till den.

Jag har insett att jag på vänstersidan är rätt ensam om den synen på det hela, så står jag fortfarande kvar vid min åsikt, även om man måste passa sig för mer inskränkningar i den som påverkar privatpersoners rätt till naturen.

Ett bra inlägg, med en annan åsikt än min, är Stukad allemansrätt missar målet:

Skulle en kommersiell aktörs verksamhet orsaka slitage eller skador som överstiger vad markägaren anses få tåla, kan markägaren redan i dag utverka förbud för verksamheten. Det framgår av en dom från HD 1996, där en näringsidkare förbjöds hyra ut flottar och kajaker för forsränning när kunderna trampade sönder stränderna nedanför forsen. En markägare som är missnöjd till exempel med att ett ridföretag orsakar beaktansvärda skador på hans mark skulle alltså redan i dag kunna hota med ett förbud om han inte får ersättning för slitaget. Någon lagändring behövs inte.
Jag kan egentligen hålla med skribenten ovan, som är verksam inom turismen i Sverige, att det borde räcka. Problemet är egentligen bara att upptäcka problemen som skapats i tid och att polis och domstolsväsende har tid och möjlighet att ta hand om det här problemet också. Den möjligheten tror jag inte finns i Sverige idag, tyvärr, när man inte ens kan prioritera smuggelsprit...

Min främsta förhoppning med ett förslag av den här typen är att få stopp för bärföretag som utnyttjar fattiga människor och dessutom väljer att beskatta verksamheten någon annanstans. Det är illa nog med alla privatiserade företag som gör det idag och det finns ingen anledning att låta företag som inte sköter sin verksamhet att inte låta dem bidra till naturskötseln via skatterna. Och det samma gäller enligt mig för de företag som sysslar med annan privatiserad verksamhet inom exempelvis skola och sjukvård, där man i flera fall inte har samma krav på sig som de skattefinansierade motsvarigheterna.

Även om det påstås att det inte är vinsten som är huvudsaken för friskolorna, så är det för alla de skolor som drivs som företag, att de som alla andra företag naturligtvis måste och vill göra en vinst och det har visat sig bli betygsinflation och andra märkligheter för att vinna över eleverna till sin skola, vilket inte alls känns något som fungerar för att hålla ungdomsarbetslösheten nere i längden...

Tyvärr känns det fortfarande som om alliansen inte bara var naiva om problemen och riskerna med alla  utförsäljningar,  utan även att de är relativt handlingsförlamade kring de problem och risker, även när det handlar om hälsan, som när det visar sig att de receptfria medicinerna inte är så harmlösa som man kan tro.

Eller som jag var inne på i slutet av gårdagens inlägg, att skattepengar går till icke-vetenskaplig sjukvård.

Hela det här tänket kring valfriheten kan se bra ut på papperet. Men i själva verket så förutsätter man att man ska kunna bli expert i mängder av olika ämnen för att kunna göra rätt val hela tiden, och det tror jag inte stämmer att så många har den möjligheten.

Det behövs betydligt fler än att alliansen på landstingsnivå i ett landsting backar om färdigmat, i synnerhet när den visar sig vara näringsfattig. Kan inte ens de som är satta att sköta om den här typen av upphandlingar få in att det ska vara så näringsrik kost som möjligt som ett självklart val, så är ju frågan hur vi vanliga dödliga ska kunna välja det bästa för oss?

Det är svårt nog med telefon- och elektricitet, för att ta några exempel, där det ändå borde vara relativt lätt att lista ut vem som är billigast...

media smp smp smp smp smp svd svd svd svd svd svd svd svd svd svd svd svd svd ab ab ab ab ab ab ab ab nsk nsk skd skd dag dag dag dag gp gp exp exp exp dn dn dn dn dn dn hd hd hd hd



Inga helt anonyma kommentarer släpps igenom!

lördag 23 april 2011

Är sänkta skatter värda människors liv?

För några dagar sen så skrev jag Privatisering fungerar inte inom sjukvården och det som mer och mer framkommit angående vad som hände den unge man som inte fick en ambulans skickad till sig, trots akut sjukdom understryker det faktumet.

Det enda som är viktigt är att hålla nere kostnaderna. No offence, men hur ofta har ni tidigare hört talas om att man inte skickar ut ambulanser till de som verkar vara akut sjuka?

Det är ingen slump att en annan, fast mindre uppflyttad rubrik, är skatterna sänkta med 100 miljarder. Är det på allvar ingen som tror att så mycket pengar inte kommer att märkas på något sätt? Det finns många exempel på att det märks i de berättelser människor berättar om när de försökt få en ambulans att kostnaden är ett problem.

Det förvånar mig fortfarande att så många inte verkar göra kopplingen mellan vad man får i trygghet via sjukvården och vad man betalar i skatt eller om de allra flesta tror sig fortsätta vara så friska som de är idag att de aldrig riskerar att drabbas?

Själv väntar jag bara på att något skrupellöst privat vårdföretag eller riskkapitalbolag ska komma på de numera lysande affärsidéen om att ha en privat organisation, gärna understödd av vanliga skattepengar, som prioriterar ambulanstransport för de som betalar ur egen ficka först och främst.

Jag noterar att Medhelp tar över efter SOS-alarm på många ställen. Även om de sägs förändrat sig nu, så gjorde de sig (ö)kända för ett par år sen med sitt bonussystem för att få personalen att korta ner samtalen så mycket som möjligt:

I maj 2009 avslöjade DN att Medhelps sjukvårdsrådgivning var uppbyggt efter ett bonussystem där sjuksköterskorna fick extra betalt för att korta sina patientsamtal. De som klarade att hålla snittiden 3 minuter och 48 sekunder, mot övriga landets 7 minuter, fick 1.000 kronor extra i månadslön. Efter DN:s artiklar stoppade Medhelp systemet. Då hade en pojke hunnit dö på grund av att en sköterska sagt sig känna stress för att hålla nere samtalstiden.

Det är svårt att se att ett företag som resonerat så cyniskt så att människor dör, för att en hårt pressad anställd ska tjäna 1000 kronor åt sig själv, och gissningvis åtskilliga tusenlappar per förkortat samtal åt företaget, ska kunna göra en bättre insats än SOS-Alarm.

Historierna ovan går även att överföra på hur illa ansatta sjuka människor blivit under de senaste åren, för att några få väbetalda ska tjäna stora pengar på sänkta skatter och på hur resurser till skolan fördelas på helt andra sätt än efter behoven, något jag berörde även i Konstiga prioritereringar.

Det är ett sjukt system som inte alls gynnar de som har störst behov av samhällets hjälp och det är den nuvarande regeringen som ligger bakom den här accelererande utvecklingen.

Lagom tills jag ska posta det här så läser jag Vi har inte resurser att följa lagen, som några socialarbetare skriver.

Om det är så att det är resursbrist som är orsaken till att en lag inte kan följas, så bör de skyldiga politikerna straffas för det.

I normala fall så finns det straff när lagar inte följs, och det borde det finnas även här, när det är resursbrist som är orsaken.

media ab ab ab ab ab svd svd svd svd dn dn dn dn dn dn dn dn dn dn dn exp exp hd hd hd hd hd gp gp gp hd hd


Inga helt anonyma kommentarer släpps igenom!

söndag 17 april 2011

En viss tröst

Det är 3 1/2 år kvar innan nästa val, vilket är ohyggligt lång och obehaglig tid. Men det är en liten tröst att allianspartierna tappar mark och att centern och kd är i princip utanför de 4% som behövs för att de ska få komma tillbaka till riksdagen, något som plötsligt ger ett tapp på 4%-8% och gör alliansen betydligt mindre.

Fram tills dess så blir det mer privatiseringar och mer orättvisor,  färre utbildningar, till förmån för irrelevanta regler för den skolan som hade behövt mer resurser i form av välutbildade lärare och ingen medicin till svårt sjuka, eftersom den blir för dyr...

Det är inte riktigt lika korkat som sverigedemokraterna som vill ha färre grupparbeten i skolan, men det är banne mig inte långt ifrån...

Det är dock en viss känsla av välbehag som infinner sig varje gång regeringen får stryk och får lägga fra lagförslag för lagar som de är emot.

Det närmaste fallet kommer att komma inom kort i form av Förbud mot smärtsam griskastrering, en lag som är självklar i ett land där alla tror att svenska djur behandlas så mycket bättre än i utlandet.

Inom kort kommer Eskil Erlandsson att främträda i medierna och hävda att det hela förstör möjligheterna för de svenska grisbönderna (däremot kommer han inte säga ett dyft om djursexförslaget, trots tidigare försök att vara emot ett lagförslag mot tidelag).

Men han har flera gånger försökt agera mot grisbönderna och knappast agerat för deras bästa...

Läs gärna följande inlägg noga: Erlandsson hånar konsumenter och producenter, där jag visar hur han tidigare ignorerat förändringar i regler som gjort det mycket bättre för de bönder som har grisproduktion.

media svd svd svd svd svd dag dag hd hd hd gp gp gp gp gp ab dn skd nsk nsk nsk nsk


Inga helt anonyma kommentarer släpps igenom!

söndag 3 april 2011

Fusk och oärlig retorik

Nyheter från eu-politiken är det inte ofta man får från svenska medier, vilket jag definitivt tycker är en svaghet, eftersom dess regelverk påverkar vardagen mer och mer.

De gångerna någon skriver om det, så är det inte sällan i samband med några skandaler, som den senaste med fem utpekade parlamentariker, som misstänks för korruption och bidragsfusk:



Skandalen har inte bara väckt krav på de avslöjades skalper, men också satt ljuset på parlamentarikers extraknäck och samröre med lobbyister. Den visar också hur svagt EU:s interna system för att spåra maktmissbruk och korruption fortfarande är, mer än ett decennium efter att en hel uppsättning EU-kommissionärer tvingades avgå på grund av utbrett fiffel och nepotism.
Brittiska Sunday Times reportrar låtsades komma på uppdrag av bankvärlden, och bad EU-parlamentarikerna om ett möte för att prata om lagar som just nu diskuteras i EU-institutionerna, och som kan innebära mindre rörelsefrihet för finansinstitut. 14 ledamöter tackade ja. Med dold kamera fångade britterna sedan hur en handfull av ledamöterna diskuterar metoder och arvoden för att lägga ändringsförslag som passar bankvärlden.
Det gör ju att man osökt kommer att tänka på hur Sverigedemokraterna och moderaterna numera, efter att kd ändrat sig, är de enda som inte vill redovisa vilka deras bidragsgivare är, trots kritik från just EU:s antikorruptionsenhet, som ändå inte verkar vara den starkaste organisationen på det här området...

Alliansfritt Sverige konstaterade i höstas att Minst hälften av moderaternas bidrag kommer från stora bidragsgivare, i sin stora rapport om det Moderata bidragsberoendet. Någonstans är det svårt att inte få känslan av att det märks i politiken. Det är bara lite mer uppenbart med eu-politikerna ovan...

Hur många riskkapitalbolag, som ser stora förtjänstmöjligheter ligger bakom bidragen? Många av skolorna i södra Skåne ägs av danska riskkapitalbolag, vars uppgift är att tjäna pengar. Det är synd att den typen av satsningar lätt gör att Välfärden töms på pengar och en mycket märklig retorik om att det är arbetslinjens förtjänst att det blir färre fattiga barn, när det i själva verket är så att barnfattigdomen ökar och att Sverige bryter mot barnkonventionen tack vare det. (Rädda Barnens rapport rekommenderas som läsning)

Sjukförsäkringen är en annan del, där det jämfört med för mindre än decennium tillbaka, där det plötsligt blivit så mycket försämringar att det plötsligt öppnat sig en gigantisk marknad att tjäna pengar på för privata försäkringar. Det är svårt att se att det kom av en slump.

Innan har den allmänna sjukförsäkringen varit betydligt bättre och verkligen gällt alla människor. Men de privata försäkringarna vill naturligtvis inte ha redan sjuka människor, utan sållar ut de friska och de med bäst inkomst.

Ett annat exempel på den retorik som möjliggör det här, och som kommer från en ytterst sannolik bidragsgivare till moderaterna, är debattartikeln Dags att stärka egenmakten i Kvällsposten igår av vd:n för Skattebetalarnas förening.

Läs det nedanstående citatet från hans debattartikel noga:

Nästan 80 procent har antingen köpt svartarbeteunder fjolåret eller är villiga att göra det. Tyvärr finns liknande trender också i Sverige. Svenska folket har fått en alltmer skeptisk inställning till de offentliga systemen. 
Bara hälften anser att det aldrig är rätt att fuska med skatten, enligt de senaste mätningarna från World Value Survey. Fyra av tio tycker samtidigt att det kan vara rätt att ta emot offentliga bidrag som man inte är berättigad till. 
Felaktiga utbetalningar från försäkringskassan, som resulterade av misstag eller fusk, uppskattades år 2009 till hela 16 miljarder kronor. För några år sedan medförfattade vi, plus några andra samhällsdebattörer, boken "Plan B - den dolda jakten på välfärd". Där kartlade vi hur allmänheten på olika sätt anpassar sitt beteende till de offentliga systemen. Nära 95 procent av de tillfrågade svarade att de under de senaste fem åren på olika sätt ändrat sitt beteende för att vinna olika fördelar. Mer än en tredjedel erkände att de tillgripit olika former av fusk, exempelvis genom att överutnyttja a-kassan och sjukpenningen eller genom att köpa svarta tjänster. Den svenska välfärdsstaten byggdes upp kring de mycket starka arbetsnormer som tidigare fanns i Sverige. 
Den innehåller en mycket ful och obehaglig retorisk fint i form av att slå ihop skattefusk kring svartarbete med fusk med A-kassan och Försäkringskassan inblandade, för att sprida vidare myten om att det fusket är omfattande.

Det är bara ett fel. Fusket kring försäkringskassan är inte särskilt omfattande, inte alls som vad det gäller rent skattefusk. Malmöforskaren Björn Johnson konsterade det för ett bra tag sen i sin bok och debattartikel i DN.

Fusket kring försäkringskassan är bara 0,04 procent av alla utbetalningar under 2009 och det är under ett år som Försäkringskassan ökat kontrollerna så att möjligheterna att hitta fler fuskare är större än tidigare år.

De 315 miljoner som återkrävs, som anses röra uppsåtligt fusk, är en summa som låter hög. Men i själva verket så är de 133 miljarder som det fuskas med skatten med en betydligt högre summa, som det skrivs betydligt mindre om:

Så: 133 miljarder i försvunnen skatt har vi på bordet. Var ska vi börja bena? Låt oss ta det olagliga sparandet utomlands. Det kostar uppskattningsvis 7,5 miljarder om året. Och det är ingenting annat än personer som gömmer en del av sina förmögenheter på utländska konton där de slipper betala skatt till Sverige. Skattebrott, utfört av den som har rätt mycket, men tycker att lite mer ska jag ha.

Håll i dig nu. Bara kostnaden för det här olagliga sparandet, är två miljarder mer än hela det uppskattade fusket inom hela socialförsäkringssystemet. En organisation som skulle jobba enbart med att förhindra skattesmitarkonton, har chansen att dra in mer till statskassan än Försäkringskassans kontrollverksamhet någonsin kan.


Men Skatteverket har haft det knapert de senaste åren och tvingats lämna in en handlingsplan till riksdagen. Där står att man yxat, skurit och ”haft otillräckliga förutsättningar att minska skattefelet”. Verket beräknar att fel för 22 skattemiljarder rättas till varje år. Målet är att få in tre gånger så mycket. Men i stället för de extra 400 miljoner som Skatteverket bett om, gav regeringen hälften. Nu måste mellan 50 och 100 anställda bort nästa år.

Att det här uppmärksammas mindre tror jag själv beror på två saker, det skapar färre rubriker och att det finns en tydlig agenda hos många som utövar lobbyverksamhet, som mannen från skattebetalarnas förening, som väljer att klumpa ihop två vitt skilda saker. 


Det är dessutom inte förvånande att regeringen drar ner på den här typen av kontroller för skattesmiteri, för det är uppenbart att de riskera drabba deras väljare i hög grad, trots att en satsning med fler anställda med lätthet och på kort tid hade betalat sig.


Istället för att få en väl anpassad omsorg för svaga grupper, så får vi istället privat verksamhet, som inte vill betala skatt för sig som andra företag och som har visat sig i många fall ha låg utbildning och dålig kontroll över vilka de anställda är...


Men privat verksamhet är, med mycket få undantag, mest intresserad av att tjäna pengar. Så när det inte finns pengar att tjäna, som på kultur, så blir det inga större satsningar heller, vilket i sig ger ett demokratiproblem, när samhället vänder sig till färre och färre människor med sina kultursatsningar, och enbart väljer de större arrangemangen.

Eftersom den här regeringen inte kommer att ändra sig i någon högre grad, så fortsätter jag, trots allt att hoppas på att sossarna kommit till ro och nu kan agera en tydligare opposition, för att sätta tummen i ögat på alliansregeringen och deras nästan konstanta stöd sd...

media svd svd svd svd svd svd svd hd hd hd gp exp exp exp exp gp




Inga helt anonyma kommentarer släpps igenom!

torsdag 31 mars 2011

Det här med pengar...

Det här med pengar och ersättningar för politiker är ett konstant problem, inte minst för politikerföraktet och inte minst för partier som behöver fler anhängare och inte färre...

Men det är sällan man hör någon protestera mot andra personer, som får orimligt höga ersättningar. Jag förstår mycket väl att Sahlins inkomster de närmaste åren sticker i ögonen på folk.

Men det går snabbt och lätt att konstatera att privatiseringen, inte minst av vården, snabbt skapar ännu högre löner för några få i toppen, något som sällan tas upp eller diskuteras. Något jag delvis tror beror på att det handlar om normalt sett relativt okända människor, som inte skapar rubriker som är säljande, även om de sitter med stor makt, hög skattefinansierad lön och inte är möjliga att välja bort vid nästa val om människorna som påverkas av deras beslut vill ha andra beslut. Det blir med andra ord en brist i slutändan där medborgarnas åsikt löper ännu högre risk att nonchaleras.

Som jag var inne på igår, angående att finansminstern tyckte de kommunala lönerna var för höga, så är privatiseringen en del av att lönerna för vissa blir  högre. Det är inte utan man undrar om tanken är att de som är sämst betalda, i vanliga ordning, förväntas betala det med lägre löner?

Jag är inte helt säker på att socialdemokraternas nya ledning kommer att förändra synsättet ovan, med tanke på att de inte vill ha höjda skatter. Jag är visserligen inte någon förespråkare för omotiverat höjd skatt, men jag är osäker på om enbart omprioriteringar i budgeten kommer att räcka till för att stå emot utvecklingen eller kunna skapa fler jobb.

Möjligheten är att fler och fler jobb inom exempelvis barnomsorgen lämpas över på privata intressen. Inte nog med att risken ökar för barnen, de anställda löper större risk att trakasseras de också. Riskerna finns alltså inte enbart för barnen, som jag skrev om för en vecka sen, och att de ska hamna i händerna på människor utan utbildning och som är dömda för övergrepp mot barn, utan risken finns uppenbart även för de anställda.

Frågan är vem, som tänker efter, som vill skicka iväg sina små barn eller nästan vuxna barn med så stora risker?

Det går att dra paralleller till den allt mer växande marknaden som privata sjukförsäkringar innebär, som så många påstås tycka om. Det är bara synd att de kan välja bort redan sjuka personer eller människor som inte har en arbetsplats som vill betala sjukförsäkringar, vilket i högre grad drabbar de som inte har jobb eller har någon av de konstant ökade antalet tillfälliga anställningar.

Det som behövs är en sjukförsäkring som alla kan ta del av på ett rättvist och jämlikt sätt och inte att de som har råd att betala får bättre förutsättningar. Det finns oerhört många exempel att så inte är fallet, där det senaste jag har läst är en desperat dotter skriver om sin mamma: Ulf Kristersson tar livet av min mor

Inte undra på att allt fler får ångestdämpande piller och inte mer sjukvård...

Förutsättningarna finns i varje fall för att skapa ett bättre samhälle, även utan skattehöjningar. Någon annan slutsats är svår att dra av Sveriges BNP skrivs upp och OECD jämför Sveriges ekonomi med Pippis styrka. Synd bara att den är ojämnt fördelad.

I går berörde jag delvis det jag skriver om idag i Varför litar ni inte på läkarna nu?

Media svd svd svd svd svd svd svd svd svd svd svd svd svd svd svd dn dn dn dn dn dn dn dn dn dn dag dag hd hd gp gp gp p skd nsk hd hd smp exp exp ab ab


Inga helt anonyma kommentarer släpps igenom!

onsdag 23 mars 2011

Många nackdelar med privatisering

Det finns många nackdelar med att sälja ut och privatisera verksamhet.

Ett tydligt exempel är hur människor lätt, utan någon kontroll, kan starta företag som tar hand om barn, utan att det, till skillnad från seriös verksamhet, behöver visa upp om de är dömda för sexbrott eller inte.

Svenska Dagbladets undersökning visar flera obehagligheter om hur lätt det är att bli anställd eller starta upp en verksamhet som betalas av skattepengar, direkt eller indirekt, utan någon som helst kontroll om vilka de anställda är.

RUT som den nya barnvakten är ett sorglig scenario som på sikt naturligtvis inte alls gynnar barnen. Även om man många gånger tror att högerpartierna enbart vill ha förvaring av barn, med tanke på hur mycket nedskärningar de gjort genom åren inom barnomsorg och skola, så är det inte bara viktigt med just förvaringen, utan även utbildningen av personalen.

Här är det som vanligt snabba vinster av våra skattepengar som är intressant, utan någon som helst kontroll över var de försvinner till.

Jag vill verkligen rekommendera Svenska Dagbladets satsning SvD-Granskar, som undersökt ett antal olika saker kring avregleringarna, som visat på orimligheterna kring att göra det på det sättet den nuvarande regeringen har gjort det. Läs gärna deras reportage om slumvärdarapoteken och vården och hur vi alla förlorar på de nya tiderna.

Jag har hela tiden tyckt det är ytterligt märkligt att man är så noga med vad vanliga fattiga bidragstagande "socialfall" får för pengar, men så glatt skänker ut pengar till bolag vars enda intresse är mer pengar.

Det är lätt att glömma det, men svensk barnomsorg, äldreomsorg, skolor, sjukvård m m har under hela 1900-talet i huvudsak utvecklats under ett samhälleligt ansvar och har ansetts att vara en av världens bästa. Det är inte det samma som att det varit felfritt hela tiden, men att det ansetts vara en av världens bästa under väldigt många årtionden och att det hela tiden  utvecklats tycker jag talar för den typen av system, där inte vinstintresse går först.

Som resonemangen går idag så är det som att det enda som fungerar är privatiseringar. Så är det naturligtvis inte, och det får vi nu snabbt se konsekvenserna av.

Media svd svd ab




Inga helt anonyma kommentarer släpps igenom!

fredag 25 februari 2011

What took you so long, Björklund?

Protestera mot orättvisorna från igår så nämnde jag bland annat det märkliga i att friskolorna kan tjäna pengar utan att uppfylla de kravs som ställs på dem. Så har det varit under många år.

Först nu vaknar Björklund och han borde inse att den faktiska flumskolan är inte gårdagens skola, utan den skola idag som uppenbarligen kan drivas utan särskilt hårda krav alls.

Lite som Björklunds egen retorik kring betygen, som inte har någon vetenskaplig bakgrund alls, precis som Björklund själv som däremot har en militär  bakgrund.

Inte undra på att skolvärlden ser ut som den gör. Ett fullständigt krig om våra skattepengar, där eleverna och skattebetalarna är kanonmaten.

Tydligen är det bättre att vi skänker pengar till privata företag än att vi ger elever, sjuka och äldre vad de behöver. Uppenbart är att den privata marknaden skiter i dig, så länge de bara tjänar pengar och gud förbjude att kvalitén blir prioriterad framför besparingarna.

Snälla gubbar i sossarna, kom tillbaka, allt är förlåtet! En del av era gamla tankar behövs än idag...

Media svd svd svd svd dn dn exp gp gp gp gp dag dag dag dag dag skd skd kvp kvp nsk ab ab ab hd


Inga helt anonyma kommentarer släpps igenom!

torsdag 24 februari 2011

Protestera mot orättvisorna!

I gårdagens inrikespolitiska inlägg Alla talar om vädret - men inget gör något åt det så nämner jag bland annat friskolorna som många år, för att inte säga årtionden, efter att Friskolereformen genomfördes (och dessvärre aldrig plockades bort att de efterföljande S-regeringarna) och hur de först nu börjar övervakas med lite mer intensitet och seriositet.

Det går varken med friskolor som kan tjäna pengar trots att de inte uppfyller kraven som ställsspårvagnarbemanningsföretag som tjänar skattepengar på falska jobbannonser eller något annat att hela tiden enbart gå efter billigast möjliga för att göra största möjliga vinst. Det är ett kortsiktigt tänkande, oavsett om det gäller en rent privat verksamhet eller någon kommunalt, statlig eller landstingsägd organisation och det är inte en dag försent att ministern som ondgör sig över flum ställs till svars mot allt flum som de facto kommit fram under hans tider som minister och den vårdslösa behandling av skattepengarna under de senaste mandatperioderna.

Det blir snabbt en dyrare affär än det verkade vara från första början. Hur man än vänder och vrider på det så kan inte marknaden vara det allenarådande, för någonstans så tycks det allt för ofta alltid sluta med att det enbart är vinsten som räknas. Och på vilka sätt gynnar det befolkningen, vars skattepengar det ofta handlar om?

Det är ingen slump att det startas Två olika påskuppror inom den kyrkliga världen, även om jag inser att Sveriges Kristna Råd inte har vågat ta ställning än. Jag tror att en orsak är att stora delar av den frikyrkliga världen är rätt tätt knuten till kristdemokraterna, som trots att de sitter så nära makten man kan komma, så här långt varit oerhört tysta om alla de problem som diakonerna har berättat om under både den här och den  tidigare mandatperioden för alliansregeringarna.

En av mina vänner, Charlotte Thérèse Björnström, har startat ett av de två påskupproren som finns både med facebooksida och en blogg. Hon finns även med på ett antal debattartiklar på Newsmill och andra ställen och jag rekommenderar verkligen alla som har möjlighet att engagera sig mot orättvisorna, oavsett vilken tro ni har eller om ni är helt utan tro och oavsett vilken bakgrund eller politisk inriktning ni har. Ett orättvisare Sverige som slår hårdast mot de som redan ligger är inget som gynnar någon.

Vi lever just nu i en tid där skattepengar går till healing istället för fungerande hjälp till arbetslösa, sjukvård, äldrevård och hjälp till de som har det svårast att klara sig och regeringens politik riskerar att fortsätta göra de ekonomiska förutsättningarna för kommunerna ännu svårare och skapar en parasitstämning som får utsatta att ta livet av sig.

Läs gärna vidare om de myter som skapat "sanningar" som inte stämmer på myter.tk

Det är lång tid till nästa val och hoppet står till ett reformerat och populärare S, där nu bland annat Transportarbetarförbundet kräver Två partiledare, precis som miljöpartiet har och som jag själv anser att även Vänsterpartiet borde ha. Men det är för lång tid tills nästa val, så det enda som går att göra nu är att protestera mot orättvisorna.

En av få förbättringar, som jag ifrågasätter i viss mån eftersom det finns mer att göra, är att det blivit lite hårdare tag mot skattefuskare.

Media gp gp svd svd svd hd hd hd hd hd hd smp gp gp gp dag dag skd skd skd nsk nsk nsk ab ab dn dn dn dn dn exp


Inga helt anonyma kommentarer släpps igenom!

söndag 26 december 2010

Omtanke är viktigt

Två artiklar som tangerar ordet "omtanke" får mig att fundera.

Debattartikeln Patientmakt ska stärka psykiatrin, kan låta bra och fullt av omtanke när patienter får välja vårdgivare.

Men som många påpekar så är det inte valfrihet, utan kontinuitet och resurser som behövs. Resurser som inte bara innebär medicinering, vilket är billigt för landstingen, utan som också innefattar personlig kontakt med levande människor med rätt utbildning.

Missförstå mig inte, jag är mycket väl medveten om att ca 500 människor mindre per år tar livet av sig sen lyckopillerna infördes.

Men deras grundtanke var att de skulle kombineras med lämplig typ av samtalsterapi. Den typen av kontakt är fortfarande svår att få och är naturligtvis det som det ska satsas på innan man ger möjligheten för företag att tjäna pengar på sjuka människor.

En annan typ av verksamhet är den i Älmhult, där man har Jul i gemenskap, som ordnar julfirande för människor som är ensamma och det är rörande att läsa om den tidigare alkoholisten konstatera att det var människor ska vara tacksamma för att han blev alkoholist så att han kom på tanken att den här typen av verksamhet kunde startas.

Jag är som bekant inte överdrivet förtjust i privat sjukvård. Men det är inte det samma som att jag är emot initativ som är gjorda och utförda av privatpersoner.

Det här är en typ av exempel på verksamhet som jag inte är säker på att det blivit bättre än det är om så kommunen hade skött det, utan jag är övertygad om att de som håller i det hela gör det bättre och med mer värme än någon annan hade klarat av att göra det, just för att de gör det hela av god vilja och inte för att tjäna pengar på det.


Inga helt anonyma kommentarer släpps igenom!