Visar inlägg med etikett natur. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett natur. Visa alla inlägg

torsdag 31 juli 2014

Bra med mer ekologisk mat i Älmhult, trots alliansens misslyckande

Verkligen bra gjort att det blir mer och mer ekologiskt på tallrikarna även hos Älmhults kommun, så det inte bara är vi privatkonsumenter som försöker förändra till det bättre!

Däremot är det synd att regeringen inte har någon plan eller mål för det ekologiska längre och att vi har en minister i Eskil Erlandsson som hävdar att "det inte är så viktigt"Det går att läsa mer om regeringens misslyckande inom ekologisk mat hos Miljömagasinet.


Till 2020 vill Vänsterpartiet på riksplanet att det ekologiskt certifierade jordbruket ska vara 30 procent och att 50 procent av all mat i offentlig sektor ska vara ekologisk. Men det är självfallet bra om Älmhult når dit innan dess!

Inga helt anonyma kommentarer släpps igenom!

måndag 7 juli 2014

Klövdjuren betydligt dyrare än rovdjuren för skattebetalarna




Från dagens Smålandsposten:


Klövdjuren betydligt dyrare än rovdjuren för skattebetalarna

Det är tragiskt att någon väljer att döda ovanliga djur som lodjur, likt det som hittades i Åsnen. Lodjuret är ett skyggt djur som sällan attackerar boskap och helst äter vilt. Det är lättare att förstå de problem fårägare kan få med varg.

Men vargen går att hantera. Värmland är ett av landets mest vargtäta områden, med 26 revir. 2013 hade man i Värmland drygt 17 000 får, enligt Jordbruksverket. Men bara 3 vargangrepp 2012 och 6 stycken 2013.

Enligt Maria Falkevik, rovdjursansvarig på Länsstyrelsen och Gunnar Glöersen, jaktvårdskonsulent vid Jägarförbundet, båda i Värmland, beror det på den utbredda rovdjursstängslingen.

Det sägs att rovdjursstängslingen begränsar möjligheterna för människor att röra sig i naturen. Vi som rör oss ute i naturen ser många stängslingar runt nyplanteringar som ett skydd mot klövvilt. En stängsling som är för hög för människor att ta sig över. 

                          

Ett annat argumentet är hög kostnad för samhället, t ex via de bidrag som betalas för rovdjursstängsling. Enligt den senaste Rovdjursutredningen och riksdagens utredningstjänst så är den sammantagna kostnaden för rovdjuren 160 miljoner. Det finns andra utredningar från personer i jägarförbunden som hävdar att summan är 900 miljoner.

Det är visserligen höga summor, men samtidigt så nämns sällan vad kostnaden för samhället är för övrigt vilt.

Förra året skedde det 46 000 viltolyckor i Sverige. Enligt Anders Sjölund på Trafikverket så kostade olyckorna samhället 4 miljarder kronor (ungefär samma summa som all sjukvård kostar under ett år i Kronoberg). I den summan ingår inte egendomsskador och Sjölunds bedömning är att inte alla viltolyckor blir klassade som viltolyckor hos polisen. Forskaren Andreas Seiler på Sveriges lantbruksuniversitet, har för sin del räknat ut att en älgolycka kostar samhället minst 200 000 kronor.


Till kostnaden tillkommer det ytterligare en miljard, för reparationer av bilar efter viltskadorna samt höjda försäkringspremier som drabbar privatpersoner. Bara i Kronoberg kostade viltolyckorna bilägarna och försäkringsbolagen 56 miljoner.


Idag finns 5 miljoner bilar, 9,5 miljoner invånare och nästan 400 000 älgar innan älgjakten. Går vi till 60-talets början så hade vi 1,5 miljoner bilar, 7,5 miljoner invånare och sannolikt under 200 000 älgar. Älgens ökning beror hur skogen sköts (det blir mer föda idag) och hur man jagar. Det är ingen slump att det sker många viltolyckor idag när älgar och bilismen ökat kraftigt.


Ett sätt att skydda sig är via viltstängsel. Det kostar 400 000 kr/km att sätta upp och 2 000 kr/km i underhåll per år. Trots kontakter med Trafikverket kan de inte ge uppgifter på hur mycket stängsel som sätts upp och underhålls. Men med tanke på hur mycket stängsel man ser utmed vägarna inser man att summan blir hög.

Den svenska skogsbrukens forskningsinstitut, Skogforsk, har räknat ut att 15% av virket förstörs av älg, det vill säga 23 miljarder i minskad försäljning, utöver missade skatteintäkter via färre anställda inom skogsindustrin.

Det sägs ibland att rovdjur inte passar in i dagens samhälle. Frågan är i så fall om något vilt gör det och om alla är beredda att betala så mycket som älgstammens storlek kostar skattebetalarna idag? För att inte tala om de olyckor med personskador och ibland dödsfall som sker.

Mitt förslag är en rejäl minskning på antalet klövdjur, för att hålla nere både samhället och individernas utgifter.





smp
Inga helt anonyma kommentarer släpps igenom!

söndag 10 mars 2013

Nordens Ark november 2012

Jag minns inte vilken gång i ordning det här var som vi var på Nordens Ark, men det var som vanligt lika trevligt som det brukar.

En sak har vi lärt oss, off-season och när det inte finns så mycket löv m m på träden gör att man får parken och djuren, och i viss mån djurvårdarna, helt för sig själva. Man upplever att man kommer djuren närmare och får mer möjlighet att få se djuren på lite närmare håll än annars.

Fler bilder finns i mitt öppna facebookalbum från det här besöket.

Vit stork


Przwalskis vildhäst


Lappuggla


Pilgrimsfalk


Röd Panda



Blåmes 


Snöleopard


Amurleopard






Inga helt anonyma kommentarer släpps igenom!

Djur- och Natur vintern 2013 i Liatorp med omnejd

Det har helt klart sina fördelar med att bo, som vi gör, så nära skogen så att den är vår närmast granne. Vi har båda helt klart fler djur och mer uppätna växter, än en pedantskött perfekt trädgård, som ser lika kliniskt ren ut från mångfald som valfri golfgreen... :)

Utöver bilderna och filmen nedan så finns fler bilder på min facebook.


















Inga helt anonyma kommentarer släpps igenom!

onsdag 31 oktober 2012

Till dig som struntade i det döende rådjuret

Till dig som struntade i det döende rådjuret

Kvällen den 31 oktober ca kl 21.45 , i höjd med Rephult några kilometer väster om Liatorp på väg 124 mot Ljungby, så var vi första bil till ett döende påkört rådjur.

Till dig som var förare av den bil som körde på rådjuret, och som vi sannolikt mötte strax innan vi kom fram till rådjuret, så undrar vi hur man kan lämna ett döende och oskyldigt djur på vägen utan att bry sig om det? Det gör oss inget att vi blev uppskärrade själva och offrade tid och pengar på mobilsamtal och en varningstriangel för att varna andra trafikanter så att inte fler olyckor skedde, samt antagligen skrämde upp närmaste granne genom att ringa på deras dörr en mörk natt.

Men hur kan man med berått mod lämna ett tydligt levande djur att plågas till döds mitt på vägen är obegripligt och som ditt agerande förlängde lidandet för, är totalt obegripligt. Även djur kan känna fysisk smärta och stress, och vi hoppas att din bil fick stora skador på grund av ditt agerande.

Jerker Nilsson och Annika Andersson

Inga helt anonyma kommentarer släpps igenom!

onsdag 13 juni 2012

Svar på svar av debattartikel

Jag fick svar ett par gånger på debattartikeln jag skrev förra månaden som nytillträdd regionsansvarig i Småland för Svenska Rovdjursföreningen.


Jag blev ombedd att inte publicera hela texterna här för att slippa eventuell sammanblandning med mitt politiska engagemang, så texterna finns nerladdningsbara som wordfiler.


Har ni problem att få ner texterna så mailar jag dem gärna istället. Det är bara att kontakta mig via mail, jerker at mac.se eller skriva en kommentar här.


Svar 1
Svar 2





Inga helt anonyma kommentarer släpps igenom!

onsdag 16 maj 2012

Skyddsjakt är ingen lösning

(Publicerad i bl a Smålänningen 16/5 -12 och Smp den 18/5 -12. Bilderna nedan är mina egna och får användas i icke-kommersiella sammanhang, så länge man anger var man har hittat bilden och vem som är fotografen. De får ej heller användas i sammanhang där vargen eller andra rovdjur framställs som negativ. Är du osäker, låt hellre bli att använda den eller fråga om lov först.)

Skyddsjakt är ingen lösning



Nyligen fick vi läsa att ytterligare får har slagits av varg i Småland. Tyvärr hos en tidigare drabbad fårägare.

Förra året, då vargen Kynna angrep flera fårbesättningar, kunde vi läsa liknande nyheter. Det slutade med att Naturvårdsverket gav tillstånd till skyddsjakt på vargtiken.

Skyddsjakt är däremot ingen lösning på sikt. Ska den svenska vargpopulationen ges en möjlighet att överleva på sikt måste vargar tillåtas att etablera sig även här.

Nu gäller det en varghane som stannat i länet, i trakterna av Lessebo. Den har funnits i området sedan februari.

Tyvärr har det inte klart framgått att fåren som angreps i Korsanäs i helgen är frigående skogsbetande får. De kan gå ut och in i “hagen” som de vill, vilket en varg tyvärr drar nytta av snabbt.

Även om vi vill ha en vargstam med gynnsam bevarandestatus kan vi inte tillåta att vargen ger sig på våra tamdjur. När vargen sprider sig från vargtäta mellansverige måste det finnas beredskap att stängsla där vargen väljer att etablera sig.

Det finns många argument för att varg ska få möjlighet att sprida sig över större delar av landet än idag.

Det främsta är att ekosystemet mår bättre av att ha en stor biologisk mångfald, av de arter som tillhör den småländska faunan historiskt sett.

Tidigare har man resonerat kring att ekosystem formades nerifrån och uppåt, där mängden växter var det som avgjorde mängden och antalet arter uppåt i näringskedjan.

Forskningen av idag visar att det påverkas från flera håll än så.

Man har sett att mindre rovdjur, som ofta ökar när topprovdjuren försvinner, kan slå ut andra arter när de själva inte riskerar att bli ett byte. Det är ingen slump att vi har en tät stam med räv i Sverige.

Även om vi bor långt från järven och fjällrävens område, så påverkas även de av en livskraftig vargstam som tillåts sprida sig, eftersom vargen kan vandra långt. Järv och fjällräv är till stor del asätare vars överlevnad påverkas mer av de rester vargen lämnar efter sig, än av det hotet varg utgör mot dem.


I höstas i samband med skyddsjakten på Kynna inledde Naturskyddsföreningen tillsammans med Rovdjursföreningen en stängsling av en fårbesättning norr om Älmhult. Nu i april slutfördes arbetet lagom till betessäsongen.

Undertecknad är sedan en tid regionansvarig för Svenska Rovdjursföreningen i Småland och tar gärna emot förfrågningar och bokar tid för stängsling.

Vill du vara med i stängslingsgruppen och göra en insats för vargen är du välkommen att anmäla ditt intresse.

Till hjälp har jag rutinerade medlemmar från andra län som lovat åka ner för att få igång arbetet. Föreningens arbete kostar inget, däremot måste stängslet vara godkänt av Länsstyrelsen och materialet bekostas av boskapsägaren.

Föreningens medlemmar har satt upp cirka 150 stängsel. Rätt skötta är dessa stängsel näst intill helt “vargsäkra”.

Det kan vara värt att påpeka att man inte alls behöver vara medlem i Rovdjursföreningen, för att vara med stängselgruppen. Huvudsaken är att man vill försöka lösa de problem, som uppstår när en varg bosätter sig nära boskap, på ett långsiktigt sätt.

Jerker Nilsson, Regionsansvarig Småland, Svenska Rovdjursföreningen
E-mail: jerker.nilsson@rovdjur.se
Tel 073 - 698 90 72





Inga helt anonyma kommentarer släpps igenom!

tisdag 24 april 2012

Stängsla för vargen OCH tamboskapen





Den gångna helgen var extremt hektiskt för min del, där jag både var med stängsling, studiebesök på skolor med som höll öppet för allmänheten samt länsstämma (årsmöte) för Naturskyddsföreningen Kronoberg och att jag var med ute och lyssnade och tittade på vadarfåglar på lördagskvällen.
Roligast var att vara med om stängslingen och få förtroendet att bli stänglingsansvarig i Småland och att jag sannolikt kommer att väljas av Svenska Rovdjursföreningens styrelse att bli regionsansvarig också.
Jag hoppas verkligen att vi kan få igång en stängslingsgrupp här i Småland och att många anmäler sitt intresse när jag mer aktivt försöker få ihop det.

Det är trist att läsa om följderna efter vargen Kynna, den första bofasta vargen i Småland på 150 år, i form av hot och liknande, men någonstans verkar det ändå ha överdrivits, eftersom åklagaren lägger ner undersökningen om hot och konstaterar att det inte fanns något som kunde uppfattas som hot mot tjänstemän, även om många var upprörda.

Det finns en film enligt nedan från stängslingen, samt ett reportage om den på Svenska Rovdjursföreningens hemsida, Första rovdjursavvisande stängslingen i Småland slutfördes i helgen.




Inga helt anonyma kommentarer släpps igenom!

tisdag 27 mars 2012

Ny motion - Elljusspår i Liatorp

Vänsterpartiet Älmhults hemsida innehåller En ny motion om elljusspår i Liatorp. Läs den där.


Inga helt anonyma kommentarer släpps igenom!

tisdag 10 januari 2012

Fin artikel för vargens existens

Det var kul att få läsa en vettigt argumenterad artikel om vargen, hos Dagens Nyheter av Erik Helmersson: Jakt: Förbundet som tramsar om vargar:



”Björn, varg och lo tillåts växa okontrollerat” varpå ”naturen ligger öde”. När ”rovdjuren fredas och staten inriktar jakten på de ansvarskännande människor som skyddar sina husdjur, kommer jakten i en nära framtid att helt omöjliggöras”.
Byt ut ”människor” mot ”hobbitar” och du får en bild av Mordor i ”Sagan om ringen” snarare än av Sverige i verkligheten.

...


Lindqvist säger att de boende i varglänen ”får oerhört försämrad livskvalitet” av vargen. Låt mig då kontra med en kort lista på företeelser som ger mig själv oerhört försämrad livskvalitet: Sibas tv-reklam, skrikande småbarn, Aftonbladets kultursidor, svensk ståuppkomik och, oroväckande ofta, dåliga journalister.

Betyder detta att jag vill förbjuda dessa fenomen? Nej, men att jag får lära mig att acceptera dem – uppenbarligen tillför de en sorts värde som andra uppskattar – och i möjligaste mån undvika dem.
”Försämrad livskvalitet” innebär att det finns omständigheter i ens direkta närhet som man ogillar. Det betyder i sin tur att man lever i världen.
Visst, det är lätt för en fjollig nollåtta, vars viltmötet begränsar sig till middagstallrikar, att raljera över varg­oro. Med den vetskapen försöker jag bemöta vargmotståndare med allvar och ödmjukhet. Men vissa argument är det helt enkelt fri skyddsjakt på.



Calle Seleborg, som var först att kommentera artikeln, har i vanlig ordning missat det mesta: En majoritet av Sveriges befolkning, även de i rovdjurstäta län, vill ha varg och övriga rovdjur som finns naturligt i Sverige.


De som utrotade vargen på 1800-talet var människor som hägnade in det som skulle bli mat åt kor m fl till vintern, för att det inte skulle ätas upp i förtid. Korna lät man gå i skogen utan hägn och äta där de kunde hitta mat.


Idag hägnar man in sina kreatur och använder man sig av rovdjurssäkrade stängsel så är det ytterst sällan som vargen blir ett problem! Men jämföra 1800-talets förutsättningar med att de som utrotade vargen visste vad de gjorde med dagens förutsättningar är horribelt. Då levde hart när alla på jordbruket i någon mån. Så är det knappast idag.


Dagens småländska varg Kynna visar sig stoppas upp och ska visas på Naturum Kronoberg, vid Huseby Bruk. Jag är definitivt inte helt bekväm med den lösningen, men min åsikt är att det viktigaste är att hon kan visas upp som ett beklagligt exempel på människors dårskap och berätta sanningar om vargen, så att sagorna om att vargen i Rödluvan skulle ha något med verklighetens vargar att göra...



Inga helt anonyma kommentarer släpps igenom!

tisdag 3 januari 2012

Nordens Ark November 2011 - Övriga djur (Berguv, Europeisk vildkatt, Fjälluggla, Pilgrimsfalk, Przewalskis vildhäst, Skogsren, Skruvhornsget, Vitryggig hackspett)

Det allra sista inlägget över djuren blir ett "samlingsinlägg" med de djur som vi mer eller mindre passerade förbi och inte fick mycket "specialvisning" av och som vi var kortare stunder hos.


Berguv







Fjälluggla



Matsedel eller schema över hur djuren ska matas



Przewalkis vildhäst



 Skogsren



Skruvhornsget



Vitryggig hackspett












Inga helt anonyma kommentarer släpps igenom!

Nordens Ark November 2011 - Lodjur

Ett av de roligare djuren att få se för första gången på nära håll var vårt svenska lodjur. Även om jag bor i trakter där det finns eller har funnits några olika lodjur, så har inte jag, och knappt någon annan heller, fått se ett viltlevande lodjur i Sverige, eftersom de är nattaktiva och direkt skygga djur.


Jag upplevde förra gången på Nordens Ark då vi inte alls såg lodjuren, och den första dagen nu när vi gick där själva utan djurskötare med mat, som om även de som levde i fångenskap var skygga. När vi följde med djurskötaren och maten så blev den ena, som bott i hägnet längst, mindre skyggt av sig, medan de andra, honan fortsatte väsa och fräsa och befann sig på mer behörigt avstånd än hanen.


Den lever på allt från hjortdjur som rådjur till mindre gnagare och har med andra ord normalt sett gott om föda att fånga i svenska skogar, så det är människan som är det största hotet mot den.


Det var ändå en härlig känsla att stå mindre än två meter från den svenska faunans, sen 9 000 år tillbaka, enda vilda kattdjur.



















Den som vill se mer få gärna bli facebookvän med mig och hänvisa till att ni vill se fler bilder, eftersom jag lägger upp mer där än här: https://www.facebook.com/jerker.nilsson eller titta på övriga inlägg som är taggade med Nordens Ark.


Inga helt anonyma kommentarer släpps igenom!