Jag har hört det från flera håll, som nämns i Smålandspostens artikel idag från gårdagens fullmäktige, att eleverna på Haganässkolan inte har tid nog att hinna äta, utan istället väljer att gå till närbelägna Ikea för att äta. Får man lägga en kvart på att stå i kö, så blir det så stressigt att slänga i sig maten och ta sig till och från klassrummen att det knappast är bra det heller.
Även om det "bara" är ett logistikproblem, som sägs som ursäkt, att eleverna väljer att äta på Ikea istället för att äta på skolan, så är det ett problem som borde åtgärdas, väl? Dels är maten på skolan betydligt mer näringsrik än 4 kronors-korven, dels så har vi alla via skatterna betalt för att barnen och ungdomarna ska få äta och framförallt så måste de ha möjlighet att äta när de ska få göra det, utan att få lägga nästan hela rasten på att köa.
Säga vad man säga vill, men oavsett om man talar om regeringens skolpolitik generellt eller den i Älmhult specifikt, så blir den undernärd.
Vinstdrivande friskolor som Karl-Oskar är en orsak och en minst lika viktig är de konstanta satsningarna på jobbskatteavdrag, som gör att de 20% av en kommuns ekonomi som kommer från riktade och generella statsbidrag minskar. Då räcker till sist inte ens skattehöjningar i kommunerna till, inte ens om man är borgerligt styrd som Älmhult är.
media nsk skd smp
Inga helt anonyma kommentarer släpps igenom!
Inlägg
2006 kostade en grundskoleelev 68.703kr. 2012 är kostnaden 94.979kr (Källa: SCB). En ökning med 38,24%. Enbart under 2011 ökade kostnaden med 14,6% och det är väl där någonstans problemen för utbildningsnämnden började. Vad hjälper det att tillföra pengar när skolförvaltningen inte kan hålla i dem och respektera den budget som är fattad i demokratisk ordning?
SvaraRaderaLite beklämmande att du skyller på Karl-Oskar. Mig veterligen har de inte genererat vinst något år, däremot har de tillfört massor med kapital till skolan genom ägarinsatser. Det finns andra exempel på dåliga ägare så kritisera dem istället om du nu måste kritisera.
De här uppgifterna fick jag från en av tjänstemännen i kommunen:
SvaraRaderaMedelvärdet på meritpoängen är 202,7 vilket ger oss rankingen 188 av kommunerna. Enligt den databasen är nettokostnaden per elev i Älmhult 81 880 kronor. Enligt Skolverkets databas Siris, lägger Älmhults kommun 95 000 kronor per elev i grundskolan (2012), varav 40 900 går direkt till undervisning. För jämförbara kommuner ligger den siffran på 45 700 direkt till undervisning av totalt 87 000 kronor per elev. Vad som ingår i begreppet undervisning är kostnader för: alla läro- och timplanebundna aktiviteter, främst löner, lönekostnader för lärare under tid för kompetensutveckling samt kostnader för ev. vikarier.
Enligt databasen Siris på Skolverket har Älmhult 12,9 elever per lärare (2012) medan jämförbara kommuner enligt samma databas har 11,7 elever per lärare.
Ps Nu kan jag inte KO-skolans upplägg osv alls. Men det går att dölja vinst genom att ha så mycket interna lån att det ser ut som man gör förlust och det används även inom friskoleverksamheten.
SvaraRaderaDet förvånar mig f ö som vanligt att du alltid försvarar alla friskolor och aldrig kritiserar de som uppenbart utnyttjar systemet. Det kan ju i slutändan även Virestad friskola bli indirekt drabbade av på flera sätt.
Det är väl ingen hemlighet att jag har varit hård i min kritik av både nämnd och förvaltning de senaste 5 åren. Det är alldeles för stor del som inte når ut i klassrummen och dina siffror ger ju också bevis för detta. Tycker mest jag fått ett skeptiskt bemötande av dig när jag påtalat det.
SvaraRaderaDu kan ändå inte komma ifrån att pengar har satsats, mer pengar än i någon annan kommunal verksamhet.
Problemet är att vi har en för svag nämnd (främst ordförande) och vi har en eller åtminstone haft för svag förvaltningsledning. Så fort jag påtalat detta har bl.a. du kritiserat mig och ivrigt försvarat t.ex. den förre grundskolechefen. Använd siffrorna från Siris för att kräva att pengarna används mer effektivt istället för att bara ropa på mer pengar. Av de 95tkr som en elev kostar skulle åtminstone 5.000kr ytterligare gå till pedagoger.
Tro mig, jag är innerligt trött på friskolor som fuskar eller inte följer lagen. Det drar ner anseendet för hela branschen och även vår typ av skola får en släng av sleven. Du måste dock se att det stora flertalet är mycket seriösa och kvalitetsmedvetna. Det visar också statistik vid skolinspektionens kontroller. En skola blir ju inte per automatik dålig bara för att den är vinstsyftande. Det finns många, många vinstsyftande skolor som aldrig genererat någon vinst, däremot har det vid varje skolstart krävts kapital för att komma igång. Jag skall inte tjafsa med dig om fördelarna med mångfald och varför jag tycker även vinstsyftande friskolor har rätt att verka. Du (eller ditt parti) har bestämt sig att de inte skall få finnas och det respekterar jag. Jag tycker bara det är så tråkigt att du smutskastar så fort du får chansen.
Jag blev också upprörd av Uppdrag gransknings reportage men jag vet samtidigt hur verkligheten ser ut på de flesta friskolor. Det går idag en högre andel elever med åtgärdsprogram och särskilda behov på friskolor. Elever med sådana behov söker sig ofta till friskolor då de i många fall får bättre hjälp, hjälp som skulle ges av den kommunala skolan men resurser saknas. Du skall inte inbilla dig att en elev med sådana behov som vill byta skola till en annan kommunal skola tas emot med öppna armar. Det hade ju givetvis varit intressant om Uppdrag granskning skulle undersökt även sådana situationer. Det finns intressanta exempel på detta även i Älmhult.
Nä, men så är det överallt, skolan slukar mest pengar. Procentuellt sett så finns det gott om kommuner där skolan tar ännu mer pengar ur den kommunala budgeten så så vitt jag vet är Älmhult ingen extrem.
SvaraRaderaJag måste säga att det förvånar mig ännu mer då att du så sällan talar om att du är trött på de friskolorna. Det enda jag minns att jag sett fram till nu är ett försvar för alla friskolor från din sida.
Mångfald går, om man vill, att skapa även för kommunala skolor.
95kkr är ju som du skriver ca 8tkr mer än i jämförbara kommuner samtidigt som vi lägger 5tkr mindre på den rena undervisningen än i jämförbara kommuner. Begrunda och tolka själv!
SvaraRaderaJag brukar säga att jag inte försvarar friskolor som inte sköter sig och att jag välkomnar tuffare kvalitetskrav på våra skolor (både fristående och offentliga). Jag har däremot inget problem med om en skola kan göra vinst så länge kvalitén på verksamheten är bra. Det är i de flesta fall mest ett bevis på att den kommunala skolan inte använder pengarna rätt. Studera gärna skillnaden i kostnad per meritpoäng mellan friskolor och kommunala. De som missköter sig är en liten minoritet och tyvärr finns rötägg överallt. Jag är tveksam till kommunal mångfald, tålamodet saknas och politiskt käbbel motarbetar.