Jag får be om ursäkt för den långa tiden med att svara, vilket beror på jobb i första hand.
Sjöberg försöker ytterligare en gång att prata bort vad vi pratar om, genom att be mig förklara varför politiker från andra partier än Vänsterpartiet har oskälig ersättning. Lämpligt vore om han frågade de partiernas företrädare. Jag konstaterar igen att Jonas Sjöstedt har 27 000 kr i månaden och att sd:s partiledare, och flera i toppskiktet, har över 100 000 kronor, där partiet nästan dubblar själva riksdagslönen.
Vem tror att någon med så mycket som 100 000 kronor på allvar kan företräda folket?
Jag kritiserar inte sd:s politikers resor i sig, vilket Sjöberg naturligtvis förstår. Jag kritiserar att man väljer att betala sina ledande politiker mycket för mycket, trots att de som alla andra riksdagspolitiker har resorna betalda och att det inte finns något som motiverar en så hög lön av våra skattepengar.
Frågan är varför en så central fråga som jobbskatteavdraget inte får Sjöberg att överväga att byta parti? Han verkar ändå inse att det är något som gynnar de redan rika, som sd:s partitopp, framför vanliga människor som sd:s väljare. Pensionärer, sjuka och arbetslösa betalar i procent räknat mer än de som har en inkomst från anställning och det finns inget försvar för det varken för mig som Vänsterpartist eller för Sjöberg som sd:are.
Sjöberg undrar sist om det finns någon som är rädd för Sd? Det tror jag de flesta är som har läst om alla de olika sd-politiker samt anhängare som direkt och indirekt uttalat stöd för Breiviks massmord är.
Inga helt anonyma kommentarer släpps igenom!
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar