Det drabbar ingen rik

Jag förstår verkligen att regeringen Reinfeldt går ut med nyheten att vi behöver jobba tills du är minst 67 år, utan att göra någon som helst hänsyn till vem du är, vad du har jobbat med och vad du har tjänat.

Faktum är att den som har högst lön är i högre grad den som haft fysiskt lindrigare jobb och du är dessutom den som med skattemedel bidrar med högst inkomst för staten och den vars pension kostar mest att betala ut.

Alltså vore en mer rättvis lösning att försöka få de som har bäst förutsättningar och bäst inkomst att jobba längre. Inte de som har sämst förutsättningar...

Det här är en sak som lyfts fram angående svenskar är allt mindre egoistiska, vilket man kan, om man vill tänka till lite, mycket väl kan bero på den politik som regeringen för. Framtidskommissionen bakom rubriken består av de borgerliga partiledarna och frågan är om de skulle erkänna sin skuld?

Men samtidigt så ökar löneskillnaderna, vilket i sig inte gynnar någon, mer än någonsin förut. Det är lätt att bara skylla på regeringen nu, men som visades i Lönesänkarna så är det något som pågått sen 1980 och under alla regeringar. Pengar till arvoden finns märkligt nog alltid...

Att som i artikeln ovan påstår att det beror på omvärlden stämmer alltså inte, och det understryks av dagens allianspolitik på många olika sätt och via många olika satsningar som inte gynnar mer än ett fåtal. Nu tror jag visserligen att t ex Kd blir en politisk historisk parantes, trots satsning på kändisar i partiet, men än så länge har de makt och försöker framstå som på de godas sida, trots att fler barn vräks.

Ett exempel är att friskolors vinster inte ska drabba barnen, vilket det riskerar göra och kanske framförallt drabbar det demokratin och insynen om var skattepengarna tar vägen.

Nya friskoleregler splittrar citerar hur VD:n för friskolornas riksförbund säger att hon inte tycker att offentlighetsprincipen ska gälla friskolorna eftersom det inte gäller andra privata företag.

Det som är intressant är om det är skattepengar som driver verksamheten eller inte. Vad det gäller friskolor, eller för den delen privatdrivna sjukvårdsföretag, så hade de inte funnits om det inte varit för våra skattepengar. Går det t ex att se om en friskola tar sin centrala roll när det handlar om barn med problem? Så har det inte varit tidigare.

Det är och förblir ett stort demokratiproblem om människor och media inte kan följa skattepengarna och var de tar vägen, från början till slut.

Lärarnas Nyheter tar upp om hur det finns en rädsla för att det kan bli ett kommunal veto mot friskolor om kommunen får för mycket inflytande i friskolornas etableringar. Min upplevelse idag är att det är mycket svårt att förhindra en friskolas etablering och att det borde vara lättare.

I min egen kommun Älmhult så blir det dyrt med den interkommunala ersättningen, det vill säga de pengar som bl a går till friskolorna av skattepengar. Kommunens tjänstemän har hela tiden påpekat att det krävs mycket adminstrativt arbete för att hantera friskolorna. Senast under gårdagens möte så konstaterades det att det dessutom är väldigt svårt att lägga budget eftersom den stora friskolan, sett till elevantalet, Karl-Oskarskolan aldrig kan ifrån sig prognossiffror på hur många barn de kommer att ha som stämmer med verkligheten.

Inte undra på att den här kommunens utbildningsbudget är en kontakt katastrof, vilket också påverkar hur hög skatt vi behöver ha och vilken kvalité som går att ha i skolorna, när mer pengar måste gå till annat än undervisning.

Vänsterpartiet centralt, och i Älmhult, är inte notoriskt emot friskolor, utan följande går att läsa på Vänsterpartiets hemsida:

- När ett bolag ansöker om tillstånd att starta en ny skola så vill vi att Skolinspektionen ska kräva att det är ett aktiebolag med särskild vinstutdelningsbegränsning. På så sätt kan vi garantera att de nya friskolor som startas inte bedrivs i första hand för att tjäna pengar, säger Rossana Dinamarca utbildningspolitisk talesperson V.

Men Vänsterpartiet har också ett förslag om hur man ska hantera de befintliga friskolorna som drivs av aktiebolag.

- De aktiebolag som idag driver skolor och som inte har en särskild vinstutdelningsbegränsning ska erbjudas möjligheten att göra om sina bolagsordningar under en övergångsperiod, väljer företaget att inte göra det så dras tillståndet in. Vi vill alltså inte stänga de skolor som är intresserade av att fortsätta utan vinstintresse, säger Rossana Dinamarca.

- Varje år går nästan nio miljarder skattekronor till vinst i välfärdsföretagen. Genom att begränsa vinsterna skulle vi kunna få ner elevgrupperna och skapa en bättre skola, säger Rossana Dinamarca.

Sedan 2006 finns en särskild företagsform, aktiebolag med särskild vinstudelningsbegränsning (svb), som var tänkt för verksamheter som tidigare drivits i offentlig regi. Enligt Bolagsverket finns det för närvarande 40 aktiva svb-bolag (inga inom skolan). Under perioden januari 2006 till och med augusti 2012 har sammanlagt 206 051 aktiebolag nyregistrerats. Av de nyregistrerade aktiebolagen utgjorde således svb-bolag mindre än 1 promille, enligt siffror från riksdagens utredningstjänst.

media ab ab svd svd svd dn dn dn dn dn dn hd hd hd smp smp dag dag nsk skd sr sr sr sr sr 

Inga helt anonyma kommentarer släpps igenom!