Jag var och lyssnade på föredrag om SROI (Social Return On Investment) den 25 oktober på universitetet i Växjö och smet ifrån landstingsfullmäktige några timmar. Jag blev inkallad som ersättare och vände tillbaka till fullmäktige, så att jag missade ungefär den sista halvtimmen av föredraget. Sen var det mycket annat som kom emellan vilket gjorde att den här redovisningen blev något sämre än nödvändigt eftersom jag med tiden glömt lite detaljer.
För mig var begreppet och uttrycket SROI ett helt nytt begrepp.
Kortfattat kan man säga att SROI är ett sätt att kartlägga och beskriva värdet av sociala, miljömässiga och ekonomiska effekter.
I vanliga fall använder man oftast BNP för att mäta det producerade i ett land. Redan Kennedy tyckte det var ett trubbigt instrumtent för 40 år sen eftersom t ex utsläpp och annat som förstör kan räknas positivt för BNP men skola och omsorg, som i det långa loppet även är positivt för BNP och framförallt för individerna, räknas som negativt för BNP.
BNP mäter inte de saker som en majoritet av människor räknar som viktigt, som självkänsla, hälsa, trygghet, delaktighet, miljö m m. Man måste försöka sätta ett värde på både människan och miljön.
SROI fokuserar det som är värdeskapande
Det är ett sätt att förstå hur effektivt samhällets resurser används för att skapa de saker man förväntas av samhället och kan sägas mäta värdet av de investeringar samhället gör.
Fokus ligger här på effekterna (outcome) istället för på resultatet (output) som är det vanliga.
Inom sjukvården kan man t ex utvärdera hur många läkarbesök som görs, men det säger inget som effekten av besöket. Inget alls om hur det ger en faktisk förändring, trots att man utöver det strikt medicinska kan få effekter socialt, miljömässigt och ekonomiskt.
Grunden finns i social redovisning och utmaningen ligger i att knyta ihop ekonomi, miljö och människan.
Hur fungerar det?
Man kan använda sig av ett exempel som ett arbetsmarknadsprojekt, i form av en beviskedja:
Insatser --> Aktiviteter (t ex coaching) --> Resultat (får jobb) --> Effekter (Vad beror på individ och projekt) --> Påverkan (Hur individen förändras)
Den sammanlagda effekten socialt, miljömässigt och ekonomiskt är det som skapar ett värde. Utöver det mest självklara i exemplet ovan som bättre inkomst så får t ex individen även ökat självförtroende samt skapar ett värde via sitt jobb för någon annan än sig själv.
Användning av SROI
22 ha av hamnen i Sydney byggs om till bostäder och affärscentrum, vilket ska göra den till den första klimatanpassade stadsdelen i världen och ska producera mer vatten än den gör av med.
I Skottland använder man SROI i upphandlingar och fokuserar mest på konsekvenserna av upphandlingarna och inte i första hand den strikta tydliga kostnaden.
Man kan använda det för att utvärdera både samhällsutvecklingen och den interna verksamheten. Det gäller att skapa rätt fokus i offentliga upphandlingar och sen utvärdera upphandlingen.
Det finns två typer av SROI
Prognosticerande som baseras på antaganden och används vid planering.
Utvärderande som baseras på utfallsdata. Används löpande under tiden.
Resultat av SROI-Analys
Den ger fördjupad förståelse för verksamheten.
Har ett SROI-värde: 3,2:1 = 1 satsad krona ger 3,20 kr ut för människan.
Fokuset ligger på själva investeringen, inte på kostnaden.
SROI-metoden i sex steg
1. Fastställ analysens omfattning och idenfitiera intressenten. (Vad som ska omfattas, Vem som ska involveras och hur involverandet ska ske. Det kan vara vad för verksamhet som helst. Intressenter är de som upplever förändringen)
2. Kartlägg effekterna. (Involvera intressenterna för att kartlägga hur insatser omvandlas till aktiveter, resultat och effekter)
3. Mät effekterna (Identifiera och använd indikatorer för att mäta om förändring har skett och i vilken omfattning och hur länge)
4. Fastställ påverkan (Kartlägg hur stor del av förändring som beror på den aktuella verksamheten respektive externa faktorer)
5. Monetära proxytermer - monetära uppskattnings som ska representera det sociala värdet - utvecklas för at tmäta värder av effekterna. Värdet av de positiva och negativa effetkerna summeras och relateras till kostnaden och skapar det tidigare nämnda SROI-värdet.
6. Ger effekterna ett värde och beräkna SROI-värdet (Viktigast här är kvalitetsgranskning. Presentera även analysen för intressenterna och beslutsfattarna och förankra SROI-processen som en naturlig del i verksamheten).
Sju principer som SROI-metoden bygger på
(för att säkerställa gångbarheten)
1. Intressenterna är centrala i processen
2. Förstå vad som förändras för intressenterna
3. Värdera det som är relevant för intressenterna och hur det är värt något för dem
4. Inkludera enbart väsentliga sker
5. överdriv inte
6. Var öppen och transparent (redogör för processen, vilket ökar trovärdigheten)
7. Kontrollera resultaten externt (låt intressenterna läsa resultatet)
Indikatorer - Att mäta effekter
Ett exempel: En grupp beskriver varsin del av en elefant. Varje person och del gör det inte att du förstår att det är en elefant. Men ju fler du hör beskriva ju lättare blir de att förstå att det är en elefant de har delarna av.
Olika typer av indikatorer
Objektiva indikatorer - T ex Inga sjukskrivningar innebär färre läkarbesök
Direkta mätningar - T ex Kostnadsbesparingar
Subjektiva indikatorer - T ex självrapporterad hälsoförbättring
Man behöver använda sig av flera olika indikatorer för att få en större säkerhet angående en faktisk förändring.
Att få fram ett SROI-värde
Man kan använda sig av en stjärna enligt bilden nedan. Man definierar varje steg vad som ska uppfyllas för att de olika stegen mellan 1-10. Man pratar med individerna utifrån standiserade frågor. Det underlättar analysen radikalt om varje steg har ett mätbart värde.
I exemplet med arbetsmarknadsprojektet kan man använda sig av färre "spetsar" på stjärnan än vad bilden nedan har och man kan t ex ha följande: Anställningsbarhet, Existentiellt välbefinnande, socialt välbefinnande, fysiskt välbefinnande och psykiskt välbefinnande.
Ett annat exempel som stjärnan ovan används i Canadian Index of Well-beeing där man väljer att mäta "Ett vitalt samhälle".
Där har man bland annat "spetsar" som består av: Känsla av samhällstillhörighet, Deltagande i gruppaktivitet, Frivilligarbete, Antal nära släktingar, Stöd av andra, Fattigdomsbrott, Våldsbrott, Att våga promenera själv, Erfarenheter, Diskriminering, Ta hand om andra, Utbildning, Miljö, Levnadsstandard.
Inga helt anonyma kommentarer släpps igenom!
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar