torsdag 16 december 2010

Är ni villiga att betala det priset istället?

Det är verkligen beklämmande att läsa om gårdsförsäljningsförslaget som när IOGT:s tidning Accent Avslöjar förslagen i utredningen om gårdsbutiker.

Gårdsbutiker i sig låter naturligtvis pittoreskt och trevligt, men precis som jag skrev för snart en  månad sen i Hur tänkte de nu? så är risken uppenbar för att Systembolaget inte får vara kvar.

Istället för att vara ett pittoreskt inslag på landsbygden för bönderna att expandera till nya produkter att sälja, så är det som Aftonbladets ledarsida skriver idag, något som hotar Systembolaget som ser ut som ett beställningsjobb från spritlobbyn.

Det är omöjligt att få ett förslag som gör att i princip alla som sysslar med alkohol får möjligheten att starta "gårdsbutik" i Sverige att gå ihop med innebörden av ordet gårdsbutik har haft så här långt och att de ska få sälja andra tillverkares alkohol därutöver.

Lite skönt är det att läsa borgerliga politiker som talar mot förslaget, men jag betvivlar starkt att någon kommer att lyssna på dem:







Den utredning som i dag publiceras föreslås – enligt medieläckor – att försäljning ska tillåtas av vin, sprit och öl genom privata butiker på bland annat vinproducerande gårdar, så kallad gårdsförsäljning.
Förslaget är att man ersätter utredningsdirektivens tanke på turistorienterad gårdsförsäljning med inrättandet av alkoholbutiker utan koppling till vare sig gård, egentillverkning eller begränsning till enbart svensktillverkade produkter. Termen gårdsförsäljning är sålunda vilseledande. Butikerna ska – i motsats till Systembolaget – styras av butiksinnehavarens prissättning och lönsamhetsintresse. De kan lokaliseras till alla stadskärnor och tätorter.
Alla typer av alkohol från EU-länder ska få säljas under ett antal juridiskt komplicerade regler och skruvade anpassningar till EU:s konkurrensrätt. Bland annat ska butikerna för inträde ta ut en av kommunen bestämd och kontrollerad inträdesavgift för en obligatorisk upplevelsetjänst. En butik får sälja max 1 liter sprit, 3 liter vin eller 5 liter starköl vid varje ”besökstillfälle”. Men hur skall detta kunna kontrolleras, särskilt om besökstillfällena ligger direkt eller nära efter varandra i tiden? Maxgränsen för butikens årsförsäljning kan sannolikt kringgås exempelvis genom att någon annan öppnar ny butik på samma ställe.
Förslaget öppnar sålunda för en ny privat försäljningskanal i kombination med ett nytt slags kineseri kring alkoholförsäljning som inte står motbokstidens regeldjungel efter.
Är det verkligen försvarbart för att tillfredsställa producent- intresset hos idag maximalt 50 inhemska vinodlare och sprit- tillverkare att lägga om svensk alkoholpolitik på detta radikala sätt? Eller för att behålla acceptansen för den befintliga alkoholpolitiken?
Det är för oss angeläget att påminna om Systembolagets i dag dubbla uppgift. Att den innehåller ett dilemma, och en frihets- inskränkning för några medborgare, är uppenbart för var och en. Det är dock inte något argument i sig. Både som privatpersoner, företag och stat får man framleva livet med många avvägningar och målkonflikter.
Systembolaget ska verka för att vuxna, nyktra kunder ges bästa möjliga service och att produkterna håller hög kvalitet inom respektive prisklass. Systembolaget har samtidigt till uppgift att begränsa alkoholens skadeverkningar. Fokus ligger i dag på att bromsa unga människors konsumtion. Medlet för detta är upplysningsarbete riktad till ungdomar samt en strikt och allt mer träffsäker tillämpning av ålders- kontroller.
Är då ett avskaffande av Systembolagets monopol av sådant värde för konsumenterna att det uppväger nackdelen av ökat drickande? Vi menar att så inte är fallet.
Tidigare i år publicerades den så kallade Holder-rapporten. Bland författarna ingår, förutom professor Holder, åtta vetenskapsmän inriktade på bland annat alkoholforskning. Rapporten redovisar kraftiga konsekvenser av monopolets avskaffande vid en privatisering av detaljhandeln med alkoholdrycker. Gruppen beräknar att ökningen i konsumtionen skulle bli cirka 17 procent för det fall försäljningen skulle begränsas till specialbutiker för alkoholförsäljning, och med 37 procent om all försäljning av alkoholdrycker sker i daglig- varuhandeln.
Det jag har svårast att förstå är att människor så gärna vill ha lättare att köpa sin egen alkohol och till lägre pris men inte inser att det riskerar drabba dem och många andra i form av mer våld och fler skador, exempelvis via fler rattfyllor.

Är ni verkligen så benägna att betala det priset också? Vill ni låta barnen betala priset också?

Med tanke på återkommande och uppenbara problem att hantera folkölsförsäljningen och cigaretter i många butiker så finns det gott om exempel på att det här uppenbarligen inte fungerar som sig bör.

Det går också att göra jämförelser med Apoteksutförsäljningen, som ökar antalet inköp av receptfria läkemedel, trots att det sen länge är konstaterat att det inte är bra att äta läkemedel som många anser som harmlösa, eftersom även de har biverkningar och andra negativa effekter.

Som det är nu så satsar regeringen stora belopp på säkrare vård, för att minska förskrivningen av antibiotika. Som förändringarna har kommit nu så är risken för ökade skador och kostnader för andra läkemedel, och nu även alkohol, uppenbar.

Mer media svd svd ab ab hd smp dn dn dag

Inga helt anonyma kommentarer släpps igenom!

2 kommentarer:

  1. Antibiotikaanvändningen är högst i de län som i störst grad har privatiserat vården, Halland och Stockholm. En privat läkare har inte råd att förlora "kunder" och skriver därför ut antibiotika för att visa att han i alla fall gör något åt patienterna förkylning, som i själva verket orsakas av virus.

    SvaraRadera