Blandekonomi är svaret igår så väl som idag

Det är fan i mig beklämmande att vi har ett samhälle som via skattemedel låter människor gå hemma med bidrag för sina friska barn, i form av vårdnadsbidrag, samtidigt som vårdbidraget, för de som vårdar sina sjuka barn, är så dåligt utformade att människor får gå från hus och hem!


Det behövs en tydlig uppryckning från media så att de bevakar samhället mer än idag, för att vi ska kunna behålla en riktig och öppen demokrati, där vi vanliga människor med lägre kunnande har svårt att hitta de fel som begås.

Naturligtvis så ska alla från vänster till höger kontrolleras. Men allvarligt talat, vilket är mest intressant att skriva om NU? En partiledare som avgått och fortfarande äter, eller en statsminister som fortsätter ljuga? Konstigt nog så väcker det sistnämnda mindre uppmärksamhet, trots att han har betydligt mer makt...

Nu ska man inte klaga för mycket, för det finns onekligen de som har det värre, och om liknar anställda vid djur...

Samtidigt så sägs det att det inte finns pengar nog till allt "vi" vill ha av samhället. Men men Nordeas vinst ökar och Investor höjer utdelningen, så det finns pengar. Bara inte till de som behöver det främst, utan istället får vi läsa rubriker som Räcker vården till fler?

Vettig vård ska räcka till de som behöver det. Nordeas och Investors vinster och utdelningar är det vi, du och jag, som har direkt och indirekt, har jobbat eller betalat ihop med våra hjärnor, kroppar, själar och familjliv som insats och verktyg.

Den vettigaste artikel jag har läst på länge har rubriken Blandekonomi är svaret på den ekonomiska krisen.

Det är något jag alltid försökt framföra, inte minst när jag blir anklagad för att vara "kommunist som tycker om Sovjet"... Men lika lite som diktatoriska femårsplaner fungerar bra fungerar en helt fri liberal och kapitalistisk marknad:

 En påtaglig stabilisering av världsekonomin kräver en radikal nedskärning av mängden spekulationskapital. Annars kommer nya regleringar att kringgås eller köras sönder så som skett redan, gång på gång. Vad som krävs är en vidareutveckling av blandekonomin som idé och reformagenda i ett globalt perspektiv.

Dagens kapitalism står närmare kommunismen än blandekonomin. Lägg märke till det intima samarbetet mellan det kinesiska kommunistpartiets politbyrå och den ekonomiska elit som behärskar dagens mäktiga koncerner i kapitalismens oligopolistiska, globala stadium. Blandekonomi utesluter kommunismens och kapitalismens auktoritära, totalitära, diktatoriska drag.

Den avgörande frågan är:
1). Kommer en ny global kommunistisk/kapitalistisk diktatur att leda till de nationella demokratiernas undergång via allt värre krisutbrott, massarbetslöshet, växande sociala konflikter och xenofobi (typ; Tage Erlanders berömda tes om ”de växande förväntningarnas missnöje” i global skala)?
eller
2). Kommer den demokratiseringsvåg som samtidigt går över världen att lyckas etablera en global blandekonomi och stabilitet?

I praktiken är blandekonomi, enklast uttryckt, en skattekvot på 50 procent av BNP. Hälften marknad, hälften demokrati! Hälften till de enskilda medborgarna att använda efter eget godtycke och hälften i skatt för gemensamma ändamål; vägar, järnvägar, skolor, sjukhus, äldreomsorg, sociala försäkringar, pensioner.

Tankarna ligger mycket nära vad Vänsterpartiet förespråkar och även vad fler och fler superkapitalister förespråkar, när de inser att det de tidigare trott på inte fungerar:

Med en skattekvot på 45–50 procent i de tongivande länderna kan dagens statsskulder, som pekas ut som en orsak till den ekonomiska krisen, gradvis avvecklas. Varför ska vi skattebetalare ta upp gigantiska lån till ockerräntor från den superrika ekonomiska eliten, när vi i stället kan ta pengarna räntefritt? Därmed skulle också mängden spekulationskapital – den ekonomiska krisens verkliga drivkraft – reduceras i stället för att ständigt öka i katastrofens riktning. 

Flertalet inom den ekonomiska eliten hatar fortfarande skatter, fortsätter vinstmaximera, spekulera och placera sina tillgångar i skatteparadis utan hänsyn till människor och miljö. Men en insikt växer bland världens rikaste i Frankrike, Tyskland, Schweiz och USA (Warren Buffet bland andra) om att skatterna måste höjas mest för de rikaste, för att dämpa den ekonomiska krisen och de sociala konflikterna. EU-kommissionen och Frankrikes president Nicolas Sarkozy agiterar för skatt på finansiella transaktioner. 

En rapport till ”världskapitalismens årsmöte”, World Economic Forum i Davos 2011 hette ”The Nordic Way”. Den bekänner sig reservationslöst till blandekonomin och är signerad Jacob Wallenberg, Investor och Kristina Persson, från den vänsterorienterade tankesmedjan Global Utmaning. Där skriver historikerna Henrik Berggren och Lars Trägårdh att den nordiska modellen fungerar så väl inte minst därför att de fackliga organisationerna tar ett makroekonomiskt ansvar. De slår fast att jämlikhet skapar social tillit, lycka och ekonomisk utveckling, vilket allt fler forskare internationellt inser.

Jag var inne lite på samma tankar i Återreglera marknader som inte fungerar.

Jag hoppas på stöd från sossarna och att de inte bara anammar Vänsterpartiets demokratiska öppenhet i valprocesser.

Tror ni fortfarande inte att gemensamt ägande fungerar? Sveriges mest besökta turistmål Liseberg är kommunägt, trots att det påstås att de tankarna aldrig fungerar... Frågan är bara varför svenska folket ska välja att alltid sälja bort alla sina inkomster, som inte är direkta skatter och avgifter?


media ab ab ab ab ab ab ab ab ab ab ab ab ab ab ab ab ab svd svd svd svd svd svd svd svd svd svd svd svd svd svd svd svd svd svd svd svd svd svd svd dn dn dn dn dn dn dn dn dn dn dn dn dn dn hd hd hd hd hd hd hd smp smp smp exp exp exp exp exp exp exp exp exp exp exp exp exp exp exp exp gp gp gp gp gp gp gp gp dag dag dag dag dag dag dag dag kvp nsk nsk nsk nsk nsk nsk skd skd skd skd skd skd skd skd


Inga helt anonyma kommentarer släpps igenom!