Högerns Sverige gynnar inte de svaga grupperna

Kongressen för Vänsterpartiet är avslutad, vilket jag nästan såg på med sorg, för det var väldigt intressant att följa.


Samtidigt så går det att se hur det politiska samtalet fortsätter. En mycket bra och belysande debatt är den mellan arbetsmarknadsministern Hillevi Engström och Vänsterpartiets Jonas Sjöstedt som var på radion idag på morgonen, angående förkortad arbetstid. Det är fantastiskt skönt att höra hur Sjöstedt utan allt för stora problem argumenterar ner henne med bra argument om att det funkar med lägre arbetstid på många andra ställen, att det har funkat att sänka i Sverige innan och att det i grund och botten är en rättvisefråga.


Även några miljöpartister på SvD-debatt argumenterar för det och det kan mycket väl bli så, om inte Sd och S fegar ur, att regeringen kan förlora om man väljer att lägga en motion om arbetstiden.


Samtidigt så bråkar regeringen inför öppen ridå och det fortsätter strö salt i energisåren i världen, eftersom man inte kommer vidare mot en mer klimatvänlig satsning på hur energi ska skapas, utan att riskera människor och natur.


Jag noterar även att många politiker på riksnivå är att betrakta som proffspolitiker. Oavsett vilka parti det gäller så är det naturligtvis illa, om det är människor som inte sysslat med lönearbete, som ska bestämma över vanliga människors problem.


Jonas Sjöstedt och en av de andra kandidaterna till partiordförandeposten inom Vänsterpartiet, Ulla Andersson, är undantag, där Jonas varit metallarbetare i många år på Volvo och Ulla jobbat inom barnomsorgen och i hemtjänsten.


Tvärtemot vad som nämns i artikeln ovan så tror jag att det är en stor del av politikerföraktet som kommer från att många tror att den här typen av bakgrund gäller alla politiker.


Däremot så finns det självfallet flera olika saker som är relevant för politikerföraktet, som när man väljer i KD att ljuga, men klarar sig undan reprimand, vilket man knappast gjort på något annat jobb.

Men det finns alltid en propagandamaskin runt hörnet som kan höja den egna insatsen omotiverat till skyarna (trots OECD-kritik som jag nämner i en kommentar till Brännströms debattartikel) så högt att jag snart förväntar mig rapporter om myterna både kring m-politikerna och deras politik får björnar att gråta glädjetårar...

Men hur man än vänder och vrider på det, så har inte svaga grupper fått det bättre, utan tvärtom, trots ett stort överskott för staten.

media dn dn dn dn dn dn dn hd hd hd hd smp dag dag dag ab ab svd svd svd svd svd svd svd exp gp


Inga helt anonyma kommentarer släpps igenom!