En ljus framtid för Vänsterpartiet - Befarar vissa...

Trots att jag igår drabbades av eftertankens kranka blekhet, till viss del, så tycker jag likväl att framtiden för Vänsterpartiet i huvudsak ser ljus ut.


Ser man på den politiska omvärldens reaktioner så börjar jag undra mer än jag gjort innan, även om jag sett att andra noterat att Vänsterpartiet med Jonas Sjöstedt i fronten verkar skrämma upp en del, om Sjöstedt är mer skrämmande han man kan tro?

Vad nu det kan bero på låter jag vara osagt, utöver att han verkar gå hem i flera olika läger, men att Vänsterpartiet står för att utöka den kärnverksamhet som alla tycker är viktiga, som bra sjukvård, skola och barn- och äldreomsorg tror jag är en orsak.

Att Sjuka fortsätter utförsäkras och att kvinnor hamnar oftare i hemlöshet förstärker onekligen att Vänsterpartiet är ett alternativ. Det är visserligen med illa dold cynism jag säger det, men att moderaterna fortsätter med en politik som suger ut de som mest behöver hjälp, och som sagt som är något som de flesta medborgare i landet inte vill ha, är antagligen Vänsterns bästa hjälp.

Men visst verkar högerspöken till skribenter bli rädda när man läser artiklar som Stendöd ideologi kan återuppstå och att man tycker vänsterkongressen är mysig men väntar på den riktiga matchen, där Juholt och S är inblandade... För att inte tala om att de nya moderaterna inser att fler poliser inte nödvändigtvis ger tryggare barn,  utan att samhällets trygghet har fler grunder att stå på. Det är knappast polisbrist, som gör att det är våld som briserar i Malmö, utan flera andra olika saker, som allt har svårt att lösas med privata och vinstdrivande intressens verksamhet.

På vilket sätt skulle då Sovjet återuppstå på grund av ett populärare Vänsterparti? Jag ser större möjligheter för humanismen och omtanken om andra att återuppstå, inte minst när t o m DN börjar skriva ledare om att Pengar inte är allt och de gamla sossarna låter som de nya moderaterna...

Skönare att läsa mer neutrala GP, som konstaterar att det är slut på den politiska stiltjen som rått ett bra tag nu och en skribent som ser lika mycket fram mot ett mer spännande politiskt år än på väldigt lång tid!

Visserligen var jag kritisk igår, och tyckte att vi skulle haft två partiordföranden istället för en och kan tycka att kongressen gör fel som kräver ökat tryck mot sex timmars arbetsdag, istället för att gå mot en gradvis ökande arbetstidssänkning för alla, så kvarstår främst en sak.

En stor lättnad!

Att media försöker få det till en ny stor strid inför partisekreterarvalet må vara hänt. Men när jag ser vilka som nämns som möjliga till den posten så känner jag mig mer trygg än någonsin, eftersom alla som nämns är mycket kompetenta politiker och jag tror att alla de som nämns skulle fungera mycket bra på den posten. Sällan har jag varit så trygg i förväg av ett val till en viktig post som partisekreterarpostsvalet. 

Kongressen fortsätter sen idag, med fortsatt direktsändning.

Läs gärna igenom Strategidokumentet för Vänsterpartiet.

Sen att Aftonbladet gör något gott för Vänsterpartiet och lyfter fram en mer komisk sida hos den avgående partiledaren tycker jag är skönt att se, så att folk inser hur roligt man kan ha det på annat sätt tillsammans med Vänsterpartister!

media ab svd svd svd svd svd svd svd svd svd dn dn dn hd gp gp gp gp gp gp gp nsk


Inga helt anonyma kommentarer släpps igenom!