Däremot är jag inte sämre än att jag kan ändra den åsikten i någon mån om det visar sig att det stämmer som Djurrättsalliansen påstår, att varghägnet låg nära bytesdjurens hägn. Det borde riskera att stressa både bytesdjuren och vargarna till att vara allt annat än lugna och det känns inte som det bästa valet, i synnerhet inte nu med facit i hand.
Vad det gäller vargarna i det vilda så konstateras det än en gång att jakt skapar knappast varaktig vargstam:
Carlgren erkänner indirekt att årets jakt var experimentell och siar redan om lärdomar inför nästa års vargjakt. Men den granskning av jakten vi kommer att begära av EG-domstolen hoppas vi resulterar i att det inte blir någon mer vargjakt förrän vi verkligen uppnått, det av miljöministern emotsedda, målet om en långsiktigt livskraftig vargstam. Och dit är vägen ännu lång och krokig.Jag misstänker att populäriteten för även Carlgrens beslut i denna fråga är ett beslut taget för att få fortsatt stöd av vissa väljargrupper och inget som är på något sätt motiverat av rovdjurens bästa.
Jag försöker vara glad trots allt för att det sägs finnas fem lodjur i mitt eget län och jag hoppas att de som finns i grannlänet, nästan på gränsen till Kronoberg även kan sprida sina avkommor över gränsen.
Däremot tror jag inte mycket på den person som i den andra av våra två lokala dagstidningar som påstår sig ha sett vargspår också. Det är svårt att tro att en varg lyckats gömma sig så väl här när det är spårsnö och bytesdjuren i högre grad dragit sig mot bebyggelse..
Sån tur kan vi väl ändå inte ha?
Mer media ab sds hd hd gp
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar