onsdag 16 juni 2010

Lätt att bli miljonär på skattepengar

sitter man och läser en massa intressant och en del ointressant om partiledardebatten från riksdagen idag och funderar fram och tillbaka...

Så till sist så hittar man den mest dräpande kommentaren av alla till dagens politiska diskussion.

Ett par förskolechefer, för en privat förskola, förklarar hur enkelt det är att bli miljonärer med skattepengar och hur lite kontroll vi och myndigheterna som betalar har på att det som görs där verkligen är det bästa möjliga.

Hur i helvete kan någon anklaga de rödgröna för flumpolitik när man utan att ha någon kontroll eller vetenskaplig erfarenhet av att kontrollera att vad som ska göras gör när det gäller det här? Det är verkligen bara att släppa loss pengarna och strunta i hur de används.

Allt detta landar i en rak och viktig fråga: Ska man kunna bli miljonär på att bedriva skatte finansierad verksamhet? För det är egentligen inte särskilt svårt. Låt oss berätta hur det skulle gå till:
  Öka intäkterna. Våra intäkter kommer till 91 procent från kommunen i form av barnpeng (föräldrarnas månadsavgift står för de övriga nio). Tar vi in fler barn får vi alltså mer pengar. Det är lätt gjort i Stockholm i dag, eftersom det på många håll är ont om förskoleplatser.
  Minska utgifterna. Våra utgifter består till 75 procent av personalkostnader. Och där kan vi skära rejält, till skillnad från i andra utgiftsposter som hyra, mat och blöjor. Unga barnskötare är mycket billigare än erfarna förskollärare. Outbildade är förstås allra billigast. Det är också mycket lönsamt att ha fler barn per pedagog.  7–8 barn per vuxen är mycket billigare än de 5–6 som vi har.

Miljonformeln är alltså enkel: ta in så många barn som möjligt och låt bli att anställa dyra förskollärare. Men ska det vara så lätt? Vem tänker på barnen – och på skattebetalarna som står för notan? Det undrar vi också.
Det finns i dag inga krav på hur stor andel förskollärarna ska utgöra eller hur många barn det får finnas per pedagog. Inte heller finns några regler för hur mycket ägarna får plocka ut i vinst. Att man tjänar stora pengar handlar alltså inte  om att man är ”duktig” som ägare, tvärtom förutsätter det att man försämrar verksamheten.
Sätter inte konkurrens och inspektioner från kommunen stopp för detta? Nej. Det finns i stort sett ingen konkurrens i Stockholm eftersom platserna inte räcker till. Föräldrar i exempelvis Årsta har velat lämna Kulturkrabaten, men de hittar inga nya platser till sina barn. De har alltså inget fritt val. Marknaden finns inte i verkligheten, bara som en tanke, och man får ta den plats man får, ibland ganska långt från där man bor.

Utbildningsförvaltningen i Stockholm, som ska sköta till synen av förskolorna, kan inte heller göra mycket. De ska bedöma om kvaliteten är tillräckligt hög, men utan fastställda normer för vad som är tillräckligt högt. Och trots att de kan ge kritik fortsätter i vissa fall verksamheten utan större förändringar.

Det brukar sägas att man inte kan bli miljonär på hårt och ärligt jobb. Det kan man fortfarande inte, om man betänker den oärlighet som möjligheten till friskolor och dylikt tycks ge... Det är ett ideologiskt vägval om något. Ta från de fattiga och ge till de rika.

Tydligen är det något som är viktigare än att ge barnen en bra omsorg och verksamhet.

En sak man inte läser om i mer än en tidning, så här långt, är moderaten som misstänks vara ledande i knarkliga. Han är anhållen för knarkbrott och vem tror på så lite uppmärksamhet om det varit en vänsterpartist eller socialdemokrat? Jag menar hur många minns idag diskussionen om valfusket inom moderaterna?

Mer media exp gp gp


Inga helt anonyma kommentarer släpps igenom!

4 kommentarer:

  1. Hej Du har träffat helt rätt men hur kan det komma sig att de kommunala förskolorna gjort samma sak sedan mina barn gick där på 80-talet.
    Jag undrar vart tog pengarna vägen som via ökade skatter skulle gå till ökade resurser för dagis och skola. Det svar jag har fått är att de inte kommit fram till dagis eller skola utan "fastnat" på vägen i den sk byråkratin. Vad jag vet så har dagis och skola inte avvecklats mer trots lägre skatt de sista fyra åren och skattetak för kommunerna. Något måste ha hänt men frågan är vad. Själv väljer jag helst fritt mellan olika utbud det som jag tycker ger bäst tjänst eller vara dvs valuta för mina pengar.

    SvaraRadera
  2. Wollie - Jag får nog säga att jag upplever att skolorna faktiskt har fått mindre på många ställen men eftersom skolan är en kommunal angelägenhet så antar jag att det kan se olika ut i olika kommuner. I min kommun syns det i varje fall.

    SvaraRadera
  3. Ska man inte kunna bli miljonär på hårt och ärligt jobb? Jag startade en firma för några år sedan tjugo mil (!) från där jag bor i ett industrisamhälle med skyhög arbetslöshet - främst för att det där fanns billig arbetskraft. Nu har jag 20 anställda och sålde för några veckor sedan bolaget för ett antal miljoner. Är det hårt och ärligt jobb i dina ögon?

    SvaraRadera
  4. Jo visst gärna, men inte på så här lätt sätt med skattepengar, som ingen har någon kontroll över.

    SvaraRadera