Friskolor och utarmning

I Farlig väg att gå, som jag skrev för några dagar sen, så skrev jag om riskerna med privatiseringar, avdrag för gåvor och skattesänkningar, eftersom båda riskerar att drabba andra negativt, som hade behövt stöd.

Med tanke på mina farhågor om för mycket privatiseringar, som riskerar utarma det som samhället inte bara bör ta hand om, utan även ska enligt dagens regler, så var det en glad nyhet att Växjö vågar säga nej till 23 friskolor. Även ett antal högerpolitiker valde att säga nej, eller att enbart reservera sig mot det.

Från Växjö är det rätt långt till Stockholm och deras växande barngrupper, men konsekvensen där är en konsekvens av vad man gör på många håll, drar ner på inkomsterna i form av skattepengar, och istället drar ner både på lokaler och personal. Som rutan vid sidan om i artikeln talar om så minskar personaltätheten inte bara i Stockholm, utan även generellt i landet. Det förvånar mig att man inte är mer rädd om barn i yngre år och vill ge dem den bästa möjligheten till utveckling inför skolan.

Det är självfallet inte bara skola- och förskola som hamnar i skymundan, utan även mycket annat. Som miljörätten, för att inte säga hela tänket kring miljön i Sverige, som totalt hamnat i fel riktning under alliansens och de två centerpartisterna Eskil Erlandsson och Andreas Carlgren, som jag nämnt många gånger innan. Den sistnämnde ville tillåta mer dödande av valar, trots att turismen kring dem inbringar mer pengar än slakten...

Med de förutsättningarna så förvånar mig att det går sämre med tiden och den enda orsak jag kan komma på är att människor idag tycks mindre intresserade av annat än de som gynnar dem personligen. Det borde vara självklart att både barnomsorg och en natur  är något som är värt att satsa pengar på...

Mer media svd svd dn dn hd hd nsk exp exp

Mer media smp


Inga helt anonyma kommentarer släpps igenom!

Annonser från BloggPartner