söndag 20 juni 2010

Några bra saker fanns det trots allt...

Jag skrev två inlägg igår om kronprinsessbrölloppet, båda skarpt kritiska, naturligtvis.


Först skrev jag Ett historiskt sista kungligt bröllop?, om hur fel jag tycker det är med monarki.


Sen om att Jag är glad att Vilhelm Moberg är död, efter konstaterandet att man använder musik med kopplingar till en man som var så tydligt och klart emot kungahuset att han skrev böcker om varför han var republikan.

I övrigt kan jag självfallet tillägga att jag hoppas att de unga (nåja, de är ju i princip medelålders...) tu får ett bra och lyckligt liv, precis som jag hoppas att alla andra brudpar får och att de faktiskt fick ett ostört bröllop.

Lite märkligt tycker jag, som reflektion över det jag såg, att det var sånt tjat om bröllopstårtan. Nog var den hög, men rent tekniskt kändes det inte SÅ avancerat att göra många mindre tårtor och sen sätta på en tre meter hög ställning med plattformar att placera de mindre tårtorna på... Det tror jag till och med jag hade klarat av att göra, även om tårtorna hade varit ohyggligt mycket fulare :)

Ska jag låta bli att gnälla mer, och istället säga några positiva saker, så får jag faktiskt hålla med om, retorikintresserad som jag är, att både pappa och son Westling (som i och för sig var Prins Daniel då) var oerhört bra talare och retoriker.

Huruvida de skrivit talen själv eller inte har jag ingen uppfattning om, men de var båda betydligt bättre än kungen var och någonsin har varit eller kommer att bli och även om Victoria inte var en dålig talare, så låg även hon efter. Det imponerade faktiskt mer på mig än något annat under hela gårdagen. Precis som jag tyckte det var beklämmande att ha en kung som snart varit kung i 40 år och är så dålig både på engelska och att hålla tal...

En viss besvikelse tyckte jag även att ärkebiskopens vigseltal var. I sak var det bra, men retoriskt sett var det rörigt när han hoppade mellan "henne", "han" och "paret". Vore det inte bättre att ta en person och sak i taget?

Uppdaterat Jag hade egentligen tänkt att låta bli att skriva mer om kungahuset, men jag kan inte låta bli att uppdatera det här inlägget med ett oerhört bra citat från Fördummande bröllops-tv:

Det går inte längre att tuta i folket vad som helst. Som att bröllopet skulle vara en världshändelse av samma format som till exempel Stieg Larssons romaner eller Zlatan Ibrahimovics eventuella övergång till ett lag i Premier League. Millenniumtrilogin har på bara ett par år gjort mer för att sätta Sverige på världskartan än vad kungahuset gjort på flera decennier. Lisbeth Salander är vida mer berömd än Victoria och Daniel.
Amen and praise the lord! En perfekt kommentar om vad som faktiskt säljer in Sverige. De svenska deckarförfattarna har definitivt gjort mycket mer för landet än vad alla kungligheter ihop har gjort.

Mer media gp gp gp gp gp gp gp gp gp gp gp gp gp gp gp gp ab ab ab ab ab ab ab ab svd svd svd svd dn dn dn dn dn dn dn dn dn dn dn dn dn dn dn dn dn sds sds sds sds sds sds sds sds sds sds dag dag dag dag dag dag dag dag dag dag dag dag dag dag dag dag dag dag dag dag dag dag dag nsk nsk nsk nsk nsk nsk nsk nsk nsk nsk nsk nsk nsk nsk nsk kvp kvp kvp exp exp svd svd svd hd hd smp smp ab hd hd hd skd skd skd skd skd skd skd skd


Inga helt anonyma kommentarer släpps igenom!

2 kommentarer:

  1. Väldigt bra inlägg om Moberg och det låter som god analys av bröllopet. Själv har jag inte tittat, för den här överdosen kunglighet som har tvingats ner i våra halsar de sista månaderna får mig att vilja kräkas. Jag var en ljummen republikan innan, nu är jag färdig att kliva upp på barrikaderna och vråla; Ner med Knugen!

    SvaraRadera
  2. Tack!

    Det var rätt svårt att smita undan bröllopet... men som jag sa så kan man väl stå ut nu när det förhoppningsvis blev en sista gång med överdosering av den här typen ;)

    SvaraRadera