Den här gången, med parken nästan folktom utöver oss och max 10 besökare till, trodde åtminstone jag att det skulle bli lättare och tack vare Mäktigt Möte och djurskötaren som sällskap.
Men icke! Trots att vi kom in i hägnet med mat, och att de mycket väl är van vid människornas lukt och existens och förknippar den med mat, så var de så skygga att de inte var i närheten så länge vi var i hägnet. Något man kan ta med sig ut i den vargdebatt jag har befunnit mig rätt hårt involverad i under perioderna som var när Kynna befann sig i mitt absoluta närområde, vilket slutade med att jag var med Naturskyddsföreningen för att Stängsla för vargen.
Vargen i sig är möjligen lite felplacerad på Nordens Ark, eftersom arten i sig inte är direkt hotad sett till världen. Men som det står på Nordens Arks hemsida, så är den i Sverige gravt hotad av människors oförmåga till att acceptera arten. Den gör helt enkelt nytta i parken för att få människor att inte tycka illa om den.
Även om den var blyg den här gången med så var den lite mer nyfiken och avslappnad i det stora hela än i somras och så vitt jag vet kan det svalare vädret få den att känna sig lite mer nyfiken. Det var något som gällde i princip alla djuren. När man var ensam med att titta på dem så kände man att de verkligen la märke till en, jämfört med när det stod gott om folk och tittade på dem i somras. Och naturligtvis såg de en själv långt innan man själv lagt märke till dem...
Inga helt anonyma kommentarer släpps igenom!
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar