onsdag 10 februari 2010

Vill vi ha ansvaret även om det visar sig vara ett felval?

Afghanistan skrev jag om i går angående om vilka frågor som kan bli valfrågor i det kommande valet och jag har tidigare skrivit, vilket talar om min åsikt i frågan, om det i Ta hem soldaterna.

Idag läser jag två intressanta inlägg i debatten om den svenska närvaron. Dels Jan Eliassons Därför ska Sverige stanna i Afghanistan:



Men vad blir konsekvenserna av att nu lämna Afghanistan? Först och främst ökad risk för maktövertagande av de krafter som nu söker jaga iväg den internationella styrkan. Det är för övrigt samma krafter som vill föra Afghanistan tillbaka till förtryck, kvinnofientlighet och stöd för terror inom och utanför landet.
Att lämna Afghanistan skulle också innebära att vi överlåter ansvaret till någon annan.
Någon-annanismen är för övrigt en plåga i dessa tider. Om fler länder skulle välja denna väg skulle FN och den intern-ationella rättsordningen skadas allvarligt. 
Även Åsa Linderborg skriver intressant i Sverige måste lämna Afghanistan:



Talibanerna har inte min sympati, men det har heller inte kapitalet när det tar till vapen. De soldater som åker till Afghanistan gör det säkert i tron om att de ska bringa fred och utveckling – det är just därför de hemvändande kistorna är en tragedi på riktigt – men det verkliga motivet för den svenska truppnärvaron är inte att befria kvinnorna från burkan, utan krasst rationellt kryperi för en stormakt som vill ha herravälde i en geopolitiskt avgörande region. Kanske spekulerar man om framtida favörer i form av feta handelsavtal.
Oavsett vad man tror om motivet bakom ockupationen av Afghanistan är det glasklart att den utländska truppnärvaron ökar våldet. Offren blir fler för varje år. Den selektiva humanismen gör att få begråter de döda afghanerna, men även de utländska trupperna tappas på blod. 2009 var det största förluståret. Isaf-styrkan har ingen stabiliserande effekt. Den förvärrar tvärtom problemet.
Eliasson säger att vi inte ska lämna över ansvaret på någon annan. Då måste han mena att vi också måste ta ansvaret för när våldet, som Linderborg skriver och Lars Ohly säger, faktiskt ökar av den utländska truppnärvaron. Vill vi, och Eliasson, som nation att vi ska ta det ansvaret också?

Utöver det så är det omöjligt att inte tänka på de nu döda soldaterna, som får medaljer för sina insatser, deras anhöriga och hur risken är uppenbar att deras död för alla inblandade i slutändan ter sig totalt onödig. Jag lider med de drabbade och hoppas att de får hjälp av i den överbelastade psykvården i Sverige.

Även Röda Malmös gästbloggare skriver intressant.

Mer media ab ab svd svd svd svd dn dn dn dn hd sds sds sds sds kb hd

Inga helt anonyma kommentarer släpps igenom!

1 kommentar:

  1. Det är två svenska hjältar vi har fått hem idag. Jag har tänt ett ljus och dricker en skål för Johan och Gunnar.

    SvaraRadera