lördag 29 maj 2010

Yttrandefrihet och sd

Jag skrev ett inlägg igår om hur man i vart fall kan se en liten trovärdighet i vad opinionssiffrorna talar om, att sd tappar mark.

Deras anhängare är milt sagt överaktiva på internet på många sätt och det är inte ovanligt alls att man hör dem skrika "censur" och mitt svar till dem är det samma som Julia Skott ger dem i sin krönika, censur är något helt annat än att inte få kommentera exakt vad man vill i andras bloggar eller tidningskommentarer.

Självfallet borde det vara, för alla som kan något om demokrati och censur, att inse att det är den som äger stället där yttrandena fälls som bestämmer, precis som alla bestämmer vilka som släpps in och får yttra sig i sin egen bostad.

Det verkliga hotet mot yttrandefriheten är varken att få säga vad man vill i exakt alla situationer eller ens att Lars Vilks ska få yttra sig hur eller när han vill.

Anders R Olsson lägger ut det hela i Aftonbladet:



Genom att Lars Vilks personliga säkerhet upphöjs till vår tids mest brännande yttrandefrihetsfråga får yttrandefriheten som medborgerlig rättighet knappt någon uppmärksamhet alls.
Det är lagreglerna kring informationshantering som bestämmer vilken yttrandefrihet vi har – och får i framtiden – inte hur många fanatiker den ena eller andra provokatören lyckas reta gallfeber på. Dagens makthavare kämpar lika hårt för informationskontroll som gårdagens gjorde. Metoderna är nya, fängslanden och spöstraff är nu förbjudna, men ambitionerna är desamma.
I dag handlar det bland annat om FRA-lag, teledatalagring, personuppgiftslag, dataintrång, filtrering av internet och en offentlighetsprincip som successivt avskaffas. Med rader av frihetsinskränkande beslut har riksdag och regering visat att de ideal som i 200 år burit upp Tryckfrihetsförordningen inte alls ska tas för givna i informationssamhället.
Att polis och domstolar går till rätta med politiska eller religiösa stollar som argumenterar med knytnävarna är viktigt. Så sker nu.
De allvarliga hoten mot yttrandefriheten kommer dock, det lär oss historien, från en överhet som med sitt eget bästa för ögonen ständigt hittar argument för att stänga det öppna samhället. Här behövs demokratisk mobilisering.
Betydligt värre är med andra ord att vi har en justitieminister som borde avgått för längesen, men om henne hör man sällan någon från extremhögerkanten yttra sig om... Och vad värre är så hör vi inte många andra inom allianspartierna säga något om henne de heller.

Uppdaterat Expressen publicerar ett gott exempel på något som kan bli förbjudet, en mycket alldagligt foto på en kunglighet som mycket väl kan bli förbjuden i fortsättningen.

Mer media dn dn sds 


Inga helt anonyma kommentarer släpps igenom!

4 kommentarer:

  1. Ja jag har länge förundrat mej över att folk har så svårt att fatta vad yttrandefrihet innebär... Yttrandefriheten innebär t ex att vem som än vill får lägga upp en egen hemsida, starta en egen blogg, trycka sin egen bok eller ge ut sin egen papperstidning. Däremot har man INTE en lagstadgad rätt att få sin skrivna roman publicerad av nån annans förlag, eller att få sin insändare tryckt i nån annans dagstidning (tänk vad tjock tidningen skulle bli om dom var skyldiga enligt lag att trycka ALLA insändare...), ELLER att få sina kommentarer publicerade i nån annans blogg eller på nån annans forum.

    Det borde ju vara världens enklaste grej att fatta skillnaden mellan att staten bestämmer vilka som får HA bloggar, och att den som har en blogg bestämmer vad som ska stå där (inklusive kommentatorsfältet). Men läser man en massa skribenter på internet (inklusive en del kommentarer till Julias krönika) så skulle man kunna tro att det tvärtom är världens svåraste skillnad att begripa. Suck.

    SvaraRadera
  2. De kommentarerna lämnade mycket i övrigt att önska...

    SvaraRadera
  3. Massmedia i Sverige idag är ju så genompyrt av vissa ägargrupper att demokratin är ett skämt.
    Man märker det inte minst på artiklarnas vinklingar som mer eller mindre aldrig ifrågasätter koncencus hos etablissemanget.
    Kommentarerna på bloggar bör givetvis inte sållas överhuvudtaget med hänsyn till åsikter som framförs. Rena oförskämdheter bör dock givetvis tas bort.
    Jag antar att du som bolsejvik älskar att censurera bort oliktänkande. Är det inte bättre att argumentera för sin sak istället om man nu anser den vara så överlägsen?

    SvaraRadera
  4. Hade du läst och förstått någon av det som detta inlägget, och de artiklar jag länkar till, så hade du inte använt ordet censur på det sättet som du gör i det här inlägget.

    Men visst är det allvarligt med att ägargrupperna är som de är. Att det inte finns en enda på allvar socialistiskt styrd stor tidning i landet är en demokratibrist. För visst håller du med om det?

    SvaraRadera