Ett bra förslag om lärare och sexualundervisningen

Diskussionen kring prataomdet gick het i slutet på förra året, och jag själv har nämnt det hela som hastigast i ett tidigare inlägg.

Vanligtvis så kritiserar jag regeringen och den politiken de försöker driva. Men ibland så tycker jag de får till något mer eller mindre bra och visar att de tar intryck av omvärlden på ett relevant sätt.

Ett sånt sätt är debattartikeln som Sabuni skriver på DN-debatt idag, Lärarna måste bli bättre på att undervisa om sex, där hon bland annat refererar till #prataomdet:

Regeringen kommer under mandatperioden att fokusera på jämställdhet i skolan. Vi börjar direkt med en satsning på tio miljoner kronor på lärarfortbildning nu under hösten.

Sex- och samlevnadsundervisning är fortfarande kontroversiell i Sverige. Utbildningsradions och RFSU:s tecknade sexualupplysningsfilm ”Sex på kartan” har visats i många skolor och väckt starka reaktioner. Filmen resulterade i hundratusentals rasistiska inlägg på nätet (DN Debatt 26/1) för att en mörkhyad pojke i filmen har sex med en mer ljushyad flicka och för att den tar upp homo-, bi-, trans- och queerfrågor.

I vintras uppstod en omfattande nätdiskussion som på Twitter kallades #prataomdet. Människor delade öppenhjärtigt med sig av upplevelser av sexuella övergrepp. Det finns en uppdämd frustration med att trakasserier sopas under mattan. Vuxenvärlden har ett ansvar för att skapa arenor så att våra unga på ett naturligt och avslappnat sätt ska kunna samtala om sex och relationer, men också om gränser, övergrepp och rättigheter.

Skolans sex- och samlevnadsundervisning är viktig ur ett jämställdhetsperspektiv och för att motverka sexuellt våld, sexuella trakasserier och annan kränkande behandling. Det blir snävt att endast behandla sex och samlevnad som en del i biologiämnet. Frågor som rör kön och sexualitet bör diskuteras i en rad andra ämnen i skolan. Därför är ämnesintegrerad sex- och samlevnadsundervisning en viktig del i den jämställdhetssatsning på skolan som genomförs under hösten.

Insatser ska göras för att utveckla och integrera innehållet i sex- och samlevnadsundervisningen i relevanta ämnen såsom samhällskunskap, historia och religion, utöver biologi. Detta ska bland annat ge lärarna verktyg för dialog och reflektion. Frågor som rör HBTQ ska uppmärksammas.

Förutom sex- och samlevnadsundervisning behövs ytterligare åtgärder för att bryta den bristande jämställdheten i skolan. Delegationen för jämställdhet i skolan beskrev i sitt slutbetänkande (SOU 2010:99) betydande skillnader i hur flickor och pojkar som grupp klarar av och upplever skolan.

Att ge det hela mer uppmärksamhet i fler ämnen avlastar inte bara specifika lärare, utan ger även större möjligheter att väva in sex- och samlevnad, och kunskaperna kring det, i betydligt fler ämnen, eftersom det är ett ämne som går igen i många andra delar av livet än just i natur- och biologiundervisningen.

Det behövs med tanke på den anmälningsvåg av sexualbrott som kommit i kölvattnet av Assange som visar, utan att ta ställning i det fallet, att man inte måste vara en renodlad "badguy", med vissa synliga förutsättningar, för att misstänkas för sexbrott.

Annat är det med regeringens politik kring ekonomi och jobb, som fungerar bäst i fantasin...

En viss tröst är att det i vart fall varit många annonser för jobb under förra året, vilket visar på att det finns fortsatt efterfrågan på arbetskraft.

media svd svd svd svd svd svd svd svd ab ab dn dn dn dn  hd gp gp gp gp dag



Inga helt anonyma kommentarer släpps igenom!

Israel är ingen demokrati

Med tanke på att jag, som så många andra på vänstra sidan av politiken, är djupt kritiskt till staten Israels politik gentemot Palestina och dess befolkning är det väldigt sällan jag skrivit något om mellanösterns problem.

Sist var det om Hur Israel bombade ett svenskfinansierat kraftverk som kostat 182 miljoner i biståndspengar.

En av de saker när man argumenterar emot staten Israels agerande är att de i varje fall är områdets enda demokrati. Men det krävs mer än att man får rösta med några års mellanrum för att vara en fullvärdig demokrati enligt dagens syn på ordet "demokrati"...

En av de sakerna jag brukar lyfta fram är att ett demokratiskt samhälle måste vara en rättsstat, vilket det inte går att kalla Israel för.

En nyhet för dagen, som också tar ära och heder av Israels påstådda demokrati är den nya lagen som förbjuder invånarna att mana till bojkott av landet.

Den som ansett sig lidit skada i Israel behöver inte ens bevisa att de har lidit skada för att få skadestånd av en bojkott.

Hastigt, och allt annat än lustigt, så lyckas man i en enda lag ras samman både demokratin och rättssäkerheten som vi känner den i dagens moderna samhälle.

Det kan ju vara värt att notera att det här inte ens är en lag som direkt riktar sig mot utomstående faktiska eller påstådda terrorister som vill spränga Israel från jordens yta, utan enbart mot den egna befolkningen.

Så nej, Israel är ingen demokrati och ingen rättsstat och har inte viljan av att vara en heller och skillnaden mellan den kinesiska propagandaparaten och den Israeliska krymper...

Uppdaterat Gudmundson skriver i SvD om Ge inga bidrag till hatet. Det kan jag instämma i och konstatera att man i konsekvensens namn kan säga det samma om SvD som får statliga bidrag för sin verksamhet och låter nämnde man skriva hat på ett mycket obehagligt sätt i en rikstäckande tidning. Så ja, en tidning som tillåter såna saker har förverkat sin rätt till skattefinansierade bidrag!

Även Svensson och Bidrag till det intellektuella hatets retorik

media svd svd sr hd hd hd dn dn dn dn gp gp dag kvp


Inga helt anonyma kommentarer släpps igenom!

Empati - för omodernt för kristdemokraterna

Igår skrev jag om bland annat Valfrihet och att den kan tyckas finnas, även om det kräver massor av kunskaper för att veta vilket val som är bäst.

Men det gäller naturligtvis också att man har vissa förutsättningar för att alls ha några val, eller i vart fall ha mer val än ett fåtal.

sd och Kd är på många sätt varandras likar, eftersom de är konservativa och små partier som tappar stöd. Kd må utåt sett ha lite trevligare åsikter än sd:s mer eller mindre fördolt rasistiska åsikter.

Kd förde i Almedalen bland annat fram att föräldranärvaro i rätten var viktig för en politik i uppväxt.

Men allvarligt talat så är det som behövs en politik som så tidigt påverkar uppväxten att man inte alls behöver löpa en högre risk att hamna i rätten. Och till det behövs det förutsättningar till vettiga liv för barnens föräldrar och sen barnen själva, för om inte föräldrarna har goda möjligheter till ett bra liv så blir det per automatik svårare för barnen. Det är naturligtvis mycket viktigare än Hägglunds förslag igår eller lagförslaget mot nedskräpning...

I konservatismen i sig ligger en motsägelse i sig att få det bättre eftersom den är förändringsobenägen. Naturligtvis ska man alltid ha ett samhälle i förändring, mot det man tror är en förbättring. Men att slåss för att alla ska agera som svenskar, trots att alla inte vill eller kan. Själv tycker jag inte ens om sill och potatis till midsommar, och något mer svenskt kan jag knappt komma på, trots att jag är sen gud vet hur många generationer helsvensk.

Att sill och potatis var den enda kosta som fattiga hade råd med förr är inte det samma som att den traditionen måste bevaras för evigt.

Både Kd och sd har det gemensamt att de uttalat sig tvivlande om barnfattigdom och ibland kommer med grumligheter om invandrare. Det i sig är ett fattigdomsbevis för partier som påstår sig värna den lilla svaga människan och om svenskheten. För vad är mer svenskt än att just värna om de svaga grupperna? Kommer man en liten bit ifrån norra Europa så är bland det första man hör tala om från andra som berör Sverige hur socialt välordnat och omhändertagande samhället är.

Men det klarar inte de två konservativa partierna av att ta till vara. Däremot så klarar en i mina punklyssnande öron medioker listtoppsmusiker av det så mycket bättre att hon genast borde värvas till något parti. Gärna Vänsterpartiet för min del, eftersom det är där man i högst grad hittar omtanken om medmänniskorna, som med deras satning på Vårdplatsgaranti för alla.

Nanne Grönvall, som jag syftar på, skriver en lysande text hos Aftonbladet idag, om hur barnfattigdom inte handlar om prylar, utan om utanförskap:

Inget kan vara mer fel än att säga att det handlar om det materiella. Att som familj leva i fattigdom handlar inte i huvudsak om det, att inte ha det som ”alla andra” har. Det handlar om att vilken fruktansvärd stressfaktor det är när man inte får ekonomin att gå ihop: att inte kunna betala sina räkningar, rädslan att bli vräkt om man inte klarar av hyran och om hur varje extrautgift blir en ekonomisk katastrof för hela familjen.

Fattigdom innebär ofta att ens förälder eller föräldrar har väldigt lågt betalda jobb eller är arbetslösa. Det medför många gånger dåligt självförtroende, oro, depressioner och en kamp för att våga tro på en bättre framtid. När vuxna i ens familj mår dåligt, gör man det även som barn.

Skolor i fattiga områden får ofta mycket sämre förutsättningar. Lärarna i dessa skolor förväntas inte bara undervisa, de måste också räcka till för alla barns olika situationer. Det är ingen lätt uppgift. Många lärare gör heroiska insatser.

På samma sätt förväntas socialtjänsten få en stram budget att räcka till för allt fler behövande, och samtidigt ska de vara lyhörda för barnens hemsituation. En tuffare uppgift än vad många förstår.

Och hela tiden signalerar samhället, hysteriskt och överallt, att det är pengar och framgång som gäller.

På tv visar man olika dokusåpor där rika människor visar ett tydligt förakt för de som inte är stenrika, och de framställs ofta som coola. Om barn ser att man behandlar mindre ekonomiskt gynnade personer sämre så tror de ju att det är så det ska vara.

På en tv-kanal för tonåringar visar man ”My supersweet 16” där bortskämda barn får sätta ihop sina svindyra födelsedagsfester utan begränsning på budget och de har inte minsta tillstymmelse till ödmjukhet. De gör inbjudningslistor med orden ”inga ocoola, fula eller tjocka människor får komma på min glamourösa fest”. Jo, de säger faktiskt så och föräldrarna fnittrar stolta ”hon är så bestämd, vår dotter”.

Jag förfasas över att det är sånt här som barn och ungdomar ska få som förebilder.

Ungtuppar som vaskar champagne och ingen i sällskapet som säger ”är du helt dum i huvudet?”.

Klädmärkeshetsen är värre än någonsin och går allt lägre ner i åldrarna. De som inte har råd att hänga med i svängarna, blir många gånger retade i skolan. Alla vill känna sig accepterade och omtyckta.

Hur ska barn i fattigdom kunna känna att de är fantastiska, oavsett ekonomi eller yrkesval, när omvärlden signalerar annat?

Kraven på att lyckas och tjäna pengar är större än någonsin. Hetsen ökar och de som inte uppnår kriterierna känner sig utanför. De som försöker ifrågasätta det anses ofta töntiga och tråkiga.

Då står jag gärna först i ledet med ordet ”pisstrist” stämplat i pannan, för jag kommer aldrig att ge upp hoppet på goda värderingar i samhället. Det är människor som är intressanta, inte deras status, och vi måste slåss för att alla ska känna så. Vi får inte tro att bara för att ingen svälter ihjäl här så finns ingen anledning till oro. Man kan även svälta själsligt. Alla ska få en bra förutsättning i livet, det får vi aldrig ge upp!

Tyvärr späder regeringens politik på det här trycket på unga, inte minst via högre krav i skolan och betyg tidigare och många får ta ett större ansvar än vad de är mogna till.

Den dagen några partier utöver Vänsterpartiet, och i viss mån de andra rödgröna partierna, tar det här faktumet på större allvar så har vi kommit någonstans på vägen.

Men när allianspartierna pratar om saker som ska hända först i tredje-fjärde led, så har redan mycket negativt hänt som inte går att göra ogjort och som riskerar påverka många långt fram i livet.

Tillbaka med mer resurser och vuxna människor i utsatta människors liv, från de är barn, och inte mer resurser den dagen det är försent, vilket det knappast blir av fortsatta privatiseringar...

Empati, har det blivit omodernt helt för kristdemokraterna eller vill de att folk ska ta jobb som ingen annan vill ha?

media ab ab ab ab ab ab ab ab ab ab ab svd svd svd svd svd svd svd svd svd svd svd svd svd svd dn dn dn dn dn dn dn dn dn dn dn dn dn dn exp exp exp exp exp exp exp exp dag dag dag dag dag dag dag dag dag hd hd hd hd gp gp gp gp kvp smp smp smp skd


Inga helt anonyma kommentarer släpps igenom!

Regeringens hållning mot diktaturer

Jag var inne på hur man hanterar vissa diktaturer jämfört med andra från vår regering och övriga västvärlden i gårdagens inlägg.

Idag noterar jag att en svensk bloggare får lämna Kina efter att ha uppmanat till flashmob för demokratin.

Frågan är om regeringen kommer att på något sätt kommentera det här? Sannolikt inte och blir det något så blir det knappast några större uttalanden, trots att det är ett absurt skäl att bli utslängd för...

Mer om det hos advocacy.globalvoiceonline.org

media dn dag hd hd gp gp exp exp ab




Inga helt anonyma kommentarer släpps igenom!

Valfrihet för den som kan kontrollera allt

Igår skrev jag om Alliansens olika ansikten och naturligtvis går det att säga det samma om den röda sidan också, att det kan skilja sig en del från rikspolitiken och den mer lokala politiken, även om jag tycker att skillnaden mellan stad och land var exceptionell i exempelna igår.

Frågan är om det samma gäller Sd? Oavsett vad så har de på de i kommunerna och i landet i huvudsak röstat med allianspartierna, vilket gör det oerhört märkligt att läsa om hur de ska kapa sossarnas politik.

Även om jag nu tycker att det naturligtvis är bättre att alla partier tar flera steg åt vänster, även sd, så undrar man ju onekligen hur de förändra hur de ska rösta? Det kan ju knappast fungera att göra som man gjort tidigare, till 90% rösta på de borgerliga förslagen...

De lär, till skillnad från kd, aldrig behöva fundera på någon gemensam valsedel med några av de övriga riksdagspartierna.

Jag förstår mycket väl hur man tänker kring det här från alliansens sida, och jag förstår Alf Svensson och Kd ännu mer när de, för hur många år sen det nu var, hade ett samarbete som gjorde att Svensson kom in på ett centerpartistiskt mandat. Det finns risk annars för de mindre partierna att de försvinner helt och det blir svårare att hålla ihop alliansen.

Själv tror jag att det är en stor nackdel för demokratin i det långa loppet, eftersom man inte ökar demokratin med färre partier att välja mellan än att ha fler, även om det självfallet finns en smärtgräns för hur många partier som kan samarbeta om makten.

Sen är det en annan sak att jag av rent egoistiska skäl gärna hade sett att i synnerhet Kd och sd hade åkt ur riksdagen för gott. Jag tror helt enkelt det är bättre för demokratin att få bort de två mest extrema partierna ur riksdagen...

Från gårdagen finns det flera kommentarer till sossarnas utspel om lagstadgad rätt till heltid. Det tycker jag är ett mycket bra förslag, som ger människor möjlighet att välja om de vill jobba heltid eller inte, eftersom det idag är nästintill omöjligt att klara sig på ens heltid med de sämst betalda jobben. Får man då inte ens möjligheten till heltid så känns det absurt att förvänta sig att människor ska kunna överleva på det hela, utan istället behöver stressa sig till sjukdomar och svårigheter.

För några månader sen skrev jag om allemansrätten, och om hur den innebär skyldigheter också och var i stort sett positiv till inskränkningar i den för kommersiell verksamhet för stora grupper människor med hänvisning till den.

Jag har insett att jag på vänstersidan är rätt ensam om den synen på det hela, så står jag fortfarande kvar vid min åsikt, även om man måste passa sig för mer inskränkningar i den som påverkar privatpersoners rätt till naturen.

Ett bra inlägg, med en annan åsikt än min, är Stukad allemansrätt missar målet:

Skulle en kommersiell aktörs verksamhet orsaka slitage eller skador som överstiger vad markägaren anses få tåla, kan markägaren redan i dag utverka förbud för verksamheten. Det framgår av en dom från HD 1996, där en näringsidkare förbjöds hyra ut flottar och kajaker för forsränning när kunderna trampade sönder stränderna nedanför forsen. En markägare som är missnöjd till exempel med att ett ridföretag orsakar beaktansvärda skador på hans mark skulle alltså redan i dag kunna hota med ett förbud om han inte får ersättning för slitaget. Någon lagändring behövs inte.

Jag kan egentligen hålla med skribenten ovan, som är verksam inom turismen i Sverige, att det borde räcka. Problemet är egentligen bara att upptäcka problemen som skapats i tid och att polis och domstolsväsende har tid och möjlighet att ta hand om det här problemet också. Den möjligheten tror jag inte finns i Sverige idag, tyvärr, när man inte ens kan prioritera smuggelsprit...

Min främsta förhoppning med ett förslag av den här typen är att få stopp för bärföretag som utnyttjar fattiga människor och dessutom väljer att beskatta verksamheten någon annanstans. Det är illa nog med alla privatiserade företag som gör det idag och det finns ingen anledning att låta företag som inte sköter sin verksamhet att inte låta dem bidra till naturskötseln via skatterna. Och det samma gäller enligt mig för de företag som sysslar med annan privatiserad verksamhet inom exempelvis skola och sjukvård, där man i flera fall inte har samma krav på sig som de skattefinansierade motsvarigheterna.

Även om det påstås att det inte är vinsten som är huvudsaken för friskolorna, så är det för alla de skolor som drivs som företag, att de som alla andra företag naturligtvis måste och vill göra en vinst och det har visat sig bli betygsinflation och andra märkligheter för att vinna över eleverna till sin skola, vilket inte alls känns något som fungerar för att hålla ungdomsarbetslösheten nere i längden...

Tyvärr känns det fortfarande som om alliansen inte bara var naiva om problemen och riskerna med alla  utförsäljningar,  utan även att de är relativt handlingsförlamade kring de problem och risker, även när det handlar om hälsan, som när det visar sig att de receptfria medicinerna inte är så harmlösa som man kan tro.

Eller som jag var inne på i slutet av gårdagens inlägg, att skattepengar går till icke-vetenskaplig sjukvård.

Hela det här tänket kring valfriheten kan se bra ut på papperet. Men i själva verket så förutsätter man att man ska kunna bli expert i mängder av olika ämnen för att kunna göra rätt val hela tiden, och det tror jag inte stämmer att så många har den möjligheten.

Det behövs betydligt fler än att alliansen på landstingsnivå i ett landsting backar om färdigmat, i synnerhet när den visar sig vara näringsfattig. Kan inte ens de som är satta att sköta om den här typen av upphandlingar få in att det ska vara så näringsrik kost som möjligt som ett självklart val, så är ju frågan hur vi vanliga dödliga ska kunna välja det bästa för oss?

Det är svårt nog med telefon- och elektricitet, för att ta några exempel, där det ändå borde vara relativt lätt att lista ut vem som är billigast...

media smp smp smp smp smp svd svd svd svd svd svd svd svd svd svd svd svd svd ab ab ab ab ab ab ab ab nsk nsk skd skd dag dag dag dag gp gp exp exp exp dn dn dn dn dn dn hd hd hd hd



Inga helt anonyma kommentarer släpps igenom!

Alliansens olika ansikten

Det känns som att det är lite låg nivå på retoriken, när man väljer att lansera en Juholtsajt från moderaterna, för att visa att han är ekonomiskt oansvarig... Tala om att man har tappat tron på sin egen förmåga som parti att övertyga människor utifrån sin egen politik att man själv är de som känner ansvar...

Ska man tala om bristande ansvar hos motparten, så sågas regeringens friskoledirektiv och den får ändå ses som en viss förbättring med hur det varit tidigare, där det gått att på mycket kort tid tjäna stora summor pengar, som inte beskattas alls, på våra skattepengar tack vare den moderata politiken.

Annat är det med borgerligheten som styr i Älmhults kommun, som nu får ta över satsningen på Orangeriet och kunskapscentrumet, som inte var tänkt att det skulle drivas i kommunal regi, men som från första början var en vansinnessatsning som så här i efterhand känns mycket svår att förstå att någon kunde låta sig luras till att tro på. (Jag har skrivit mer utförligt om det i Ett dåligt beslut på både lång och kort sikt och Det blir knappast bättre).

Jag kan i sak förstå och tycka om att man från kommunalt håll satsar skattepengar både för turismen och för de egna medborgarna, som det handlar om i farsen som ska sättas upp på gamla Silverdalsområdet. Det handlar om, i sammanhanget, rätt små pengar. Inte tiotals miljoner kronor som orangeriet. Det går att någonstans se som samma typ av kärnverksamhet som att skolelever och deras kunskaper ska hålla en bra nivå. (Jämför exempelvis med grannkommunen Ljungby som har haft mycket artister i deras hembygdsparker som dragit mycket folk, som är en kul satsning även Älmhult borde ta efter).

Fast det är ju oerhört märkligt att se att den borgerligt styrda maxialliansen går in med pengar i det här, när de så ofta, både i Älmhult och på andra ställen, gärna anammar att låta privata intressen driva vad som brukar vara kommunal verksamhet. Något deras moderpartier normalt sett inte alls verkar tycka bra om.

Jag rekommenderar även Gustav Fridolins text Vi måste lyssna på företagen på opinionssidan hos SvD. Det är något som Vänsterpartiet periodvis varit rätt dåliga på att göra, men ibland har det glimtat till, även om det fått för kort medieuppmärksamhet, trots att Vänsterpartiets företagspolitik är mer populär än alliansens.

Att låta bli att satsa på t ex järnvägarna har gjort att Ikea i Älmhult har fått problem att få fram både varor och anställda i tid, vilket borde gälla många företag och jobbskatteavdraget gynnar mest de som är mer välbetalda, vilket i högre grad sparar pengar istället för att spendera dem. Jämför med människor som levt ekonomiskt begränsade en tid, de har alltid ett uppdämt behov av att köpa saker och får mer snurr på företagsamheten än de som sparar pengarna.


media ab ab ab ab ab ab ab ab ab ab exp exp smp exp exp exp gp gp nsk nsk dn dn dn dn dn dn hd hd smp smp smp svd svd svd svd kvp dag skd


Inga helt anonyma kommentarer släpps igenom!

Det borde vara självklart

Det är märkligt att läsa om hur Polisen inte prioriterar smuggelförsäljning av alkohol och inte prioriterar knark på krogen...

Som en expert säger så borde polisens satsningar på att få bort olaglig alkohol vara mycket högt prioriterad eftersom allt missbruk startar med alkohol och sen ger mängder av ringar på vattnet bakefter för de som inte kan hålla sig från missbruk. Något som påverkar både oss själva och de resurser polisen har tillgång till för att kunna få våra liv och våra skattefinansierade verksamheter att fungera.

Det är lätt som vuxen att tänka på hur skönt det att kunna köpa lite billigare alkohol smidigt, men vad säger att du inte gynnar annan kriminalitet eller att samma person även säljer till unga och till de personer som du senare riskerar bli utsatt av kriminella handlingar av?

Att tullens drogbeslag har ökat är skönt att läsa, och jag hade gärna sett mer resurser till dem. Men utan den lagliga drogen alkohol som inkörsport i unga år så hade övriga droger per automatik också minskat.

Folkpartiet i Helsingborg, väljer istället att, vilket är märkligt för ett påstått liberalt parti, att agera mot de som rökar i närheten av barn.

I grund och botten ser jag inget fel med det, om det är något som görs regelbundet. Men jag är övertygad om att även här är alkoholen en större del i barns skador och det känns märkligt att upp till 30% av barnen utsätts för passiv rökning, när det blir färre och färre som faktiskt rökar.

media gp gp gp dag svd svd dn ab ab hd hd


Inga helt anonyma kommentarer släpps igenom!

Alliansen - ett hot mot landets svaga grupper

I gårdagens inlägg, Ett fall framåt för Vänsterpartiet, så pratade jag lite om de mindre allianspartierna Centern och Folkpartiet och om deras behov av profilering och förmåga att haka upp sig på några frågor de gör till sina. Bland annat så var jag förvånad över att folkpartiet inte alls nämnde något om skolan... Men det var tydligen den media jag läste som inte nämnde det, för självfallet hade de gjort det :)

I vanlig ordning så försökte Björklund även att lura folk att de är ett liberalt parti som inte tycker om diktaturer, i synnerhet inte socialistiska... Men han är naturligtvis i vanlig ordning totalt omöjlig att ta på allvar, eftersom han vill att vi ska lära oss "kinesiska" i skolan, för att kunna öka kultur- och handelsutbytet mellan Sverige och Kina. Han är inte rätt person att detaljstyra läroplanen, det är experterna som ska göra det. Inte en man utan högre utbildning...

En riktig liberal hade naturligtvis inte velat stödja den kinesiska diktaturregimen, även om den på många sätt går att se som en ekonomiskt liberal diktatur, utan istället insett att inkomster till en diktatur enbart gynnar diktaturen. Det är ingen slump att Sovjet och östblocket föll samman så snabbt som de gjorde, eftersom deras ekonomier var så oerhört dåliga. Det är ingen risk alls att det kommer att hända inom den närmaste tiden för Kina, eller att västvärlden ens vill det, eftersom det finns så mycket pengar att tjäna på diktaturen.

Centerpartiet är på gång att byta partiledare och det finns en barnläkare, en it-minister och ett par smålänningar som Annie Johansson, som anses vara favoriten, och Eskil Erlandsson, som är landbygdsminister, som utses av en av Smålandspostens skribenter, som goda kandidater.

En barnläkare, vars namn är relativt okänt, har möjligheter bara av sin profession att dra cred för ett parti som stött alliansregeringen i deras nedmontering av sjukförsäkring och sjukvård, men jag tror likväl att den visuellt sett mediala fullträffen Annie Johansson kommer att bli den som får rollen som partiledare, som kommer att tillsammans med Gustav Fridolin bli de yngsta partiledarna. Något som gör att de kommer att, i teorin, kunna sitt kvar länge på sina poster, om de lyckas med sin politiska gärning.

Hennes debattartikel om sparande, som jag kommenterade i Sparande kommer att fortsätta vara en klassfråga, tycker jag dock tyder på en del brister hos hennes politiska retorik. Går man till kommentar nummer två, av Magnus, i Åt vilket håll går Centerpartiet? så verkar det finnas ett visst fog för att hon inte kommer att dra så många röster heller, trots att hon ser trevligare ut än den traditionella gubbmaffian inom politiken:

När Annie deltog i en debatt om sms-lån i SVT med ungdomar och några yngre politiker, bankrådgivare m fl såg jag en broiler som snackade i soundbites och slår dövörat till för alla andras argument. Hennes vinkel på frågan "Kan sms-lån i praktiken utgöra ocker, och hur ska man isåfall hantera det?" var helt enkelt att de inte faller inom lagbokens definition av ocker idag (lagen skrevs långt innan någon hört talas om mobiltelefoner och långt innan vare sig kostnaderna för att leva eller arbetslösheten pressats upp till dagens nivåer) och då var det, enligt AJ, inte legitimt att ens ställa frågan. lagbokens definition är den enda definition som existerar. Uppenbarligen har hon aldrig behövt tänka utanför läroböckerna eller se politik som ett försök att hantera det som inte är kodifierat i lagar och direktiv, att vara proaktiv och realistisk.

Stämmer det att det är på det sättet hon agerar, vilket gärna läsare får kommentera, så kommer det inte att bli någon förbättring för partiet. Det riskerar att bli lika illa som om man sätter Eskil Erlandsson som partiledare, en man som sannolikt bara drar män från landsbygden i samma ålder som  han själv, som inte heller bryr sig om ifall barn får äta gift fisk, som inte ens får användas i kattmat...

Det kommer onekligen att göra att alliansen blir än mer pressad och någonstans så lär det gå en smärtgräns för hur mycket stödröster man är villig att ge märkliga mindre borgerliga partier, även om det är Kd som är mest omaka i allianssamarbetet...

Jag hoppas att pressen fortsätter och att befolkningen i Sverige inser att alliansen är de som gjort mest för att försämra möjligheterna för utsatta grupper, där barnomsorgen inte är anpassad efter dagens verklighet, där regeringen bedriver propaganda för sig själva med skattemedel, privat sjukvård kommer undan med att inte göra sitt jobb, där privat sjukvård får ge dig ovetenskapligt utpröva medicin utan verkan, där arbetslinjen går över lik, där utförsäljningar gör att våra skattepengar blir oskattade i skatteparadis, där barnen inte får lära sig simma och där sjukhusen överbeläggs med risk för patienthälsan.

Är det verkligen så långt vi vill ha försämringarna för landets svaga grupper?

media ab ab ab ab ab ab ab ab ab ab ab ab ab svd svd svd svd svd svd svd svd svd svd svd svd svd svd svd svd svd svd svd svd dn dn dn dn dn dn dn dn dn dn dn dn dn dn dn dn dn dn dn dn dag dag dag dag dag dag exp exp exp exp exp exp gp gp gp gp gp gp gp gp gp gp gp gp gp hd hd hd hd hd hd hd hd hd hd hd smp smp smp smp smp skd skd skd nsk nsk nsk e24 e24 kvp


Inga helt anonyma kommentarer släpps igenom!

Ett fall framåt för Vänsterpartiet

För någon vecka sen så skrev jag Illavarslande siffror för Vänsterpartiet och att det var dags för att börja agera.

Nu känner jag ärligt talat, efter de senaste dagarnas diskussion kring om Lars Ohly ska vara kvar som partiledare, att det börjar lossna.

Jonas Sjöstedt har, efter visst velande och efter att han har känt att han har ett stort stöd för den posten, valt att stå kvar som en kandidat för posten som partiordförande och nu kommer det även inofficiella uppgifter på att Ulla Andersson, Vänsterpartiets ekonomiske talesperson, också är intresserad.

Vad bättre är att båda två är för språkrörsvarianten, till skillnad från Ohly som är mer kritisk, som alternativ till partiledarskapet.

Båda två är i mina ögon mycket väl lämpad för uppgiften, är mycket erfarna och fungerar bra i media och kan på ett helt annat sätt lyfta fram partiets politik, istället för som nu, man skjuter budbäraren i form av Ohly så fort han får en chans att yttra sig.

Naturligtvis är det horribelt på många sätt att man väljer att inte lyssna på budskapet alls, trots att vi egentligen har partipolitik. Men tyvärr är det nu så här politiken och media i Sverige av idag fungerar och så länge ingen kommer på något sätt att förändra det, så finns det inget annat än att försöka förändra sig som parti efter den norm som råder.

Det går att dra diverse paralleller till Mona Sahlin, som inte fick en ärlig chans som partiledare, eftersom hon blev dömd för gamla försyndelser, trots att många andra gjort saker som varit illa nog att få sparken för långt efter henne.

Det spelar alltså ingen som helst roll att Ohly verkligen är en god retoriker och håller ett lysande tal och på många sätt bra politiker, när man gjort för många felbedömningar tidigare och inte fått upp siffrorna alls på många år.

Jag har noterat att vissa inom Vänsterpartiet inte tycker att man ska föra debatten i media, utan internt. Men de allra flesta väljarna, och framförallt potentiella väljarna, är  inte med Vänsterpartiet och  har inte tillgång till de interna diskussionerna. Därför finns det all anledning att se till att få media och visa på förändringsbenägenhet där möjligheten finns.

Läs även Olsson betalar och Jonas Sjöstedt, om ämnet ifråga.

Samtidigt så tycker jag politiken känns spännande, med spänningar inom alliansen, som kan få centern och övriga mindre partier att behöva profilera sig för att inte försvinna helt. Det tror jag är en nödvändighet för alla mindre partier, både centern  och V, i synnerhet när regeringen förhandlar med S och Mp och Mp nobbar rödgrön budget.

Allt är dock inte så spännande utan som det brukar, som att Folkpartiet lägger förslag som berör invandring och säkra Gotland mot ryssen... Mest förvånande är nog att jag inte läst ett enda förslag om skolan från deras håll...

media ab ab ab ab ab ab ab ab ab ab ab ab ab ab ab ab ab ab ab ab ab ab ab ab svd svd svd svd svd svd svd svd svd svd svd svd svd svd svd svd dn dn dn dn dn dn dn dn dn dn exp exp exp exp exp exp exp exp exp skd skd skd skd nsk nsk nsk nsk dag dag dag dag dag dag dag gp gp gp gp gp gp gp gp gp gp gp gp gp gp gp gp gp gp smp smp hd hd hd


Inga helt anonyma kommentarer släpps igenom!