lördag 30 oktober 2010

Hårfina skillnader

Jag konstaterar att utvärderingen av sexköpslagen kritiseras, bland annat för att man fördjupat sig för mycket på gatuprostitutionen och har missat att fånga upp nätprostitutionen, eftersom den är svårare att överblicka och upptäcka.

Det har jag egentligen inget att säga om, mer än att, som antyds i artikeln, att fler poliser som ägnar sig åt prostitution sannolikt ger fler fångade sexköpare.

Istället verkar det som att man vill gå den lätta vägen genom att höja straffsatserna. Om det ger mer resurser kanske det kan finnas en poäng med det.

Men det är sen länge klarlagt att höjda straff sällan eller aldrig får kriminalitet att minska. Jag minns mycket väl hur min psykologibok från när jag läste psykologi på högskolan lyfte fram att det som verkligen minskar brottsligheten är när risken att åka fast ökar, eller i vart fall att man upplever att risken att åka fast är stor.

Jämför exempelvis med nu när det varit mycket poliser ute i Malmö som har synts och under de mörka timmarna på dygnet när den mesta våldsbrottsligheten på allmän plats äger rum. Naturligtvis får det effekten av att det blir färre våldsbrott.

En annan artikel, som delvis tangerar ämnet om prostitution, är den om syrrogatmödraskap hos svenskan med titeln Vad är det vi medverkar till? som är inne på samma linje som Kajsa Ekis Ekman i sin bok Varat och varan - Prostitution, surrogatmödraskap och den delade människan.

Jag bör påpeka att jag inte läst hennes bok, men tänkt göra det, men läst om den och förstår hennes slutsatser, som hon bland annat förklarar i en artikeln i Bang: Vi är inte maskiner. Vi är inte naturresurser.

Socionomen bakom artikeln hos SvD ställer några mycket relevanta frågor:





Jag tycker att denna verksamhet har stora likheter med organ-handel. Man betalar en kvinna, för att hon ska bära och föda ett barn åt någon annan och ser det som att man en kort tid hyr hennes livmoder. Kvinnan däremot utsätter sin kropp och sitt psyke för något, som hon får leva med resten av sitt liv. Jag undrar dessutom vad man har för garantier för att dessa kvinnor inte har utsatts för någon form av hot eller tvång eller om det enbart handlar om ren och skär överlevnad.
Jag har också tänkt mycket på hur barn som har fötts av en surrogatmor, kommer att uppfatta sin situation när de blir större. Det är naturligt att de börjar fundera över vem som är deras riktiga mamma, kvinnan som bar och födde dem eller kvinnan som donerade sina ägg? Vad hände med deras mamma efter förlossningen, hur mår hon i dag och hur blev hennes liv? Vad var anledningen till att hon mot betalning utsatte sig för de fysiska och psykiska umbäranden det innebär att bli gravid på detta sätt, för att sedan lämna ifrån sig barnet till för henne helt okända människor. Barnen kan också börja fundera över sin far och det faktum att han har betalat en fattig kvinna för att hon skulle föda hans barn.
Skillnaden mellan hur livet ter sig för en prostituerad och en surrogatmamma riskerar att bli mycket marginell, allt för ett i och för sig mänskligt förståeligt behov, men som tycks vara viktigare än behovet hos surrogatmamman på längre sikt.

Tidigare har jag varit för surrogatmödraskap, utan några restriktioner och utan någon egentlig eftertänksamhet om risker. Det har jag definitivt ändrat mig om nu.

Uppdaterat Nu några dagar efter jag skrev det ovan så skriver om svenska om Fler svenskor i gatusexhandeln, där man bland annat tar upp att många av de män som köper sex är män som på olika sätt spårat ut och bär på en ångest som blir ohållbar och vill sluta.

Alltså finns det argument även för männens bästa med att fortsätta hålla sexköpet i sig olagligt, trots att många är emot den.

Mer media svd exp

Inga helt anonyma kommentarer släpps igenom!

6 kommentarer:

  1. Halloj!

    Jo, jag kikar på din blogg iochmed att den var länkad från SVD artikeln om surrogatmödrar.

    Jag hörde ett radioinslag i P1 för någon månad sedan om samma sak. Då blev det klart för mig att det finns ett starkt särintresse från RFSL att det skall finnas surrogatmödrar.
    Motkombatanten i debatten var en feminist/vänster tjej som menade på att det var helt sjukt att utsätta kvinnor i tredje världen för de risker det medför, bara för att rika (homopar) skall kunna sätta egna barn till världen. Tycker jag med.

    Håkan

    SvaraRadera
  2. Nu gäller det inte bara homopar så vitt jag vet utan även andra par som inte kan få barn på egen hand eller med traditionellt ivf-behandling.

    SvaraRadera
  3. Ja sexköpslagen är ett skämt. En socialdemokratisk politiker ertappades med att vara på väg att köpa sex, han dömdes för "försök till sexköp" och fick 30 dagsböter a 150 kronor. Häromveckan köpte jag en moped för att ta mej till och från jobbet med. En så kallad EU-moped. Jag hade väl tänkt att ta körkortet för mopeden men det hade inte hunnit bli av förrän jag blev tagen av polisen och ska nu betala 30 dagsböter a 110 kronor, olovlig körning kallades det. Mitt så kallade brott är alltså i lagens mening lika avskyvärt som att köpa sex. Sen kan man fråga sej om inte denna politiker var korrumperad, eller hade korrumeperade nämndemän under sina vingar eftersom han fick ett värde på 150 kronor per dagsbot vilket man kan anta ligger under det han borde ha fått, en 61-årig man som är avdelningsordförande för ett fackförbund samt landstingspolitiker. Han tjänar sannolikt mer än ca 180000 kronor om året. Men det är väl skillnad på folk och folk, socialdemokraterna har nog infiltrerat samtliga myndigheter och institutioner.

    SvaraRadera
  4. Det har jag ju svårt att tro att de har, numera känns det som om det snarast är moderaterna som får förmåner...

    SvaraRadera
  5. Jag tycker det är ganska tydligt att KEE kämpar för att kvinnor inte skall tvingas vara surrogatmödrar, precis som ingen skall tvingas att prostituera sig. Självklara ståndpunkter, men i sin iver att hävda kvinnans rätt att bestämma över sin kropp, att INTE vara surrogatmoder, trampar hon på de kvinnor som faktiskt vill vara det. De skall tydligen INTE ha rätten att bestämma över sin kropp, för att de inte gör samma bedömningar i livet som KEE. Dessa kvinnors rättigheter offrar hon glatt på godhetens altare. Visst skall vi jobba för att kvinnor inte känner sig tvingade att bära ett annans barn, men jobba då för det utan att kränka andra människors rätt genom att förbjuda hela fenomenet. Jag är nog själv åt vänsterhållet, men denna frekventa företeelse att "Världen är svart och vit, jag har svaren och en lösning för alla" har jag svårt för.

    Till sin artikel i BANG får hon också kritik för att hon generaliserar alla surrogatmammor som offer, speciellt i Indien, som kallas tredje världen. Hennes syn på vi (i väst) kontra de (i tredje världen) verkar vara grundat i hur det såg ut på 50-talet. Visst finns det fattigdom på landsbygden, men stora delar av det vi slentrianmässigt kallar u-världen är där vi var på 60-talet och vissa delar är ikapp och förbi. Jag rekommenderar Hans Roslings Gapminder, för en nyanserad syn på vår värld.

    SvaraRadera
  6. Jag får nog säga att jag inte upplever att hon går emot de som själva vill välja att bli det.

    SvaraRadera