Ett välförtjänt nederlag

Det långsiktiga tänkandet jag efterlyste tidigare i veckan, kan redan nu bli lite tydligare. Inte för att vår regering är det minsta intresserad av att det ska förändras, utan för att de kommer att bli tvingade av den samlade oppositionen.

Anledningen är enkel, och det är att sd kommer att rösta med de rödgröna partierna i en av det lilla fåtal frågor de vågar gå emot regeringen, i form av sjukförsäkringarna, där Vänstpartiet kräver stopp för FAS 3.

Det är lätt att raljera över hur de rödgröna hamnar i sd:s knä, men snarare är det så att alliansen konstant sitter i sd:s knä, utom i ca 10% av de omröstningar som görs.

Naturligtvis gör sd en bra avvägning som väljer att i den här frågan ställa sig på de rödagrönas sida. Frågan är vad som hindrar dem att göra det i fler frågor? Ett exempel där regeringen också är ute och reser är i gymnasiereformen som hotar att dra tillbaka tusentals lärartjänster i gymnasiet, trots att det behövs fler lärare för att få fler elever att klara av skolgången.

Att ha den nedbantande synen på behoven inom utbildningssektorn blir en fortsatt del av regeringens misslyckade jobbpolitik, eftersom utbildningar, i synnerhet så grundläggande som gymnasieutbildningarna är idag, är en självklarhet för att minska antalet arbetslösa i landet.

Som det är nu vet även företagarna att kunskapsbristen är stor. Frågan är när regeringen inser det? Även det påverkar att föräldrar får svårare att betala för utbildningarnas extra kostnader, vilket fortsätter undergräva möjligheten att få ett rättvisare samhälle.

Jag noterar att det kommer fler och fler opinionsundersökningar som visar att regeringen tappar mark, precis som de mindre partierna gör.

Regeringen får helt enkelt skylla sig själv, när de prioriterar de för de flesta människor så livsviktiga frågor som grundtrygghet och skola och istället prioriterar att skumma företag kan tjäna pengar på skattepengar.

Lite lider jag med de mindre partierna som tappar mark och inte riktigt får plats. Naturligtvis tycker jag det är tråkigast för Vänsterpartiets del och naturligtvis ser jag gärna de borgerliga mittenpartierna åka ur riksdagen, även om jag tyvärr tror att det blir stödröstningar igen.

Men för demokratin så är det sämre med ett tvåpartisystem, oavsett om det är instiftat med lag eller om det är en konsekvens av hur den politiska debatten förs.

Även Kaj Ravings Nej FAS3 behövs verkligen inte och Vänsterpartiets Ett stort steg mot en mänsklig sjukförsäkring.

media ab ab ab ab ab ab svd svd svd svd svd svd svd svd svd dn dn dn dn dn dn dn dn dn dn dn dn smp smp smp smp exp exp exp exp exp exp nsk nsk nsk nsk nsk nsk skd skd skd skd skd skd skd gp gp gp gp gp gp gp gp dag dag dag dag dag dag dag dag hd hd hd hd hd hd hd


Inga helt anonyma kommentarer släpps igenom!