Givetvis behövs en ny vänstertidning

Givetvis behövs en ny vänstertidning, och precis av de anledningarna som skribenterna skriver, det är öppet mål för de borgerliga tidningarna.

Oavsett vad man tycker om det hela så är det lik förbannat svårt att få ekonomi i det hela. Av någon anledning så tycks alla dagstidningar, med undantaget av Aftonbladet, få läsarna mer intresserade av att betala för dem om det är mer eller mindre uttalade borgerliga värderingar bakom, som rätt ensidigt för fram sina åsikter:

Vänsterperspektiven drunknar helt enkelt i detta ständiga flöde som underbygger den rådande ideologin. Vi ser varje dag hur både borgerliga tidningars och etermediers rapportering vinklar och helt enkelt struntar i vissa ämnen. Några exempel:

1. Moderaterna i Stockholm. När etablerade moderater kommer med anklagelser om att en grupp homofoba rasistiska äldre män styr Stockholmsmoderaterna, tycker man inte att det är sprängstoff nog att följa upp. I stället betecknas valfusket som ett internt problem, som Moderaterna varit snabba att korrigera.

2. Försäkringskassans hjärtlösa handläggare. I borgerliga medier får ansvariga ministrar indignerat sucka över Försäkringskassans inkompetenta handläggare, som utan empati kastar ut folk i svårigheter. Ofta viner den populistiska yxan mot de omänskliga byråkraterna, men de politiker som infört de hårdare reglerna ställs sällan mot väggen. I stället låter många journalister nedskärarna själva rikta ytterligare hårda krav på Försäkringskassans anställda. Och ofta utmålas de sjuka som latmaskar, som behöver en piska för att inte snylta på skattepengarna. Det handlar alltså om mer eller mindre ofullkomliga individer, inte hur man kan bygga ett system för allas trygghet.

3. Ekonomijournalisterna. I alla större medier har Greklands ekonomiska problem diskuterats livligt. Men endast en lösning har förts fram: nedskärningar inom offentlig sektor, frysning av löner och höjd moms är medlen för att ”sanera” ekonomin. Var finns alternativen till den nyliberala ”enda vägens” politik? Som det ser ut just nu är ekonomijournalistiken antingen en megafon för högerekonomer eller så ägnas den åt privatekonomiska små bryderier för så kallat vanligt folk.

Frågan är om det går att lära sig av norska Klassekampens relativa framgång? Även om Norge bara innehåller halva Sveriges befolkning så är 13 000 en liten siffra, att jämföra med vår minsta lokaltidning.

Men man kommer en bit på vägen om man lyckas få den känd nog att citeras av andra medier.

Min skepticism understryks också över att alla de tidningar som kommer ner i min brevlåda från fack och politiken, alla på vänstrasidan, ärligt talat inte direkt inbjuder till läsning, inte minst på grund av tråkig layout...

Går det verkligen inte att stjäla bättre idéer från de som säljer? Ja utöver det faktiska innehållet då...

Inga helt anonyma kommentarer släpps igenom!

Annonser från BloggPartner