Varför krig?

Jag är inte ett dyft förvånad över att fler svenska soldater dör i Afghanistan, utan konstaterar att det var en tidsfråga innan det skulle hända igen. Ta hem soldaterna skrev jag sist det hände, och det gäller fortfarande. Vi har inte där att göra, i ett land där stora faktiska krigsmakter gått bet och i ett krig vi inte startade och för orsaker vi egentligen inte har att göra med.

Som jag skrev i Vill vi ha ansvaret även om det visar vara ett felval, och att våldet faktiskt ökar och att talibanerna blir fler och starkare och att trovärdigheten för soldaterna minskar och gör det lättare för rekrytering för talibanerna.

Allt jag ser hos förespråkarna är en romantisering om vad militära insatser kan göra för positivt för ett land som är i större behov av fungerande vård och fungerande infrastruktur i stort än av vapen och soldater.

Försvarsminister Tolgfors tar i med stora ord när han säger En stor förlust för Sverige och En uppoffring vi aldrig får glömma. Frågan är hur många, utöver de kvarlämnade anhöriga, som minns honom efter ett tag?

Men med tanke på hur naivt moderata politiker skriver om Afghanistan, och uttrycker sig som att det var en bra vardag innan de sovjetiska tanksen kom.

För den som är det minsta påläst, ja det räcker till och med med att orka läsa igenom Wikipediasidan om Afghanistan, så inser man att innan de kom in så var landet kommunistiskt, och vem trodde att en moderat skulle beskriva ett kommunistiskt land som ett land med en bra vardag?

Mohammed Daoud Khan, som var prins och president i Afghanistan under 5 år under 70-talet, fick visserligen sitt presidentskap via en militärkupp och han införde ingen demokrati heller.

Men han försökte i varje fall att modernisera landet, och frågan är om man inte behöver börja i den änden nu också? Frågan är bara hur man ska klara det med något så omodernt som vapenmakt om ett lands naturtillgångar?

Kanske ska vi främst fråga oss varför, om den här lösningen med mer våld nu är så bra, vi inte är på andra ställen på jorden också? Rättslösheten i Kongo är stor med krig som gjort massvåldtäkter av kvinnor till vardag, även från grupper som man normalt sett inte förväntar sig våld av. Varför pratar ingen om att svenska soldater ska offra sina liv där?

Uppdaterat Hans Linde från Vänsterpartiet skriver ett utmärkt inlägg i Vi måste sluta blunda för misslyckandet i Afghanistan:

Vi måste inse, efter nio år av krig i Afghanistan, att motståndsrörelsen inte går att besegra militärt och att fler soldater inte är lösningen på säkerhetsläget i landet. Det Afghanistan behöver är tvärtom ökat bistånd och en politisk lösning på konflikten. Istället för att med militära medel försöka besegra motståndsgrupperna borde vi med civila medel attackera orsakerna till att unga afghanska män ansluter sig till den brokiga motståndsrörelsen – bristen på arbete, utbildning och framtidstro. Sverige ska inte vända Afghanistan ryggen, tvärtom bör ett trupptillbakadragande kombineras med kraftigt öka vårt bistånd och ett starkt politiskt stöd till de försök till freds- och försoningsprocess som görs. Än finns alla möjligheter för Sverige att främja freden, demokrati och jämställdhet i Afghanistan, men då kan vi inte blunda för misslyckandet på marken.

(Jag kom att tänka på den gamla Punklåten med Trojne som just har namnet "Varför krig?" till det här inlägget.)



Mer media svd svd svd dn dn dn dn dn exp exp gp gp gp gp gp skd skd kb nsk nsk hd hd dag dag dag dag dag dag dag ab sds


Inga helt anonyma kommentarer släpps igenom!