Regeringens politik drabbar på många sätt

Jag är inte ett dyft förvånad över att jag får läsa rubriker om hur de hårdare tolkningarna av försäkringskassans regler gör att risken för självmord ökar.

En av de ansvariga moderaterna kommenterar det hela oerhört kantigt:

Socialförsäkringsutskottets ordförande, Gunnar Axén (M):

– Jag beklagar naturligtvis det fall där självmord har begåtts. Det är oerhört olyckligt. Men vår ambition med reformen är att fånga upp de sjuka i arbetslivet så att de inte hamnar i en passiv långtidssjukskrivning – och därmed riskerar att drabbas av psykisk ohälsa.

Att det kan vara så att människor drabbas av psykisk ohälsa tycks inte slå honom eller de som ligger bakom regelverket.

Precis som att man självfallet kan få problem med hälsan om man är utanför arbetsmarknaden för länge, så kan man minst lika självfallet få problem om man inte får vara sjukskriven, och framförallt få vård, när man är sjuk enligt de läkare som vårdar patienten.

Hur vore det att fånga upp de sjuka och göra dem friska och istället lägga pengarna där? Vem tror på allvar att det finns någon större arbetsmarknad som vill ta emot människor som fortfarande är sjuka?

De nya sjukreglerna är och förblir ett misslyckande, hur man än försöker förpacka och föra fram det från allianshåll.

Det är  som Björklund och skolpolitiken. Det är viktigt att ha fler och tidigare betyg, men innehållet och lärarna struntar man i. En konsekvens i förlängningen är fler drunknade när simkunnigheten inte tycks prioriteras nog på skolorna, som det gjorde tidigare.

Rot-avdraget är trots allt en viss succé, på kort sikt, så länge det är lågkonjunktur. Men i längden är det en mycket märklig konstruktion, att få dra av hälften av skatten på viss typ av tjänst. Det är möjligt att det minskar antalet svartjobb inom hantverkarbranschen. Men det är märkligt att gynna några få branscher så mycket och att dessutom bara göra det mot privatpersoner.

Är problemet missade skatteintäkter så vore det bättre att anställa fler att jaga skattefuskare och sen istället lägga de pengarna hos människor som behöver hjälp med att sköta sitt hem, via exempelvis hemtjänst och liknande.

En alliansperiod till så blir det snart som i USA, där man kan välja att ge bistånd som skatteplanering som privatperson.

Visserligen kan det verkar bra, om man inte tänker efter. Men i slutändan snedvrider det vilka som får tillgång till biståndet. Några få mottagare, som kan saluföra sig bra kommer att få mycket pengar. Men äldrevården kommer att bli än mer utarmad än vad den är idag.

Själv tycker jag att de som anser att svenska militära satsningar i Afghanistan är viktigare än bistånd inriktat mot de som verkligen behöver det borde, även utan avdragsmöjligheter, slanta upp ur egen ficka. Även om vi inte har så många dollarmiljardärer som i USA, men än så länge ett mycket bättre skattefinansierat system för skola och vård, så har vi tillräckligt många miljonärer och rika företag, som har all möjlighet i världen att bidra till det som allianspartierna tycker är nödvändigt...

Mer media ab svd svd hd dag exp


Inga helt anonyma kommentarer släpps igenom!

Annonser från BloggPartner