Jag känner mig som den enda i landet som redan svär ve och förbannelse över att det är varmt ute, snart 20°c och soligt... Det känns som om det bara var för ett par veckor sen det var snöstorm och härlig temperatur ute.
Eller så sent som igår var det 8-9°c, mulet och lite lagom blåsigt och helt perfekt väder för att springa en mil på morgonen.
Nu när den eländiga värmen och sommaren på allvar verkar komma hit så gäller det att lägga träningarna på morgnarna så att man står ut. Synd bara att jag jobbar utomhus, där det inte är jättemycket skugga heller...
Jag ser med andra ord inte fram mot de närmaste månaderna, men jag får försöka vara tacksam för den långa vintern och våren och hoppas på en tidig höst också :)
Varför jag är så avig? För att jag vet att jag kommer att ha månader av svullen öm mage, svettas som en häst, ha svårare att sova, att andas och överhuvudtaget ogilla att vara konstant varm framför mig...
Sol i halva Sverige? Om man ändå hade jobb som kunde ambulera efter var det var som svalast, så jag kunnat jobba nära polcirkeln sommarhalvåret...
Själv stannar jag inne lite till och njuter av den svalkan som hemmet ger, innan det också är fullt uppvärmt...
Uppdaterat
Efter jag gnällde ovan så försvann solen bakom massiva moln och temperaturen sjönk till under 10°c igen! :) Och det ser ut som om den riktiga värmen ska vänta ett litet tag till...
Mer media ab dn dn svd svd exp
Inga helt anonyma kommentarer släpps igenom!
lördag 15 maj 2010
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar